Vänsterkrafternas havererade gymnasievision

Om Det politiska högmodets kris skriver PJ Anders Linder 21.3 i SvD:s söndagskrönika.
Ungdomens arbetslöshet beror inte bara på LAS och höga ingångslöner. En nog så viktig faktor är skolpolitikerna och den ideologiskt vänstervridna gymnasieutbildningen.
"Att lära sig ett yrke var att fastna i ett fack. Det nya arbetslivet skulle handla om att snabbt ställa om från det ena till det andra och för att ha den nödvändiga överblicken borde man gå på högskola. Det sades inte rent ut men det var underförstått: Att inte bli akademiker var ett slags misslyckande."

Forskaren och fackföreningsekonomen Jonas Olofsson beskriver läget i den litet torra men mycket matnyttiga boken Krisen i skolan (Boréa Bokförlag, 2010). Problemet som han bl a pekat på i en artikel i GP 12.3  är vänsterideologiernas nedvärdering av yrkesskicklighet.

"Det vore ansvarslöst och skadligt för demokratin med skillnader i akademisk ambitionsnivå mellan studie- och yrkesförberedande program, hävdar V i sitt nya skolprogram. Ungdomars utslagning är en kostnad man får ta för ungdomens befrielse!"

Gymnasiereformen som införs 2011 (vid borgerlig majoritet, inte annars) innebär bättre möjligheter att satsa på yrkesutbildningar för elever som inte har akademiska ambitioner och därmed ge dem en bättre start i arbetslivet. I dagens gymnasium är det alltför många som misslyckas och därmed riskerar arbetslöshet och i värsta fall utslagning, endast 60% var högskolebehöriga 2003.

På socialdemokratiskt håll märks en allt större acceptans för de förändringar i sksolan som föreslagits. Risken är dock att ett ideologiskt förstenat vänsterperspektiv tar över i en V-S-koalition.