Rektorsrollen

Skolinspektionen tar i sina beslut rörande enskilda skolor i Flen framför allt upp rektorernas roll. Rektorernas viktiga roll har i omgångar diskuterats av Statskontoret, Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionen. Sammanfattningsvis anser Skolinspektionen att kvalitetsarbetet nu måste förbättras och att rektorernas pedagogiska roll måste bli tydligare.

Detta tema återkommer i Skolprojektets redovisning av de enskilda skolorna (2013. 24.03). En enkätfråga till elever och vårdnadshavare gäller just rektorerna. I skola efter skola svarar elever och vårdnadshavare att de antingen "inte vet" något om rektorn eller har en delvis negativ inställning. I Stenhammarskolan vet en femtedel av eleverna inte om rektorn är bra och 14 % tycker han är dålig. Av vårdnadshavarna tycker häften att han är bra, en femtedel tycker han är dålig och mer än fjärdedel "vet inte".

Såväl i Bettna som i Sparreholm (Malma-skolans rektorsområde), hade föräldrarna antingen en negativ inställning eller "visste inte", Också i Löten och Nybble, i Söderskolans rektorsområde, är det mellan 25 och 40% av eleverna som "inte vet", medan vårdnadshavarna är mer negativa och dessutom mer än en fjärdedel "inte vet". I Kyrkskolan (Bruksskolans rektorsområde), är 12-17% av elever och vårdnadshavare direkt negativa, medan 25 -50% % "inte vet". Enligt Skolprojektet uppfattar personalen i Kyrkskolan "sig och skolan som självständig och autonom i förhållande till såväl Bruksskolan som ledningen." Av 1,5 rektorstjänster tillgängliga i Bruksskolan har också endast 0,2% avsatts till Kyrkskolan. För Löten och Nybble är motsvarande avsättning 0,6 % i rektorstid i förhållande till Söders 0,8%.

Mobbning och ärekränkning tas, efter skolinspektionens påpekande 2012, sedan förra året upp i BU-nämnden med förvaltningslistor enligt anmälning från rektorerna. Det framgår t.v. inte om det gäller kränkningar mellan elever eller mellan elever och lärare. Av de skolor som hittills behandlats står Söderskolan för 20 anmälningar, därnäst kommer Malmaskolan och Bruksskolan med ca 10 och Bettna med åtta. Om det förekommer bevakning av kränkningar via allmänna media framgår inte.

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport är ogiltig frånvaro och bristande studiero en av förklaringarna till nedgången i de svenska skolresultaten. I Skolprojektets redovisning är den bristande studieron påfallande på flertalet skolor. I Bettna anser t.ex. 50% av vårdnadshavarna att studieron är bristfällig, i Bruksskolans lågstadium 60% av eleverna, på Ekbacken mer än hälften av vårdnadshavarna, i Nybble mer än hälften av eleverna, i Stenhammar nära hälften av eleverna.

Lärares förmåga att lära elever är omvittnat den viktigaste vägen till framgång i all undervisning. Kollegial diskussion och inbördes konstruktiv kritik förutsätter, oavsett skolstorlek, systematisk ledning av en pedagogiskt kompetent rektor.