Om Gud vill..

"Insh Allah" och "Allahu Akbar" i alla tonlägen går som en röd tråd genom den libyska resningen. När man hoppas på en utveckling mot demokrati i västerländsk mening bortser man från att befolkningen till största delen är djupt religiös, att islam och underkastelsen under Guds vilja är en viktig sammanhållande länk.  Det ät förvsso hjärtskärande att se alla dessa trosvissa och krigsovana unga män, studenter och civilister, övertygade om  att deras öde ligger i Guds hand. 
Å andra sidan är Libyen ett land med hög grad av läskunnighet, med obligatorisk och gratis skolgång fram till högskole-och universitetsstadiet. Halva befolkningen är under 15 år, det finns 1,4 millioner skolbarn och ca 1/4 miljon som studerar vid högskola eller unversitet.

Många familjer, inte minst i östra Libyen har drabbats av Khadaffis skräckregemente. Många vittnesmål kommer nu fram om fängelsevistelser, mord och tortyr av oliktänkande  En utlösande faktor bland andra för demonstrationerna 2011 är massakern 1996 i Abu Salim-fängelset i Tripoli, då nära 1200 fångar togs ut på fängeslsegården och under två timmar mejades ner av prickskyttar från taken Dagen efter togs kropparna ut via skottkärror och fördes bort till okänd plats. En del familjer har fått meddelande om att deras anförvanter faktiskt är döda, någar har fått någon form av kompensation sedan man med hjälp av Human Rights Watch lyckats genomdriva någon form av undersökning, men många har ännu inte ens fått mordet bekräftat  Abu Salim har fyllts av  politiska fångar, många av dem tillhörande Muslimska brödraskapet. Bilden till vänster visar en utställning i Benghazi februari 2011 med foton av saknade familjemedlemmar som försvunnit i samband med AbuSalim-massakern 

Stora delar av Libyen har länge präglats av senussierna, en riktning från tidigt 1800-tal med salafism  och ett inslag av sufism. Den siste erkände andlige ledaren var Idris, som utropades till kung efter andra världskriget men störtades av Khadaffi  1969  Kungafamiljen hölls i husarrest till 1988, då man  kunde emigrera till  England. Nuvarande "kronprins" är Muhammad as-Senussi, född 1962 i Tripolis T.h. en bild från Benghazi 2011, där en ung man som håller ett porträtt av kung Idris. Det är också kungadömets fana som oppositionsrörelsen tagit upp.

F.ö. är det intressant att notera att Libyens olika delar inte fördes samman förrän vid den italienska erövringen 1911. Tripolitana och Cyrenaica har haft skild utveckling de sista tvåtusen åren,  både politiskt och ekonomiskt.