Dror Feiler seglar igen!

Inför kommande avfärd märks ett antal personer som kommer att bytas ut under resans gång, särskilt nämns Ulf Bjereld (S) Maria Svensson (Fi), Daniel Sejstatcip (V), den senare präglas av "vänsterretorik", bl a stödgala för Cuba, fick Jan Myrdals "Leninpris 2015.
Dor Feiler var fallskärmsjägare i israeliska armén men vägrade tjänstgöra på ockuperad mark. Han kom till Sverige 1973,  är svensk medborgare sedan 1983. Dor Feiler var aktuell och anklagades senast av svensk polis i samband med oroligheter kring Sverigedemokraternas Ungdomsförbund och Svenskarnas Parti.
(Om Gaza-remsans historia gjordeNathan Shachar en sammanfattning 2009),

Ohlsson protesterar

Birgitta Ohlsson går emot Jan Björklunds förslag om ny integrationspolitik. Hon lägger fram egen motion på landsmötet i höst, och får stöd av Ceclikia Wikström. (Partiets integrationspolitiska arbetsgrupp föreslår f.n. att permanent arbetstillstånd ska ges när personer kan försörja sig själva).

Ska muslimer ha särskilda företrädare?

Zulmay Afzali, SvD 15.3

Alice Bah Kuhnke har nyligen kallat in "representanter för  muslimska organisationer" för att diskutera "integration".  Bland  dessa finns bland andra  Fatima Doubakil, som ofta  ger uttryck för en negativ syn på Sverige. Hon företräder  "Muslimska Mänskliga Rättighetskommitten" som bl a motsätter sig skärpt terrorlagstiftning.

Som flykting i Sverige  bekymrar mig den här typen av särbehandling. Detta är i att permanenta ett "vi och dom-tänkande" och är i längden segregerande och farligt. I Sverige gäller  svenska lagar och regler och religionsfrihet är en rättighet för alla. Men detta är en privat sak som man får hantera på sin fritid.

De flesta av oss muslimer vill bidra i vårt nya hemland efter förmågor och kunskaper, och vill därför inte representeras av mer eller mindre slumpmässigt utvalda muslimer.  Vi vill behandlas som jämlikar och medlemmar av det svenska samhället, på samma villkor som alla andra!

Ökad flykt från Kosovo till Sverige

Christer Zettergren, chef för Migrationsverkets omvärldsarbete

Människor flyr via smugglare till Schengen-landet Ungern för att ta sig vidare till Österrike, Tyskland och Sverige. Sedan årsskiftet  kommer alltfler också till Sverige, i november 145, i februari 365. 

Många lämnar sina jobb och skolor töms på elever. 

Från Tyskland skickas grupper av flyktingar tillbaka med flygplan, från Ungern går bussar tillbaka via Serbien. Kommer Sverige att bli mer attraktivt för flyktingar?

Politiker i Kosovo varnar för en åderlåtning som kan försvaga en redan bräcklig ekonomi.

De som lämnar landet är studerande och småföretagare som inte ser någon framtid. 

En tredje del av befolkningen lever enligt FN i fattigdom. Samtidigt sprids i medierna en bild av Västeuropa som ett paradis med bostäder och jobb i överflöd.

Kraftfulla insatser, eller tafatt skrivelse?

Alliansen, med Beatrice Ask som justitieminister, borde under 8 år ha gjort det möjligt att tjäna stora pengar på sälja svenska pass på svarta marknaden. Dagspriset för slutanvändaren kan vara upp till 80.000 krnor. Åtgärder som föreslås av Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask är både för lite och för sent.
Ebba Sverre Arvill ska nu redovisa åtgärder för att motverka missbruket  av svenska pass. Förslagen bör också  utgå kring svenska resedokument och främlingspass utfärdade av migrationsverket. Resedokument/främlingspass efterfrågas  till höga priser. Missbruk av svenska pass skadar Sverige som rättsstat!
Kommer den nya utredningen att bidra till lagändringar som stopppar nuvarande missbruk?

Stora bolag steget före i styrningen av skolan

Flera skolkommuner måste enligt Skolinspektionen förbätta sin styrning av kvalitetsarbetet. Av 36 huvudmän är det bara 6 som enligt IngBeth Larsson som styr och stödjer arbetet med att nå de nationella målen, nämligen Kunskapsskolan,, Internationella Engelska skolan samt Acamedia-ägda Vittra och Pysslingen. Bland de kommunala huvudmännen skiftar det.

Ansvaret ligger hos politikerna - här finns utrymme för förbättring. Sju större kommuner ingår i granskningen. Från Kunskapsskolan påpekas att privata företag har en styrka gentemot
politiskt styrda organisationer, med tydlig ansvarsfördelning och tydliga spelregler.

Hur går det för eleverna? Anpassas resurser och åtgärder? Rektorerna spelar en viktig roll för olika prioriteringar. Academedia har en gemensam modell för sitt kvalitetsarbete som omfattar alla skolbolag. Resultaten ställs i relation till olika kvalitetskriterier och sätter in åtgärder där de behövs!

Vänsterreflexer från 1984

Widar Andersson, i DS nr 8

Vilka krav ska staten ställa på "insikt, erfarenhet och lämplighet"? På detta svarade Christina Eriksson  Stephanson häromdagen. Visserligen fanns bara 2 av 290 kommuner representerade, men det blir allt mer märkligt att kompetenskrav riktas direkt mot ledningen för välfärdsföretag.

Kommunägda förvaltningar  borde dock ha samma krav på insikter i kommunala välfärdsnämnder.
Politiskt tillsatta nämnder anses dock apriori lämpligare än ledningen för privata företag! Dessa fördomar är en rest från 80-talet då man ville stoppa pionjärföretaget Pysslingen.

När Skolinspektionen idag granskar kommunala och privata utbildningshuvudmän framhålls Pysslingen liksom andra skolföretag som ett föredöme. Generellt har Pysslingen  "ett tydligt utvecklat och väl förankrat kvalitetsarbete".

En kommun kan inte ensidigt fokusera på skolfrågor, så här har välfärdsföretagen ett grundläggande system för framgång.

När blir det obligatoriskt för ledande kommunpolidtiker med tester där deras insikt, erfarenhet och lämplighet granskas?

Demokrati inte allid demokratisk!

Mauricio Rojas

Den konstitutionella liberalismen slog 1997 larm i essän "The rise of Illiberal Democracy". 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och enickeliberal demokratiuppfattning.
Tocqceville tog upp frågan om "majoritetens tyranni". Demokratins dilemma är splittringen mellan invidividuell frihet och kollektiv makt.  I dag väljer alltfler auktoritära eller totlitära rörelser en demokratisk väg till makten, i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökd aggressiv populism. Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet urholkas. Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Följ upp hur lärandet fungerar!

Morten Lidström, insändare EK 29.12.14

Han ansåg att man satsar mycket pengar på kvalitetsutveckling i skolan, till bl.a. utvecklingsprocessen kring "synligt lärande" och Skolprojektet. Hur resurserna ska satsas är en huvudutmaning för skolförvaltningen och för politiker. Det behövs en uppföljning för att veta var vi är på de olika nivåerna.
Hur mycket "synligt lärande" är implementerat i klassrummet i Flens skolor? Processen började när utbildningen började, och det är ju ett tag sedan. En undersökning skulle kunna påvisa hur "synligt lärande" implementeras i den faktiska undervisningen!
Elever behöver mer stöd för verklig kvalitetshöjning. Vi måste utveckla ett system för ekonomiska insatser i kommunen, kanske i form av en öronmärkt studiefond. Det individuella stödet måste utgå från elevens faktiska behov!

Demokrati är inte alltid demokratisk!

Mauricio Rojas, Svd 21.2

Fareed Zakaria slog 1997 larm i en essä med titeln  "The rise of Illiliberal Democracy", om att liberalismen visserligen lett fram till demokratin, men att den inte förefaller leda fram till en konstitutionell liberalism.
Det kan finnas risk för att 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och en ickeliberal demokratiuppfattning.

Tocqeville tog upp problemen kring "majoritetens tyranni, i  dilemmat mellan individuell frihet och kollektiv makt. I dag väljer allt fler auktoritära eller totalitära rörelser en demokratisk väg till makten,
i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökad aggressiv populism.  Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet kan urholkas!.
Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Kommunalråd, fly inte ansvaret!

(Gunnar Iselau, f.d.undervisningsråd vid Skolverket)

I oberoende granskningar (Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionsverket) visar det sig att huvudmännen inte fungerar som tänkt, trots att tillfälliga statliga bidrag tillförts i omgångar under 20 års tid. Bollen ligger nu hos kommunalråden. Varför styr inte kommunen sin skola?
Befogenheten finns på högsta politiska  nivå, medan ansvaret har gått ner på nämndnivå, och ner till rektorer och lärare.

Kommunledningen måste hålla sig informerad och ta ansvar för att organisationen fungerar på varje nivå, "från huvudman till klassrum - och tillbaka". Huvudfrågan måste vara: "Varför når vi inte de grundläggande målen?''

Lärsituationen måste utgå från elevens beskrivning av den egna situationen och undervisningens kvalitet, d,v,s, ge underlag för huvudmannens bedömning! Länken går via skolnämnden -  förvaltningschefen - rektorn - klassrummet,  rektorn - klassrummet men KF har det yttersta ansvaret!
Effektivare användning av skolans resurser måste på sikt leda till förbättring av skolans resultat!

Kommuner nobbar betyg i årskurs 4!

Flera storkommuner har redan sagt nej -och de tidiga betygen får kalla handen av föräldrar och lärare. Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand: förvånar mig om det blir kö för verksamheten! Sju av 10 föräldrar säjer nej, bland lärare 9 av 10. Stockholm och Malmö tror inte på iden, Västerås (S, M, C och Kd) önskar ingen experimentverksamhet, d:o Jönköping, men ingen sådan förfrågan än.
Nacka är däremot positivt (; utb.n.M). Flera kommune,r bl a Linköping och Helsingborg, hänvisar till skolorna, "om någon vill vara med..."
Skolbolagen skiftar, Kunskapsskolan tveksam. Academedia lämnar frågan till skolenheterna. Internationella Engelska Skolan (IES) kommer dock att införa tidiga betyg.

Huvudman ska ha rektors och lärares stöd. Dessutom ska föräldrarna få säga sitt.

Skolbarns hjärnor - inte mogna för stort eget ansvar!

Nötning, flit och träning lämplig studieteknik (Martin Ingvar, "Hjärnkoll på skolan")- repetition är den breda vägen till kunskaper. Lärarledda lektioner har här viktig roll.

"Eget arbete" har länge varit tongivande. "Progressi har delvis förvanskats och har missbrukats för att avskaffa lärarens tradtioella roll. Ansvaret har i alltför hög grad lagts på den enskilde eleven. arn har inte kognitivt eller emotionellt motvi för att ta stort eget ansvar förrän långt uppn i ungdomsåren.

Normer och förväntningar, sälvdsciplin och studietekniker erbjöds av den traditionella undervisningen. "Progressiv pedagogik"(Lev Vygotskij) innebär större betoning på elevcentrerade arbetsmetoder. Självundervisningen har också ökat markant, från 26% på 80-talet till det dubbla på 90-talet. (Skolinspektionen kritiserar  dock om inte eleverna får större ansvar för egen inlärning!).

Enligt Hattie är traditionell undervisning mer än 3 ggr så effektiv som "kontruktivistiska ideer".
(I Kanada har en konstruktivistisk modell med mycket eget arbete gett en kraftig kunskapsförsämring. Enligt TIMSS: lägre resultat, sämre  prestationer, ökad ångest, hyperaktivitet, nedstämdhet, antisociala beteenden.

No-excuse-modellen har dessutom gett bättre resultat bland sämre bemedlade och etniska minoriteter.