Aftonbladet förväxlar "liberal" och "radikal"

Aftonbladet arbetar vidare med sin anti-allians-kampanj. Nu senast har man på twitter spritt att justitieminister Ask i sin debattartikel 23.7 kring kampen mot narkotika skulle ha sagt att V stod för en "liberal" narkotikapolitik. Ordet liberal förekommer i själva verket inte i artikeln, som i st betecknar V:s politik som"radikal". Man kan fråga sig om det rör sig om slarv eller illvilja från AB:s sida?
Flera bloggar påtalar också termen "liberal", (som ju är ett rent påhitt från AB)  se tex Louise P eller Andreas Persson  på Newsmill.

Frågorna kring narkotika väcker heta känslor, med diskussioner kring narkotika-klassning, sprutbyte, avkriminalisering av eget bruk, test av skolelever osv. En sakligare diskussion som utgår från Asks artikel snarare än AB:s twitter finns hos Björn Johnson på Newsmill. Intressantare i sammanhanget är hur EU hanterar frågan..
 
Twitter är ett bekvämt sätt att snabbt sprida enkla budskap. Steget kan vara kort mellan förenkling, förvanskning och ryktesspridning. Snabba digitala medier frestar tyvärr till slarv med faktaunderlag, även om källorna i sig kan vara något grumliga




 





 

Folkpartiets miljöpolitik

Nätverket Gröna Liberaler oroar sig över att Fp haft svårt att föra fram en övergripande miljöpolitik, kärnkraftsfrågan har i allt för hög grad präglat diskussionen. I nätverket finns också en hel del centerpartister. Särskilt aktiva är gruppen Gröna liberaler i Stockholms län, med återkommande nyhetsbrev. I brev nr 18 tar Leiph Berggren i en artikel i Nu 4.2 upp några av de mest brännande frågorna: "Offensivare folkpartistisk miljö- och klimatpolitik behövs inför valet" .

 I samma nr av Nu finns en översikt av  Fp:s arbetsgrupper inför valet. Miljöfrågorna delas här upp i två områden, dels Naturvård, havsmiljö och biologisk mångfald som leds av Anita Brodén, dels Klimat och energi, ordförande Carl B Hamilton. Risken med en sådan uppdelning är en tendens att fokusera på mer lättdefinierade delproblem medan det vida fältet däremellan och många av de frågor som nära berör allmänheten lämnas åt sidan.

Att energifrågorna har en direkt bäring på klimatpolitiken lär alla ha insett. Att de samtidigt är av avgörande betydelse för naturvård och biologisk mångfald kommer alltför lätt bort i diskussionen. Energifrågorna kan t.ex. inte frikopplas från produktion av bioenergi för olika användningsområden och därmed skogsbrukets/jordbrukets miljöpåverkan.

Vattendirektivet står i strid med ökade produktionskrav och därmed sammanhängande ökade kväve- och fosforutsläpp.  "Många bäckar små" rinner ut i Östersjön, och hur sårbar är vår vattenförsörjning? Underhåll av reningsverk och ledningar? Reservvattentäkter?

Forskningen har till stor del varit inriktad på ökad produktion och mindre på ökande nedslitning av naturtillgångar. "Biologisk mångfald" har kommit att  framstå som verklighetsfrämmande dalt med ganska ointressanta lavar och skalbaggar. I själva verket är minskande mångfald en larmsignal om minskande bördighet. Forskning har i hög grad bekostats av produktionskrafterna och därmed haft en huvudinriktning på produktion, detta också när det gäller statliga medel. Ökade satsningar krävs på forskning kring konsekvenser av politiska tillväxtfrämjande stödåtgärder; man bör ju inte såga av den gren man sitter på.  I kärnkraftsfrågan krävs en forskning kring upparbetning och tillvaratagande av avfall, inte minst om det blir aktuellt med ny brytning av uran.

Den hotade Östersjön har naturligtvis ett symbolvärde också internationellt i samarbetet mellan länderna. Nya hot gör sig påminta, den sista tidens incidenter och avslöjanden gör samarbetet mellan länderna ännu viktigare. Östersjöfrågan har varit ett viktigt inslag i Sveriges EU-ordförandeskap. Anita Brodén har i sin blogg 8.2 gjort ett  inlägg "Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut", som mynnar ut i kravet på en internationell miljödomstol.