Rektorsrollen

Skolinspektionen tar i sina beslut rörande enskilda skolor i Flen framför allt upp rektorernas roll. Rektorernas viktiga roll har i omgångar diskuterats av Statskontoret, Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionen. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att kvalitetsarbetet nu måste förbättras och att rektorernas pedagogiska roll måste bli tydligare.

Detta tema återkommer i Skolprojektets redovisning av de enskilda skolorna (2013. 24.03). En enkätfråga till elever och vårdnadshavare gäller just rektorerna. I skola efter skola svarar elever och vårdnadshavare att de antingen "inte vet" något om rektorn eller har en delvis negativ inställning. I Stenhammarskolan vet en femtedel av eleverna inte om rektorn är bra och 14 % tycker han är dålig. Av vårdnadshavarna tycker häften att han är bra, en femtedel tycker han är dålig och mer än fjärdedel "vet inte".

Såväl i Bettna som i Sparreholm (Malma-skolans rektorsområde), hade föräldrarna antingen en negativ inställning eller "visste inte", Också i Löten och Nybble, i Söderskolans rektorsområde, är det mellan 25 och 40% av eleverna som "inte vet", medan vårdnadshavarna är mer negativa och dessutom mer än en fjärdedel "inte vet". I Kyrkskolan (Bruksskolans rektorsområde), är 12-17% av elever och vårdnadshavare direkt negativa, medan 25 -50% % "inte vet". Enligt Skolprojektet uppfattar personalen i Kyrkskolan "sig och skolan som självständig och autonom i förhållande till såväl Bruksskolan som ledningen." Av 1,5 rektorstjänster tillgängliga i Bruksskolan har också endast 0,2% avsatts till Kyrkskolan. För Löten och Nybble är motsvarande avsättning 0,6 % i rektorstid i förhållande till Söders 0,8%.

Mobbning och ärekränkning tas, efter skolinspektionens påpekande 2012, sedan förra året upp i BU-nämnden med förvaltningslistor enligt anmälning från rektorerna. Det framgår t.v. inte om det gäller kränkningar mellan elever eller mellan elever och lärare. Av de skolor som hittills behandlats står Söderskolan för 20 anmälningar, därnäst kommer Malmaskolan och Bruksskolan med ca 10 och Bettna med åtta. Om det förekommer bevakning av kränkningar via allmänna media framgår inte.

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport är ogiltig frånvaro och bristande studiero en av förklaringarna till nedgången i de svenska skolresultaten. I Skolprojektets redovisning är den bristande studieron påfallande på flertalet skolor. I Bettna anser t.ex. 50% av vårdnadshavarna att studieron är bristfällig, i Bruksskolans lågstadium 60% av eleverna, på Ekbacken mer än hälften av vårdnadshavarna, i Nybble mer än hälften av eleverna, i Stenhammar nära hälften av eleverna.

Lärares förmåga att lära elever är omvittnat den viktigaste vägen till framgång i all undervisning. Kollegial diskussion och inbördes konstruktiv kritik förutsätter, oavsett skolstorlek, systematisk ledning av en pedagogiskt kompetent rektor.

Stenhammarskolan och meritvärden i Flen

Uppgifterna i Skolprojektet från 2012 och 2013 går delvis tillbaka till 2011, det sista år som det fanns kvar information från äldre kvalitetsredovisningar, numera borttagna från Flens hemsida. En omfångsrik dokumentation kring skolan och de demografiska sammanhangen föreligger. Då det gäller den principiellt intressanta uppgiften om de meritvärden som är underlaget till dagens diskussion har man dock valt att inte informera om skillnaden mellan de tre högstadierna, där Stenhammarskolan i år har bottenrekordet.

Malma-skolan har de sista 10 åren haft växlande meritvärden, med ett par toppar för flickor upp till 244 meritpoäng, medan pojkarna fluktuerat kring strax över 200, med en kraftig nedgång åren 2008 och 2009. Medan man i Bruksskolan arbetat upp sig till en nivå av 244 meritpoäng för flickor (190 för pojkar!) och i Malmaskolan visar ett genomsnitt av 207,5 poäng ligger Stenhammarskolan nere på 187,7. Visserligen har Stenhammar en stor andel utlandsfödda ungdomar, där många också går i ”förberedelse-klasser", det framgår dock inte hur dessa redovisas betygsmässigt. Sammanlagt räknar man med att ca 40 % i Stenhammarskolan är berättigade till modersmålsstöd.

Men flickor med svensk bakgrund i Stenhammar har idag låga meritvärden även om pojkarna har ännu lägre. Flickorna har de fem senaste åren visat allt lägre värden, från 217,5 meritpoäng år 2009 till dagens 198,1. (Det bör f.ö. påpekas att man i Skolredovisningen för Stenhammar (s. 37) felaktigt anger allt för höga värden för svenska flickor.) Läget i Stenhammarskolan kompliceras dessutom av de blandade miljöer som förekommer, där musikklasserna bildar en ambitiös elitgrupp. Enligt äldre kvalitetsredovisningar har där bland pojkarna förekommit värden upp till 243 meritpoäng. Till musikklasserna söker man från övriga högstadier och har därmed förmånen av kostnadsfri skjuts.

Inför en omorganisation uppstår frågan om obehöriga lärare. En förvånansvärt stor andel av lärarkåren, kring 72 % hos fem av skolorna, drygt 80%( = 1/5-del!) i Nybble och Stenhammar är obehörig. Här skiljer sig markant både Kyrkskolan och Löten med över 90% behöriga lärare. (se Skolverkets personalstatistik 2012). Någon redovisning av den faktiska tillgången på behöriga lärare, andel låg- och mellanstadielärare å ena sidan och ämneslärare å den andra, tycks ännu inte föreligga. Behovet av goda matematiklärare på lågstadiet har dock särskilt framhållits på centralt håll.

I skolöversikten anser lärarna att fler elever än idag är i behov av särskilt stöd. Har behovet minskat sedan januari2 012, som ett led i Elevhälsans insatser, eller är siffrorna fortfarande relevanta.?Flera skolor har särskilda förberedelseklasser för nyanlända, där de vistas under en övergångsperiod på i allmänhet ett år (längre om det är fråga om alfabetisering). Skolor med förberedelsklasser är idag Löten, Stenhammar och Söder, där 24%, 27%, resp 32%, (=1/3-del av eleverna) behöver extra stöd.