Strandskyddet är en het fråga, av många kommuner betraktat som en obekväm hämsko på möjlighet till befolkningsökning. Den nya lagen medger dispenser i mycket större utsträckning än tidigare, trots att de instanser som skall granska rimligheten inte har fått de resurser som krävs för att ingripa. Kommunpolitiken är beklagligt kortsiktig. Man tror sig kunna motverka den oundvikliga urbaniseringen och utflyttning genom att offra en enstaka strandbit här eller där.
I många fall biter man sig i tummen, påkostade strandställen blir alltför ofta sommarställen för människor med adresser och skatteplikt utanför kommunen. På sikt är dispenserna förödande och förhindrar framtida ekonomiskt och angeläget utnyttjande av strandtillgångar. Blockering av en strand och tillstånd att anlägga brygga kan i ett känsligt område låsa kilometervis av naturtillgångar.
Avfolkningsområden med tillgång till vildmark och naturskönhet är allt mer beroende av turistnäringen. Ett skräckexempel på felaktig strandskyddspolitik är Flens kommuns hantering av strandskyddet kring Båven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar