Presenterade fakta:
Nuvarande system beslöts 2006
Mottagandet är dimensionerat för 400, tillströmningen f.n. ca 2.500/år
Systemet knakar i fogarna.
Situationen är likartad i Europa, f n ca 20.000 "barn" per år.
Barnen är i övre tonåren, i huvudsak från Somalia och Afghanistan.
De flesta kommer via människosmugglare, riktpris 150.000 per huvud
Författarna ställer frågan:
En ökad nativitet ses som en nationalekonomisk gåva. Varför ska man se på utifrån kommande barn på ett annat sätt? Många kommuner, inte minst i Norrland men också på andra håll, har helhjärtat tagit till sig detta synsätt.
I sin utredningsrapport tar Eriksson och Poushin upp 17 olika förslag till åtgärder från stat och kommun, bl a om tillsynens utformning och hanteringen av statsbidrag.
I sin blogg återkommer Merit Wager till problemet och ansluter sig till Per Gudmundssons synpunkter i SvD 13.3, "Värna asylrätten".
Han tar upp där frågan om de ankommandes ålder, som ofta bara anges genom obestyrkta muntliga uppgifter, och där de ankommande i åtskilliga fall kan bedömas vara betydligt äldre än uppgivet, och fortsätter:
...när man med öppna ögon ger förtur åt unga män med tvivelaktiga skäl, framför reellt skyddsbehövande, urholkar man systemet. Varje falskt ärende stjäl resurser från en flykting med giltiga asylskäl. Att acceptera den ordningen är motsatsen till humanism. Den förda politiken kommer heller inte helt utan kostnader.
Enkelt uttryckt betalar staten för själva boendet 1900 kronor per asylsökande och dygn. Därtill kommer skolgången, som schablonersätts med 64300 kronor per gymnasieelev och år, samt andra kompensationer, för utredningar, för gode män, för särskilda behov och för extraordinära kostnader. Därutöver kommer en årlig grundersättning till kommunen om 500000 kronor för att ”underlätta mottagandet samt öka kvalitén”, samt dagpenningen till den asylsökande själv.
Eftersom Flen hör till de kommuner som villigt (10 pers. = 5 milj.i grundersättning) tagit emot en grupp "ensamkommande flyktingbarn" vore det av intresse att höra ansvarigas syn på deras fortsatta öde och kommunens åtgärder för deras integration i samhället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar