Stenhammarskolan och meritvärden i Flen

Uppgifterna i Skolprojektet från 2012 och 2013 går delvis tillbaka till 2011, det sista år som det fanns kvar information från äldre kvalitetsredovisningar, numera borttagna från Flens hemsida. En omfångsrik dokumentation kring skolan och de demografiska sammanhangen föreligger. Då det gäller den principiellt intressanta uppgiften om de meritvärden som är underlaget till dagens diskussion har man dock valt att inte informera om skillnaden mellan de tre högstadierna, där Stenhammarskolan i år har bottenrekordet.

Malma-skolan har de sista 10 åren haft växlande meritvärden, med ett par toppar för flickor upp till 244 meritpoäng, medan pojkarna fluktuerat kring strax över 200, med en kraftig nedgång åren 2008 och 2009. Medan man i Bruksskolan arbetat upp sig till en nivå av 244 meritpoäng för flickor (190 för pojkar!) och i Malmaskolan visar ett genomsnitt av 207,5 poäng ligger Stenhammarskolan nere på 187,7. Visserligen har Stenhammar en stor andel utlandsfödda ungdomar, där många också går i ”förberedelse-klasser", det framgår dock inte hur dessa redovisas betygsmässigt. Sammanlagt räknar man med att ca 40 % i Stenhammarskolan är berättigade till modersmålsstöd.

Men flickor med svensk bakgrund i Stenhammar har idag låga meritvärden även om pojkarna har ännu lägre. Flickorna har de fem senaste åren visat allt lägre värden, från 217,5 meritpoäng år 2009 till dagens 198,1. (Det bör f.ö. påpekas att man i Skolredovisningen för Stenhammar (s. 37) felaktigt anger allt för höga värden för svenska flickor.) Läget i Stenhammarskolan kompliceras dessutom av de blandade miljöer som förekommer, där musikklasserna bildar en ambitiös elitgrupp. Enligt äldre kvalitetsredovisningar har där bland pojkarna förekommit värden upp till 243 meritpoäng. Till musikklasserna söker man från övriga högstadier och har därmed förmånen av kostnadsfri skjuts.

Inför en omorganisation uppstår frågan om obehöriga lärare. En förvånansvärt stor andel av lärarkåren, kring 72 % hos fem av skolorna, drygt 80%( = 1/5-del!) i Nybble och Stenhammar är obehörig. Här skiljer sig markant både Kyrkskolan och Löten med över 90% behöriga lärare. (se Skolverkets personalstatistik 2012). Någon redovisning av den faktiska tillgången på behöriga lärare, andel låg- och mellanstadielärare å ena sidan och ämneslärare å den andra, tycks ännu inte föreligga. Behovet av goda matematiklärare på lågstadiet har dock särskilt framhållits på centralt håll.

I skolöversikten anser lärarna att fler elever än idag är i behov av särskilt stöd. Har behovet minskat sedan januari2 012, som ett led i Elevhälsans insatser, eller är siffrorna fortfarande relevanta.?Flera skolor har särskilda förberedelseklasser för nyanlända, där de vistas under en övergångsperiod på i allmänhet ett år (längre om det är fråga om alfabetisering). Skolor med förberedelsklasser är idag Löten, Stenhammar och Söder, där 24%, 27%, resp 32%, (=1/3-del av eleverna) behöver extra stöd.