Följ upp hur lärandet fungerar!

Morten Lidström, insändare EK 29.12.14

Han ansåg att man satsar mycket pengar på kvalitetsutveckling i skolan, till bl.a. utvecklingsprocessen kring "synligt lärande" och Skolprojektet. Hur resurserna ska satsas är en huvudutmaning för skolförvaltningen och för politiker. Det behövs en uppföljning för att veta var vi är på de olika nivåerna.
Hur mycket "synligt lärande" är implementerat i klassrummet i Flens skolor? Processen började när utbildningen började, och det är ju ett tag sedan. En undersökning skulle kunna påvisa hur "synligt lärande" implementeras i den faktiska undervisningen!
Elever behöver mer stöd för verklig kvalitetshöjning. Vi måste utveckla ett system för ekonomiska insatser i kommunen, kanske i form av en öronmärkt studiefond. Det individuella stödet måste utgå från elevens faktiska behov!

Demokrati är inte alltid demokratisk!

Mauricio Rojas, Svd 21.2

Fareed Zakaria slog 1997 larm i en essä med titeln  "The rise of Illiliberal Democracy", om att liberalismen visserligen lett fram till demokratin, men att den inte förefaller leda fram till en konstitutionell liberalism.
Det kan finnas risk för att 2000-talets politiska grundkonflikt kommer att stå mellan en liberal och en ickeliberal demokratiuppfattning.

Tocqeville tog upp problemen kring "majoritetens tyranni, i  dilemmat mellan individuell frihet och kollektiv makt. I dag väljer allt fler auktoritära eller totalitära rörelser en demokratisk väg till makten,
i den muslimska världen, Latinamerika och Östeuropa - liksom i ett Västeuropa med ökad aggressiv populism.  Illiberal demokrati kan utvecklas till diktatur, där det demokratiska valsystemet kan urholkas!.
Bästa demokratiförsvar är därför starka civila fri- och rättigheter!

Kommunalråd, fly inte ansvaret!

(Gunnar Iselau, f.d.undervisningsråd vid Skolverket)

I oberoende granskningar (Skolverket, Skolinspektionen och Riksrevisionsverket) visar det sig att huvudmännen inte fungerar som tänkt, trots att tillfälliga statliga bidrag tillförts i omgångar under 20 års tid. Bollen ligger nu hos kommunalråden. Varför styr inte kommunen sin skola?
Befogenheten finns på högsta politiska  nivå, medan ansvaret har gått ner på nämndnivå, och ner till rektorer och lärare.

Kommunledningen måste hålla sig informerad och ta ansvar för att organisationen fungerar på varje nivå, "från huvudman till klassrum - och tillbaka". Huvudfrågan måste vara: "Varför når vi inte de grundläggande målen?''

Lärsituationen måste utgå från elevens beskrivning av den egna situationen och undervisningens kvalitet, d,v,s, ge underlag för huvudmannens bedömning! Länken går via skolnämnden -  förvaltningschefen - rektorn - klassrummet,  rektorn - klassrummet men KF har det yttersta ansvaret!
Effektivare användning av skolans resurser måste på sikt leda till förbättring av skolans resultat!

Kommuner nobbar betyg i årskurs 4!

Flera storkommuner har redan sagt nej -och de tidiga betygen får kalla handen av föräldrar och lärare. Enligt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand: förvånar mig om det blir kö för verksamheten! Sju av 10 föräldrar säjer nej, bland lärare 9 av 10. Stockholm och Malmö tror inte på iden, Västerås (S, M, C och Kd) önskar ingen experimentverksamhet, d:o Jönköping, men ingen sådan förfrågan än.
Nacka är däremot positivt (; utb.n.M). Flera kommune,r bl a Linköping och Helsingborg, hänvisar till skolorna, "om någon vill vara med..."
Skolbolagen skiftar, Kunskapsskolan tveksam. Academedia lämnar frågan till skolenheterna. Internationella Engelska Skolan (IES) kommer dock att införa tidiga betyg.

Huvudman ska ha rektors och lärares stöd. Dessutom ska föräldrarna få säga sitt.

Skolbarns hjärnor - inte mogna för stort eget ansvar!

Nötning, flit och träning lämplig studieteknik (Martin Ingvar, "Hjärnkoll på skolan")- repetition är den breda vägen till kunskaper. Lärarledda lektioner har här viktig roll.

"Eget arbete" har länge varit tongivande. "Progressi har delvis förvanskats och har missbrukats för att avskaffa lärarens tradtioella roll. Ansvaret har i alltför hög grad lagts på den enskilde eleven. arn har inte kognitivt eller emotionellt motvi för att ta stort eget ansvar förrän långt uppn i ungdomsåren.

Normer och förväntningar, sälvdsciplin och studietekniker erbjöds av den traditionella undervisningen. "Progressiv pedagogik"(Lev Vygotskij) innebär större betoning på elevcentrerade arbetsmetoder. Självundervisningen har också ökat markant, från 26% på 80-talet till det dubbla på 90-talet. (Skolinspektionen kritiserar  dock om inte eleverna får större ansvar för egen inlärning!).

Enligt Hattie är traditionell undervisning mer än 3 ggr så effektiv som "kontruktivistiska ideer".
(I Kanada har en konstruktivistisk modell med mycket eget arbete gett en kraftig kunskapsförsämring. Enligt TIMSS: lägre resultat, sämre  prestationer, ökad ångest, hyperaktivitet, nedstämdhet, antisociala beteenden.

No-excuse-modellen har dessutom gett bättre resultat bland sämre bemedlade och etniska minoriteter.