Dror Feiler seglar igen!

Inför kommande avfärd märks ett antal personer som kommer att bytas ut under resans gång, särskilt nämns Ulf Bjereld (S) Maria Svensson (Fi), Daniel Sejstatcip (V), den senare präglas av "vänsterretorik", bl a stödgala för Cuba, fick Jan Myrdals "Leninpris 2015.
Dor Feiler var fallskärmsjägare i israeliska armén men vägrade tjänstgöra på ockuperad mark. Han kom till Sverige 1973,  är svensk medborgare sedan 1983. Dor Feiler var aktuell och anklagades senast av svensk polis i samband med oroligheter kring Sverigedemokraternas Ungdomsförbund och Svenskarnas Parti.
(Om Gaza-remsans historia gjordeNathan Shachar en sammanfattning 2009),

Ohlsson protesterar

Birgitta Ohlsson går emot Jan Björklunds förslag om ny integrationspolitik. Hon lägger fram egen motion på landsmötet i höst, och får stöd av Ceclikia Wikström. (Partiets integrationspolitiska arbetsgrupp föreslår f.n. att permanent arbetstillstånd ska ges när personer kan försörja sig själva).

Ska muslimer ha särskilda företrädare?

Zulmay Afzali, SvD 15.3

Alice Bah Kuhnke har nyligen kallat in "representanter för  muslimska organisationer" för att diskutera "integration".  Bland  dessa finns bland andra  Fatima Doubakil, som ofta  ger uttryck för en negativ syn på Sverige. Hon företräder  "Muslimska Mänskliga Rättighetskommitten" som bl a motsätter sig skärpt terrorlagstiftning.

Som flykting i Sverige  bekymrar mig den här typen av särbehandling. Detta är i att permanenta ett "vi och dom-tänkande" och är i längden segregerande och farligt. I Sverige gäller  svenska lagar och regler och religionsfrihet är en rättighet för alla. Men detta är en privat sak som man får hantera på sin fritid.

De flesta av oss muslimer vill bidra i vårt nya hemland efter förmågor och kunskaper, och vill därför inte representeras av mer eller mindre slumpmässigt utvalda muslimer.  Vi vill behandlas som jämlikar och medlemmar av det svenska samhället, på samma villkor som alla andra!

Ökad flykt från Kosovo till Sverige

Christer Zettergren, chef för Migrationsverkets omvärldsarbete

Människor flyr via smugglare till Schengen-landet Ungern för att ta sig vidare till Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan årsskiftet  kommer alltfler också till Sverige, i november 145, i februari 365. 

Många lämnar sina jobb och skolor töms på elever. 

Från Tyskland skickas grupper av flyktingar tillbaka med flygplan, från Ungern går bussar tillbaka via Serbien. Kommer Sverige att bli mer attraktivt för flyktingar?

Politiker i Kosovo varnar för en åderlåtning som kan försvaga en redan bräcklig ekonomi.

De som lämnar landet är studerande och småföretagare som inte ser någon framtid. 

En tredje del av befolkningen lever enligt FN i fattigdom. Samtidigt sprids i medierna en bild av Västeuropa som ett paradis med bostäder och jobb i överflöd.

Kraftfulla insatser, eller tafatt skrivelse?

Alliansen, med Beatrice Ask som justitieminister, borde under 8 år ha gjort det möjligt att tjäna stora pengar på sälja svenska pass på svarta marknaden. Dagspriset för slutanvändaren kan vara upp till 80.000 krnor. Åtgärder som föreslås av Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask är både för lite och för sent.
Ebba Sverre Arvill ska nu redovisa åtgärder för att motverka missbruket  av svenska pass. Förslagen bör också  utgå kring svenska resedokument och främlingspass utfärdade av migrationsverket. Resedokument/främlingspass efterfrågas  till höga priser. Missbruk av svenska pass skadar Sverige som rättsstat!
Kommer den nya utredningen att bidra till lagändringar som stopppar nuvarande missbruk?

Stora bolag steget före i styrningen av skolan

Flera skolkommuner måste enligt Skolinspektionen förbätta sin styrning av kvalitetsarbetet. Av 36 huvudmän är det bara 6 som enligt IngBeth Larsson som styr och stödjer arbetet med att nå de nationella målen, nämligen Kunskapsskolan,, Internationella Engelska skolan samt Acamedia-ägda Vittra och Pysslingen. Bland de kommunala huvudmännen skiftar det.

Ansvaret ligger hos politikerna - här finns utrymme för förbättring. Sju större kommuner ingår i granskningen. Från Kunskapsskolan påpekas att privata företag har en styrka gentemot
politiskt styrda organisationer, med tydlig ansvarsfördelning och tydliga spelregler.

Hur går det för eleverna? Anpassas resurser och åtgärder? Rektorerna spelar en viktig roll för olika prioriteringar. Academedia har en gemensam modell för sitt kvalitetsarbete som omfattar alla skolbolag. Resultaten ställs i relation till olika kvalitetskriterier och sätter in åtgärder där de behövs!

Vänsterreflexer från 1984

Widar Andersson, i DS nr 8

Vilka krav ska staten ställa på "insikt, erfarenhet och lämplighet"? På detta svarade Christina Eriksson  Stephanson häromdagen. Visserligen fanns bara 2 av 290 kommuner representerade, men det blir allt mer märkligt att kompetenskrav riktas direkt mot ledningen för välfärdsföretag.

Kommunägda förvaltningar  borde dock ha samma krav på insikter i kommunala välfärdsnämnder.
Politiskt tillsatta nämnder anses dock apriori lämpligare än ledningen för privata företag! Dessa fördomar är en rest från 80-talet då man ville stoppa pionjärföretaget Pysslingen.

När Skolinspektionen idag granskar kommunala och privata utbildningshuvudmän framhålls Pysslingen liksom andra skolföretag som ett föredöme. Generellt har Pysslingen  "ett tydligt utvecklat och väl förankrat kvalitetsarbete".

En kommun kan inte ensidigt fokusera på skolfrågor, så här har välfärdsföretagen ett grundläggande system för framgång.

När blir det obligatoriskt för ledande kommunpolidtiker med tester där deras insikt, erfarenhet och lämplighet granskas?

Demokrati inte allid demokratisk!

Mauricio Rojas

Den konstitutionella liberalismen slog 1997 larm i essän "The rise of Illiberal Democracy". 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och enickeliberal demokratiuppfattning.
Tocqceville tog upp frågan om "majoritetens tyranni". Demokratins dilemma är splittringen mellan invidividuell frihet och kollektiv makt.  I dag väljer alltfler auktoritära eller totlitära rörelser en demokratisk väg till makten, i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökd aggressiv populism. Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet urholkas. Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Följ upp hur lärandet fungerar!

Morten Lidström, insändare EK 29.12.14

Han ansåg att man satsar mycket pengar på kvalitetsutveckling i skolan, till bl.a. utvecklingsprocessen kring "synligt lärande" och Skolprojektet. Hur resurserna ska satsas är en huvudutmaning för skolförvaltningen och för politiker. Det behövs en uppföljning för att veta var vi är på de olika nivåerna.
Hur mycket "synligt lärande" är implementerat i klassrummet i Flens skolor? Processen började när utbildningen började, och det är ju ett tag sedan. En undersökning skulle kunna påvisa hur "synligt lärande" implementeras i den faktiska undervisningen!
Elever behöver mer stöd för verklig kvalitetshöjning. Vi måste utveckla ett system för ekonomiska insatser i kommunen, kanske i form av en öronmärkt studiefond. Det individuella stödet måste utgå från elevens faktiska behov!

Demokrati är inte alltid demokratisk!

Mauricio Rojas, Svd 21.2

Fareed Zakaria slog 1997 larm i en essä med titeln  "The rise of Illiliberal Democracy", om att liberalismen visserligen lett fram till demokratin, men att den inte förefaller leda fram till en konstitutionell liberalism.
Det kan finnas risk för att 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och en ickeliberal demokratiuppfattning.

Tocqeville tog upp problemen kring "majoritetens tyranni, i  dilemmat mellan individuell frihet och kollektiv makt. I dag väljer allt fler auktoritära eller totalitära rörelser en demokratisk väg till makten,
i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökad aggressiv populism.  Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet kan urholkas!.
Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Kommunalråd, fly inte ansvaret!

(Gunnar Iselau, f.d.undervisningsråd vid Skolverket)

I oberoende granskningar (Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionsverket) visar det sig att huvudmännen inte fungerar som tänkt, trots att tillfälliga statliga bidrag tillförts i omgångar under 20 års tid. Bollen ligger nu hos kommunalråden. Varför styr inte kommunen sin skola?
Befogenheten finns på högsta politiska  nivå, medan ansvaret har gått ner på nämndnivå, och ner till rektorer och lärare.

Kommunledningen måste hålla sig informerad och ta ansvar för att organisationen fungerar på varje nivå, "från huvudman till klassrum - och tillbaka". Huvudfrågan måste vara: "Varför når vi inte de grundläggande målen?''

Lärsituationen måste utgå från elevens beskrivning av den egna situationen och undervisningens kvalitet, d,v,s, ge underlag för huvudmannens bedömning! Länken går via skolnämnden -  förvaltningschefen - rektorn - klassrummet,  rektorn - klassrummet men KF har det yttersta ansvaret!
Effektivare användning av skolans resurser måste på sikt leda till förbättring av skolans resultat!

Kommuner nobbar betyg i årskurs 4!

Flera storkommuner har redan sagt nej -och de tidiga betygen får kalla handen av föräldrar och lärare. Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand: förvånar mig om det blir kö för verksamheten! Sju av 10 föräldrar säjer nej, bland lärare 9 av 10. Stockholm och Malmö tror inte på iden, Västerås (S, M, C och Kd) önskar ingen experimentverksamhet, d:o Jönköping, men ingen sådan förfrågan än.
Nacka är däremot positivt (; utb.n.M). Flera kommune,r bl a Linköping och Helsingborg, hänvisar till skolorna, "om någon vill vara med..."
Skolbolagen skiftar, Kunskapsskolan tveksam. Academedia lämnar frågan till skolenheterna. Internationella Engelska Skolan (IES) kommer dock att införa tidiga betyg.

Huvudman ska ha rektors och lärares stöd. Dessutom ska föräldrarna få säga sitt.

Skolbarns hjärnor - inte mogna för stort eget ansvar!

Nötning, flit och träning lämplig studieteknik (Martin Ingvar, "Hjärnkoll på skolan")- repetition är den breda vägen till kunskaper. Lärarledda lektioner har här viktig roll.

"Eget arbete" har länge varit tongivande. "Progressi har delvis förvanskats och har missbrukats för att avskaffa lärarens tradtioella roll. Ansvaret har i alltför hög grad lagts på den enskilde eleven. arn har inte kognitivt eller emotionellt motvi för att ta stort eget ansvar förrän långt uppn i ungdomsåren.

Normer och förväntningar, sälvdsciplin och studietekniker erbjöds av den traditionella undervisningen. "Progressiv pedagogik"(Lev Vygotskij) innebär större betoning på elevcentrerade arbetsmetoder. Självundervisningen har också ökat markant, från 26% på 80-talet till det dubbla på 90-talet. (Skolinspektionen kritiserar  dock om inte eleverna får större ansvar för egen inlärning!).

Enligt Hattie är traditionell undervisning mer än 3 ggr så effektiv som "kontruktivistiska ideer".
(I Kanada har en konstruktivistisk modell med mycket eget arbete gett en kraftig kunskapsförsämring. Enligt TIMSS: lägre resultat, sämre  prestationer, ökad ångest, hyperaktivitet, nedstämdhet, antisociala beteenden.

No-excuse-modellen har dessutom gett bättre resultat bland sämre bemedlade och etniska minoriteter.

Rektorsrollen

Skolinspektionen tar i sina beslut rörande enskilda skolor i Flen framför allt upp rektorernas roll. Rektorernas viktiga roll har i omgångar diskuterats av Statskontoret, Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionen. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att kvalitetsarbetet nu måste förbättras och att rektorernas pedagogiska roll måste bli tydligare.

Detta tema återkommer i Skolprojektets redovisning av de enskilda skolorna (2013. 24.03). En enkätfråga till elever och vårdnadshavare gäller just rektorerna. I skola efter skola svarar elever och vårdnadshavare att de antingen "inte vet" något om rektorn eller har en delvis negativ inställning. I Stenhammarskolan vet en femtedel av eleverna inte om rektorn är bra och 14 % tycker han är dålig. Av vårdnadshavarna tycker häften att han är bra, en femtedel tycker han är dålig och mer än fjärdedel "vet inte".

Såväl i Bettna som i Sparreholm (Malma-skolans rektorsområde), hade föräldrarna antingen en negativ inställning eller "visste inte", Också i Löten och Nybble, i Söderskolans rektorsområde, är det mellan 25 och 40% av eleverna som "inte vet", medan vårdnadshavarna är mer negativa och dessutom mer än en fjärdedel "inte vet". I Kyrkskolan (Bruksskolans rektorsområde), är 12-17% av elever och vårdnadshavare direkt negativa, medan 25 -50% % "inte vet". Enligt Skolprojektet uppfattar personalen i Kyrkskolan "sig och skolan som självständig och autonom i förhållande till såväl Bruksskolan som ledningen." Av 1,5 rektorstjänster tillgängliga i Bruksskolan har också endast 0,2% avsatts till Kyrkskolan. För Löten och Nybble är motsvarande avsättning 0,6 % i rektorstid i förhållande till Söders 0,8%.

Mobbning och ärekränkning tas, efter skolinspektionens påpekande 2012, sedan förra året upp i BU-nämnden med förvaltningslistor enligt anmälning från rektorerna. Det framgår t.v. inte om det gäller kränkningar mellan elever eller mellan elever och lärare. Av de skolor som hittills behandlats står Söderskolan för 20 anmälningar, därnäst kommer Malmaskolan och Bruksskolan med ca 10 och Bettna med åtta. Om det förekommer bevakning av kränkningar via allmänna media framgår inte.

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport är ogiltig frånvaro och bristande studiero en av förklaringarna till nedgången i de svenska skolresultaten. I Skolprojektets redovisning är den bristande studieron påfallande på flertalet skolor. I Bettna anser t.ex. 50% av vårdnadshavarna att studieron är bristfällig, i Bruksskolans lågstadium 60% av eleverna, på Ekbacken mer än hälften av vårdnadshavarna, i Nybble mer än hälften av eleverna, i Stenhammar nära hälften av eleverna.

Lärares förmåga att lära elever är omvittnat den viktigaste vägen till framgång i all undervisning. Kollegial diskussion och inbördes konstruktiv kritik förutsätter, oavsett skolstorlek, systematisk ledning av en pedagogiskt kompetent rektor.

Stenhammarskolan och meritvärden i Flen

Uppgifterna i Skolprojektet från 2012 och 2013 går delvis tillbaka till 2011, det sista år som det fanns kvar information från äldre kvalitetsredovisningar, numera borttagna från Flens hemsida. En omfångsrik dokumentation kring skolan och de demografiska sammanhangen föreligger. Då det gäller den principiellt intressanta uppgiften om de meritvärden som är underlaget till dagens diskussion har man dock valt att inte informera om skillnaden mellan de tre högstadierna, där Stenhammarskolan i år har bottenrekordet.

Malma-skolan har de sista 10 åren haft växlande meritvärden, med ett par toppar för flickor upp till 244 meritpoäng, medan pojkarna fluktuerat kring strax över 200, med en kraftig nedgång åren 2008 och 2009. Medan man i Bruksskolan arbetat upp sig till en nivå av 244 meritpoäng för flickor (190 för pojkar!) och i Malmaskolan visar ett genomsnitt av 207,5 poäng ligger Stenhammarskolan nere på 187,7. Visserligen har Stenhammar en stor andel utlandsfödda ungdomar, där många också går i ”förberedelse-klasser", det framgår dock inte hur dessa redovisas betygsmässigt. Sammanlagt räknar man med att ca 40 % i Stenhammarskolan är berättigade till modersmålsstöd.

Men flickor med svensk bakgrund i Stenhammar har idag låga meritvärden även om pojkarna har ännu lägre. Flickorna har de fem senaste åren visat allt lägre värden, från 217,5 meritpoäng år 2009 till dagens 198,1. (Det bör f.ö. påpekas att man i Skolredovisningen för Stenhammar (s. 37) felaktigt anger allt för höga värden för svenska flickor.) Läget i Stenhammarskolan kompliceras dessutom av de blandade miljöer som förekommer, där musikklasserna bildar en ambitiös elitgrupp. Enligt äldre kvalitetsredovisningar har där bland pojkarna förekommit värden upp till 243 meritpoäng. Till musikklasserna söker man från övriga högstadier och har därmed förmånen av kostnadsfri skjuts.

Inför en omorganisation uppstår frågan om obehöriga lärare. En förvånansvärt stor andel av lärarkåren, kring 72 % hos fem av skolorna, drygt 80%( = 1/5-del!) i Nybble och Stenhammar är obehörig. Här skiljer sig markant både Kyrkskolan och Löten med över 90% behöriga lärare. (se Skolverkets personalstatistik 2012). Någon redovisning av den faktiska tillgången på behöriga lärare, andel låg- och mellanstadielärare å ena sidan och ämneslärare å den andra, tycks ännu inte föreligga. Behovet av goda matematiklärare på lågstadiet har dock särskilt framhållits på centralt håll.

I skolöversikten anser lärarna att fler elever än idag är i behov av särskilt stöd. Har behovet minskat sedan januari2 012, som ett led i Elevhälsans insatser, eller är siffrorna fortfarande relevanta.?Flera skolor har särskilda förberedelseklasser för nyanlända, där de vistas under en övergångsperiod på i allmänhet ett år (längre om det är fråga om alfabetisering). Skolor med förberedelsklasser är idag Löten, Stenhammar och Söder, där 24%, 27%, resp 32%, (=1/3-del av eleverna) behöver extra stöd.

Broderskapsrörelsen i våldtäktsmål

Det  anhållande för  våldtäkt som gjorts av Wikileaks grundar Julian Assange gjordes på grund av anmälan från en styrelsemedlem i Broderskapsrörelsen, som också bjudit in Assange som föreläsare. Information  enligt  Newsglobe 23.8:
"Politiska sekretaren i socialdemokratiska Broderskapsrörelsen,  bjöd för drygt en vecka sedan in Wikileaks grundare Julian Assange till ett seminarium. I helgen anmäldes Assange för sexuellt ofredande."
Anhållandet är sedermera upphävt, anklagelsen gäller f.n. "ofredande". Assange kommenterade nyheten 22.8 i Aftonbladet, men visste då ännu inte vem som anmält eller om han råkat ut för en "fälla".

Anna Ardin har enligt uppgift varit mottagningskommitté från Broderskapsrörelsen och guidat Assange i olika sammanhang nu under sensommaren. Då hon var representant för Doktorand 08 i Uppsala intervjuades hon om vad hon ville få ut av livet:  "Vad vill du göra i framtiden? Ha roligt, kunna leva på det och äta många middagar med mina kompisar".

Ardin har ett antal artiklar på Newsmill, bl a rörande Piratpartiet, samt ett par om integrationsfrågor. Intressant är hennes inlägg från 2009 om "Imamutbildningsutredningen". I artikeln pläderar hon för reguljär undervisning i islam vid svenska högskolor. (Broderskapsrörelsen har ju numera ett intimt samarbete med religiösa muslimska kretsar.)

Målsägarens ombud är Claes Borgström, tidigare JämO, (kompanjon med Bodström som också tillhör Broderskapsrörelsen) , försvarare är Silbersky. En allmän motvilja från pressfolk mot att Newzglobe namngav anmälaren har ändrat deras upplägg.

I dagens infekterade stämning ligger det tyvärr lika nära tillhands att misstänka politiska skäl som personliga bakom en sådan här anklagelse. Amerikansk vänster talar om inblandning av CIA... Organisationen Wikileaks har i varje fall deklarerat att man ämnar fortsätta sitt publiceringsarbete oavsett om målet mot Assange fullföljs. Påföljderna av publiceringen har diskuterats hett. (När det gäller dokumentation av omkomna i Afghanistan har angetts att ca 70% av de civila dödsfallen skulle ha orsakats av talibanattacker).

Leif Silberrsky är intervjuad i DN 24.8. Han har blivit nedringd av utländska journaliser, men har ingen konkret information. Han talar om rättsröta. Åklagaren återkommer i ärendet...

Missaktning åtalbart?

I diskussionerna kring den omplacerade integrationstjänstemannen Emilssons uttryck "förvirrade" om muslimer har Beatrice Ask påpekat att det rör sig om åtalbar "hets mot folkgrupp". Många har reagerat på detta, man uppfattar inte "muslimer" som etnisk bestämning. I lagen från 1962 likställs dock folkgrupp och trosbekännelse. Tiderna var annorlunda...

Brottsbalken säger i själva verket: "Den som [...] hotar eller uttrycker missaktning [...] med anspelning på [...] trosbekännelse [...] döms för hets mot folkgrupp [...]."(Brottsbalken (1962:700) 16 kap 8 §).

Omdömet "förvirrad "som användes kan visserligen sägas vara en ringa grad av missaktning. Frågan är var gränsen skall anses gå för åtal? Är det avgörande "offrets" känslomässiga uppfattning? Med hänsyn till olika gruppers lättkränkthet  får lagen anses vara väl luddig...Kanske är det dags för en översyn och precisering?

GMO-gröda och Belgisk Blå

Entusiasterna vill rädda världen från svält genom ökad produktion, tvivlarna talar om riskerna med monokulturer. Motbjudande är också tanken på att gmo-material oftast är patenterat... Det  finns därför ett aktivt svenskt motstånd mot införande  av genmodifierade produkter, såväl växter sm djur.

Man har nu enligt ATL 22.8 lyckats ta fram ett alternativ till genmodifierat foder: Åkerbönan kan ersätta det importerade genmodifierade sojamjölet i foder till nötdjur. - Åkerbönan har helt klart en framtid, säger Henrik Strindberg, VD för Svenska Raps, till Skånska Dagbladet.

Man har konstaterat att amerikansk gmo-raps spritt sig utanför odlade områden, och att dessutom olika gmo-arter korsats, enligt notis i ATL 6.8 "Den genmodifierade rapsen var vanligast i närheten av åkrar och utmed stora vägar, men hittades även långt från jordbruksmark. De flesta fynden var antingen Monsantos RR-raps eller Bayers LL-raps, de vanligaste sorterna i rapsodling i North Dakota. I två fall hittade man transgener från båda sorterna, vilket antyder att de korsats. Enligt BBC News är det första gången man hittat bestånd av förvildad genmodifierad raps i USA. Det har tidigare konstaterats i Kanada och Japan."

 
Motstånd mot belgisk blå , ATL 23.8

"Handelns organisationer och böndernas intresseföreningar har efter ett halvårs arbete undertecknat en ny benhård avsiktsförklaring för att slippa belgisk blå i Sverige.

Åke Rutegård (kött o charkföretagens vd) kan inte garantera att belgisk blå försvinner från Sverige.
Den uppfödare som ändå föder upp korsningsdjur eller det slakteri som tar emot djuren löper minimal risk att bli straffade eftersom det inte görs några helt säkra kontroller.
Kött- och charkföretagens vd Åke Rutegård har gått i bräschen mot belgisk blå. Trots en ny avsiktsförklaring så vill han inte garantera att belgisk blå försvinner från Sverige.
- Jag tror inte särskilt mycket längre. Jag är luttrad efter allt som har hänt.Åke Rutegård har själv kontaktat Konkurrensverket för att höra om en branschöverenskommelse skulle hålla sig inom lagens råmärken. Svaret blev ett sannolikt nej. Därför stannar det vid en avsiktsförklaring.
- Vi har också tittat på dna-tester för att se om djurägarna ljuger i djurägarförsäkran, men kostnaderna skulle bli orimligt höga. Såväl Axfood som Coop och Ica kräver skriftliga intyg om att köttet de köper in inte kommer från belgisk blå-korsningar. Innehållet i den nya avsiktsförklaringen skiljer sig inte från innehållet i förklaringen från 1996."

Pressetik

Staffan Dopping har på sin blogg tagit upp frågan om pressetikens förfall, nu senast med anledning av offentliggörandet av åklagarmyndighetens agerande i fallet Assange. Tidigare har Merit Wager via Newsmill lämnat kritiska synpunkter på Häxjakten på Emilsson, anställd på departementet för integration och jämställdhet.

"Hans misstag var, som jag ser det, att han inte skrev "islamism", i meningen politisk islam som bland annat omfattar extremistiska och fundamentalistiska grupper, i stället för bara "islam". Dessutom uttryckte han en mildform av "missaktning" med omdömet "förvirrade". Det misstaget står honom nu, två år senare, alldeles för dyrt. Det misstaget gör nu, efter två år, att Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt ser sig föranlåten att uttala: "Det är en orimlig jämförelse."
...
I stället för att rusa iväg som yra höns utan att tänka till ordentligt först, borde alla som uttalat sig och misstolkat och polisanmält och omplacerat och "tagit avstånd", ha tagit del av vad som anges i Sveriges grundlag om yttrandefrihet och tryckfrihet.
Det kan vara på sin plats att påminna om vad dessa lagar stadgar:
...
Yttrandefrihetsgrundlagen 1 kap
1 § Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.


Om tryckfrihet 1 kap
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
...
Förutom att Sveriges unga muslimers gör en krampaktig polisanmälan, kastar sig också Mariam Osman Serifay, f.d. förskollärare och riksdagsledamot (S) och numera ordförande i det famösa Centrum mot rasism (som varit ordentligt i blåsvädret bland annat för en skrattretande kampanj mot en glass som hette Black Nogger) in i farsen och hjälper till att piska upp en storm i ett vattenglas. Eller rättare sagt: en orkan i ett vattenglas, med tanke på de hysteriska överord och krav hon tar till:
"Nyamko Sabuni har gjort sitt som integrationsminister. Hon har visat på dåligt omdöme och bör avgå. Det verkar som att man ska ha som merit att hata muslimer för att få jobba där, det visar på en islamofobisk regering. Muslimska grupper är redan drabbade av ett rasistiskt parti som Sverigedemokraterna. Nu har vi ett regeringsparti med de här åsikterna som följer efter den smutsiga kampanjen mot muslimer, det är fruktansvärt och oerhört häpnadsväckande."


Absurda och verklighetsfrämmande uttalanden - särskilt med tanke på att Nyamko Sabuni själv har muslimsk bakgrund, och inte ens har bloggat om islam. Med Sveriges unga muslimers logik skulle Nyamko Sabuni nu kunna polisanmäla Mariam Osman Serifay för "hets mot folkgrupp" (trots att hon bara är en person, precis som Emilsson) och även gå till DO och anmäla att hon är kränkt.


Kan förresten Osman Serifays närmast furiösa utspel möjligen i någon liten mån ha något att göra med att det statliga bidraget för det illa skötta Centrum mot rasism, där det förekom stora oklarheter kring ekonomin för några år sedan, drogs in av just Nyamko Sabuni? Troligen för att hon tröttnade på vad som i media kallades "föreningens chablisfilosofi", som bland annat innebar att 14 miljoner kronor, utbetalade via Integrationsverket, lades på fina möbler, behagliga konferensanläggningar, välsmakande middagar och inspirerande viner m.m.Och kallades: "en förening där själva arbetet tycktes ha gått ut på att låtsas ha en verksamhet i stället för att faktiskt bedriva en".

Den 18 augusti skrev Henrik Emilsson på sin blogg:
"Det jag menade var att religion är som en ideologi och att det sker mycket ondska i religioners namn, liksom i andra ideologiers namn."
Vem kan säga emot?
Sansa er nu, alla yra höns! Kan ni sluta upp att jaga den här mannen, sluta upp att piska upp orkaner i vattenglas, sluta upp att uttala er felaktigt och sluta upp att polisanmäla! Och kan vi alla försöka orka räta på ryggarna och stå upp för det som anges i grundlagen om rätten att framföra och ge uttryck för våra åsikter? En grundlag är väl ändå en grundlag? Och kan vi komma överens om att vägra låta stridslystna föreningar och enskilda skrämma oss till tystnad? Enligt lag har ju faktiskt alla svenskar (så står det, ordagrant) en absolut rätt att uttrycka kritiska åsikter och att framföra dem offentligt. Också Henrik Emilsson.


Till slut: Det är inte mer än rätt att även han får komma till tals utan att hans ord förvrängs, därför länkar jag till hans bloggning från torsdagen den 19 augusti.
P.S. En uppmaning till Peter Eriksson och andra som har lite svårt att förstå vad de läser: försök att läsa min text exakt som den är skriven! Vrid och vinkla den inte och pådyvla mig inte något som jag inte skriver, om ni kommenterar texten. Tack!"

31 kommentarer per 23.8, genomgående sansade med anslutning till Wagers uppfattning, av dessa väljer jag följande utdrag:

"Jag har faktiskt läst Henrik Emilssons "Integrationsbloggen" ibland och kan meddela att ingen hets mot muslimer bedrivits där. Tvärtom har bloggaren utmärkt sig genom sin sansade ton och sin förmåga att diskutera verkliga problem, ofta utifrån ett internationellt perspektiv.""

Ett tillrättaläggande betr innebörden av folkgrupp:
"Den som [...] hotar eller uttrycker missaktning [...] med anspelning på [...] trosbekännelse [...] döms för hets mot folkgrupp [...]."(Brottsbalken (1962:700) 16 kap 8 §)

Yttrandefrihet eller åsiktsförtryck

Mot angrepp på yttrandefriheten vänder sig Merit Wager i en artikel på Newsmill. Hon står rak utanför etablissemanget apropos häxjakten på den olycklige tjänsteman som yttrat sig slarvigt om islam .