Religionsundervisning i ny kursplan

En våldsam debatt har brutit ut sedan Aftonbladet 17.2 publicerade en artikel av Mikael Stengård kring Skolverkets remiss av den nya kursplanen för religionsundervisning i grundskolan  Här redovisas synpunkter bl a från Evangeliska fosterlandsstiftelsen, men också från Jan Björklund. Han anser det viktigt att kristendomen ges stort utrymme , som bas för västerländsk och svensk historia och kultur. Frågan behandlas när Skolverkets skrivning kommer i höst, efter avslutad remissomgång.

En av de hundratals kommentarerna hänvisar till en debatt som hölls redan 2008  i Axess TV mellan Sievert Öholm och Christer Sturmark (ordf. i Humanisterna). Frågor om moral och etik engagerar! En debatt har också utbrutit på Newsmill mellan Christer Sturmark och Torbjörn Sasserson som 16.2 frågar sig "varför förbundet Humanisterna med Christer Sturmark som ordförande bara har 4200 medlemmar medan den motsvarande organisationen Human-Etisk Forbund i Norge har 76,500 medlemmar trots att den norska befolkningen är hälften så stor. Varför har den norska humanistiska modellen lyckats så bra?"

Svar kan kanske hämtas i ovan citerade TV-debatt. De sympatiska intervjuoffren är självklart sekulariserade, men lika självklart hävdar de behovet av moraliska riktlinjer. Medan Öholm som van TV-debattör ger ett avspänt och angenämt intryck, kan Sturmark uppfattas som onödigt arrogant i ett sekulariserat Sverige. Kanske kan han därmed sägas motverka sitt egentliga syfte, nämligen att varna för risker med ökande fundamentalism i delar av det svenska samhället.

Klimat, väder och fundamentalism

Vintervädret har orsakat en livlig aktivitet, inte bara bland vintersportarna utan också på klimatbloggarnas arena. Magnus Westerstrand tar upp frågan på Newsmill. Vädret är variabelt, uppvärmningen av klimatet tycks hitills vara mera konstant. Enligt NASA har de 10 varmaste åren sedan 1880 infallit bland de 12 senaste. En filmsnutt har lagts upp på Youtube för den som vill ha extra argument och lära sig skillnaden mellan väder och klimat.

Debatten rasar mellan Stockholmsinitiativet som tillhör skeptikerna och  Uppsala-initiativet som försvarar dagens vetenskapliga klimatsanningar. För den som vill höra argumenten hos Stockholmsinititativet finns en timslång presskonferens inspelad på You Tube. Endast en närvarande var journalist, mötesordförande karaktäriserade det hela som en "släktträff" och att döma av frågestunden var alla närvarande "troende skeptiker", medan motståndarsidan betecknades som "klimatfundamentalister".

Fundamentalismen griper omkring sig i en rad andra trosfrågor. Mest omdebatterad är den militanta islamismen, med sina anspråk på att företräda alla muslimer. En rad muslimska politiker vill däremot försvara demokratins prindip om individens mänskliga rättigheter. Man kan här t ex peka på Nalin Pekgul och Ilsa Demirbag Sten, där den sisnämnda nyligen protesterade mot  medias tendenser till kollektivisering av muslimska medborgare. 

En bra formulering av liberal ståndpunkt har Per Altenberg i Stockholm: "Kampen mot religiös extremism börjar och slutar i försvaret av individens rättigheter. Det måste vi liberaler alltid stå upp för. Våra meningsmotståndare kommer att kalla oss intoleranta och t.o.m. smygrasister men vi kan inte acceptera förtryck av individer som utövas i Islams namn. Vi bör också ifrågasätta kollektiviseringen av muslimer i vårt land och att konservativa organisationer som företräder religionen Islam görs till språkrör för svenska muslimer. Slutligen ligger det naturligtvis ett ansvar på enskilda svenska muslimska män och kvinnor att göra sig hörda och därmed utmana schablonbilden av muslimer i Sverige."

Det finns all anledning att i detta sammanhang ta upp den aktiva kristna fundamentalism som tar sig uttryck i  kamp mot utvecklingsläran, dels som kreationism. dels som läran om Intelligent Design, t ex  i föreningarna Genesis och Credo,. Man har krav på att dagens skolelever skall undervisas också i Bibelns skapelselära som vetenskapligt försvarbar.

En allmän suck över utvecklingen inom FN och nu senast på Irland inom EU med krav på straff för "hädelse" uttrycker Sanna Rayman på ledarsidan i söndagens SvD, om "Demokratins farliga behagsjuka". Hennes utgångspunkt är den nya Lag mot Blasfemi som gäller på Irland fr o m 1.1.2010. Lagen gäller, enligt organisationen Reportrar utan gränser, yttranden eller publiceringar som 'grovt missbrukar eller kränker i frågor som är heliga för någon religion, och därigenom orsakar ilska hos ett väsentligt antal anhängare.' ......

Artikelkommentarerna är dock till stor beklämmande läsning. Frågan upprör påtagligt störda sinnen.

Den hävdvunnet stelbenta svenska opinionen tycks ha drabbats av kraftig känslomässig polarisering.