Stora bolag steget före i styrningen av skolan

Flera skolkommuner måste enligt Skolinspektionen förbätta sin styrning av kvalitetsarbetet. Av 36 huvudmän är det bara 6 som enligt IngBeth Larsson som styr och stödjer arbetet med att nå de nationella målen, nämligen Kunskapsskolan,, Internationella Engelska skolan samt Acamedia-ägda Vittra och Pysslingen. Bland de kommunala huvudmännen skiftar det.

Ansvaret ligger hos politikerna - här finns utrymme för förbättring. Sju större kommuner ingår i granskningen. Från Kunskapsskolan påpekas att privata företag har en styrka gentemot
politiskt styrda organisationer, med tydlig ansvarsfördelning och tydliga spelregler.

Hur går det för eleverna? Anpassas resurser och åtgärder? Rektorerna spelar en viktig roll för olika prioriteringar. Academedia har en gemensam modell för sitt kvalitetsarbete som omfattar alla skolbolag. Resultaten ställs i relation till olika kvalitetskriterier och sätter in åtgärder där de behövs!

Vänsterreflexer från 1984

Widar Andersson, i DS nr 8

Vilka krav ska staten ställa på "insikt, erfarenhet och lämplighet"? På detta svarade Christina Eriksson  Stephanson häromdagen. Visserligen fanns bara 2 av 290 kommuner representerade, men det blir allt mer märkligt att kompetenskrav riktas direkt mot ledningen för välfärdsföretag.

Kommunägda förvaltningar  borde dock ha samma krav på insikter i kommunala välfärdsnämnder.
Politiskt tillsatta nämnder anses dock apriori lämpligare än ledningen för privata företag! Dessa fördomar är en rest från 80-talet då man ville stoppa pionjärföretaget Pysslingen.

När Skolinspektionen idag granskar kommunala och privata utbildningshuvudmän framhålls Pysslingen liksom andra skolföretag som ett föredöme. Generellt har Pysslingen  "ett tydligt utvecklat och väl förankrat kvalitetsarbete".

En kommun kan inte ensidigt fokusera på skolfrågor, så här har välfärdsföretagen ett grundläggande system för framgång.

När blir det obligatoriskt för ledande kommunpolidtiker med tester där deras insikt, erfarenhet och lämplighet granskas?

Demokrati inte allid demokratisk!

Mauricio Rojas

Den konstitutionella liberalismen slog 1997 larm i essän "The rise of Illiberal Democracy". 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och enickeliberal demokratiuppfattning.
Tocqceville tog upp frågan om "majoritetens tyranni". Demokratins dilemma är splittringen mellan invidividuell frihet och kollektiv makt.  I dag väljer alltfler auktoritära eller totlitära rörelser en demokratisk väg till makten, i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökd aggressiv populism. Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet urholkas. Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Följ upp hur lärandet fungerar!

Morten Lidström, insändare EK 29.12.14

Han ansåg att man satsar mycket pengar på kvalitetsutveckling i skolan, till bl.a. utvecklingsprocessen kring "synligt lärande" och Skolprojektet. Hur resurserna ska satsas är en huvudutmaning för skolförvaltningen och för politiker. Det behövs en uppföljning för att veta var vi är på de olika nivåerna.
Hur mycket "synligt lärande" är implementerat i klassrummet i Flens skolor? Processen började när utbildningen började, och det är ju ett tag sedan. En undersökning skulle kunna påvisa hur "synligt lärande" implementeras i den faktiska undervisningen!
Elever behöver mer stöd för verklig kvalitetshöjning. Vi måste utveckla ett system för ekonomiska insatser i kommunen, kanske i form av en öronmärkt studiefond. Det individuella stödet måste utgå från elevens faktiska behov!

Demokrati är inte alltid demokratisk!

Mauricio Rojas, Svd 21.2

Fareed Zakaria slog 1997 larm i en essä med titeln  "The rise of Illiliberal Democracy", om att liberalismen visserligen lett fram till demokratin, men att den inte förefaller leda fram till en konstitutionell liberalism.
Det kan finnas risk för att 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och en ickeliberal demokratiuppfattning.

Tocqeville tog upp problemen kring "majoritetens tyranni, i  dilemmat mellan individuell frihet och kollektiv makt. I dag väljer allt fler auktoritära eller totalitära rörelser en demokratisk väg till makten,
i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökad aggressiv populism.  Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet kan urholkas!.
Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!