Infrastruktursatsning - Sydostlänken

Beslut har tagits i riksdagen om satsning på Sydostlänken och E22, som ansluter till EU-projektet Motorways of the Sea Klaipeda - Karlshamn och sägs förvandla sydostsverige till en "framsida". Pådrivande har varit bl a Ikea och Volvo, även Kina har anmält intresse för transporter över denna led enl. transportförbundets artikel .

"Inviter har kommit till Karlshamn från bland annat Kina, som nu tittar på landtransportvägen till Östersjöländerna. Och där har Karlshamn en bra position. Genom Sydostlänken öppnas bl a en effektiv transportförbindelse för Mälardalen och hela Mellansverige.

SYDOSTLÄNKEN innebär att det skapas en järnvägsförbindelse från Södra Stambanan vid Älmhult till Blekinge Kustbana och Karlshamns Hamn. Därmed öppnas helt nya transportmöjligheter både för företagen i regionen och för transporter i Östersjöområdet."

Man kan med en suck konstatera att "infrastruktursatsningar" i dagens språkbruk betyder nationell infrastruktur, inte lokal och knappast ens regional...

Sotningsansvaret till fastighetsägaren?

I sin skrivning DS 2009:47 ( 7 okt) föreslår regeringen ett underlättande av alternativa driftsformer  som skydd vid olyckor, med tillägg från 20.7 med anledning av branden i Rinkeby.

SKL instämmer i stort i sitt remisssvar men har tillagt ytterligare synpunkter. (SKL yttrande)
– Med dagens reglering begränsas möjligheterna till utökat samarbete mellan kommunal räddningstjänst och privata entreprenörer. Det är ologiskt i ett målstyrningsperspektiv och det kommunala självbestämmandet åsidosätts. Kommunerna måste få möjlighet att själva bestämma hur man vill arbeta även inom det här området. Vi tror att det bidrar till att effektivisera svensk räddningstjänst och därmed kan till exempel hjälpen vid olyckor komma snabbare, säger Anders Knape.

SKL föreslår även i sitt remissvar att ansvaret för sotning omgående förs över till fastighetsägaren (min kursivering). Idag har fastighetsägaren ansvaret för drift och underhåll av sin fastighet, men inte sotning. Det är något som SKL framhåller som ologisk i sitt remissvar.

Med tanke på den tidtals hätska diskussion som förts  inom Flens kommun just i sotningsfrågan torde förslaget vara välkommet. Med tanka på Flens förhållandevis höga kostnader för brand- och räddningstjänst kan kanske också frågan om alternativa driftformer vara aktuell. (se inslag i nov. "Trygghet och räddningstjänster" betr. statistik och kostnader kring räddningstjänst mm).

Ojust offentlig konkurrens?

Konkurrerar Flens kommun inom något område med det privata näringslivet?  Den nu genomförda företagarenkäten kommer att ge oss svar på den frågan. Offentliga och privata företag ska ha likartade villkor om de agerar på samma konkurrensutsatta marknad. Det är bakgrunden till den nya regel i konkurrenslagen som ska hindra ojust konkurrens mellan offentliga och privata företag.

Den nya regeln om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet kommer att gälla från 1 januari 2010. Den ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting och staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens.
Förutsättningarna för privata och offentliga företag är på många sätt olika. Till exempel kan en myndighet eller en kommun inte gå i konkurs, och det finns en finansiell styrka och garantier hos en kommun eller en myndighet som väldigt få privata företag har.

Inför den nya lagen har ett antal kommuner granskat sin verksamhet. Som exempel nämns Trelleborg, där samtliga nämnder granskat sin verksamhet ur konkurrenssynpunkt.
Umeå anlitade en extern konsult (Ernst & Young), utan lokal anknytning, för att identifiera och kartlägga de säljverksamheter som skulle kunna konkurrera med det privata näringslivet.

Utredningen var del av ett större program för att utveckla dialog, kommunikation och service till det lokala näringslivet. Man önskade dels en studie av servicenivån i myndighetsutövningen, dels en kartläggning av kommunens konkurrens med den privata sektorn. Kartläggningen genomfördes under första halvåret 2009 och baserades på verksamheten år 2008. Man ville bland annat veta hur näringsidkarna och näringslivet såg på den kommunala verksamheten och eventuell konkurrans.

Kartläggningen gav en bra bild av det kommunala rättsläget. Vad gäller när man hyr ut lokaler till andra? Vad gör man med överskottsproduktion från det kommunala växthuset? Vilka verksamheter kan man anse vara kompletterande verksamheter och vilka är det inte? Kommunens förvaltningar har nu i uppdrag att komma tillbaka med förslag om hur man ska göra för att upphöra med verksamheter eller aktiviteter som leder till ojust konkurrens. Det är bra att veta vilka av kommunens verksamheter som skulle kunna anses vara i gränslandet mellan vad som är lagligt och inte

Inom Umeås sociala sektor bedrivs t ex verksamhet som ska ge anställning åt handikappade. Omfattning och  priser hotar här konkurrensen. Ett annat exempel gäller Umeå Folkets hus. Här har avtalet förtydligats, dessutom ska årlig redovisning visa om det finns överföringar mellan den konkurrensskyddade delen av verksamheten och den konkurrensutsatta. De kommunala bidragen till den konkurrensskyddade delen skall inte användas på ett sätt som indirekt leder till fördelar för den konkurrensutsatta delen.

(Information införd på Konkurrensverkets hemsida 2009-12-17)

Regionförbundets tågutredning

Regionförbundets rapporter återfinns på hemsidan och kan därifrån laddas ner ipdfformat. Den senaste, 2009.04, är en utredning av Martin Sandberg om regionens behov av tågförbindelser. En sammanfattning ges i Katrineholmskuriren 11.12:

"Det är en nedslående rapport. Vid en mycket hastigt sammanfattande pressinformation framgick att det krävs betydande insatser av olika slag, inte minst svårsmälta ekonomiska satsningar enbart för att upprätthålla redan befintliga pendlingsmöjligheter.
En viktig bidragande orsak är SJ:s nya lönsamhetsmål, som sägs vara en följd av den pågående avregleringen. Men det verkar vara mera en konsekvens av tankevurpor inom SJ:s ledning än långsiktigt hållbar ekonomisk och affärsmässig strategi."

Läget kommenteras också i lördagens E-kuriren, där Anne-Lie Andersson intervjuat Carina Jönhill Nord, ansvarig för infrastruktur och kollektivtarfik på Regionförbundet. Risken är stor att olönsamma avgångar läggs ner i och med att SJ fr o m 1.10.2010 får konkurrens och att deras avtal med Mälab upphör vid halvårsskiftet 2011. Själva utredningen, med sina för Sörmlands inre och Flen ganska dystra utsikter, kommenteras däremot inte.

Trygghet och räddningstjänster

I SKL:s senaste rapport Trygghet och säkerhet, i serien Öppna jämförelser, används olika indikatorer för  risker och trygghetsåtgärder. Vid sidan av stöld och våld (se tidigare inlägg)  har man valt bränder i byggnader vilka bör ha orsakat egendomskada. På trygghetssidan har man  tittat på utryckningstider för räddningstjänst och ambulans, på personalens sammansättning och  vidare på hur många som fått utbildning i krishantering. Man har också jämfört kommunernas kostnad både för räddningstjänst och krishantering.

Medeltalet av bränder per år och per 1000 invånare under åren 2004 -2008 ligger högst i Flen och därnäst i Oxelösund (röda staplar), i båda fallen med värden betydligt över de väntade (blå staplar). Högre än väntat har både Eskilstuna och Strängnäs.
Utryckningstiderna varierar en hel del. Ambulansen kommer som väntat snabbare i sjukhusstäderna, efter omkring 10 min. Längsta tiden märks i Gnesta och Vingåker med över 20 min. Övriga kommuner har värden däremellan. Utryckningstiden för räddningstjänsten ligger högst i Trosa, Gnesta och Flen (14 - 15,5 min) (röda staplar) , i Gnesta liksom i Vingåker dock väsentligt under väntat resultat (blå staplar).

Kvinnor i kåren saknas helt i Flen, Oxelösund och Trosa. I Sörmland överväger antalet deltidsanställda brandmän.. I Gnesta och Vingåker saknas heltidsanställda. Flest heltidsbrandmän finns i Flen, men också flest deltidare. (röda staplar = heltid, blå = deltid)

Slutligen redovisas kostnader för räddningstjänst resp krishantering. Räddningstjänstens kostnader framgår av det sista diagrammet.Här leder Flen, följt av Nyköping och Katrineholm.

Sammanfattningsvis kan Sörmland sägas vara ganska väl rustat på åtgärdssidan vad gäller olyckor. Sämre är läget vad gäller brottslighet.

Förö den som vill veta mer utryckningsuppdragen i Flen finns en sammanställning under kommunens hemsida

Nationell infrastruktur och Det nya Trafikverket

SKL har i sin bevakning av transporter och infrastruktur redovisat synpunkter på det nya  Trafikverket som startar sin verksamhet den 1 april 2010 . Trafikverkets organisation och placering i regioner framgår av regeringens hemsida.   

SKL:s har också avgivit yttrande om utredningen av höghastighetsbanor. Man ansluter sig helhjärtat ,med  hänvisning till de möjligheter denna långsiktiga investering skulle öppna ,inte minst genom att förbättra lokalt och regionalt utnyttjande av dagens stambanor. SKL kritiserar däremot  föreslagen omfattning av delfinansiering via kommunerna. Behovet av kompletterande resecentra för optimal kombination av olika trafikslag kommer i sig att kräva stora kommunala satsningar.

Erfarenhetsmässigt bör man kanske ur kommunal synpunkt peka på att satsningar på förbättrad nationell trafikstruktur mellan de tre heta storstadsregionerna tenderar att senarelägga eller omintetgöra  regionala satsningar. Risken finns att ytterligare förseningar av regionalt förbättrade trafiknät kommer att bidra till ännu snabbare urholkning av mellanbygderna.

Migration

Veckans upplaga av Dagens samhälle redovisar kommunernas flyktingmottagning för år 2008. Flen tillhör de som gjort mest i flyktingfrågan och ligger på 7 plats med 111 personer som togs emot förra året (= 6.88 personer per 1000 inv), direkt efter Eskilstuna på plats 6 med 716 personer (7.55/1000). Leder gör Sorsele (18,5/1000), med en befolkning på drygt 2000! Siffrorna är hämtade från Migrationsverkets statistik.

Man måste konstatera att utan flyktinginvandring skulle Flens vikande befolkningssiffror slå betydligt hårdare.

Diagrammet visar antal samt från vilka
världsdelar de asylsökande kom 2008

Flyktingfrågor är aktuella, inte minst vad gäller ensamkommande flyktingbarn, där ju Flen har gjort en insats.  Den som är intresserad av dessa frågor bör besöka Migrationsverkets webbplats. Här finns en utförlig och lättillgånglig statistik som också omfattar första halvåret 2009.

 I statistiken framgår t ex att den största gruppen asylsökande 2008 var den irakiska (25 % 2008), medan andelen beviljade uppehållstillstånd första halvåret 2009 är förhållandevis lågt (667 beviljade, 2101 avslag). En annan stor grupp är den somaliska (14 % 2008), men med högre andel beviljade uppehållstillstånd 2009, 1439 beviljade mot 742 avslag.

En stor andel ärenden gäller bosättnngstillstånd vid familjeanknytning, 2009 bl.a. ca 8000 irakier och 3500 somalier. Skillnaden är stor mellan världsdelarna: Afrika har första halvåret 2009 1808 beviljade och 1593 avslag, Amerika 2 beviljade/103 avslag, Asien 1113 beviljade och 4492 avslag, slutligen Europa 139 beviljade och 1500 avslag..

Medborgarkontor i Flen?

Frågan om Medborgarkontor som jag tog upp i Kultur-och fritidsnämnden  2008 har nu aktualiserats genom den statliga utredning som just presenterats. Utredaren Lars Högdahl överlämnade i tisdags (17.11) sitt slutbetänkande Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92) till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell på Kvalitetsmässan i Göteborg.

Pressreleasen sammanfattar: "Staten ska vara närvarande i alla kommuner. Kommunerna och de statliga myndigheter som har täta medborgarkontakter ska ha minst ett gemensamt, bemannat servicecentrum i varje kommun där medborgarna kan träffa en servicevägledare. Kommunerna kan inrätta fasta och mobila servicepunkter. Vi medborgare ska inte behöva finna oss i att bli hänvisade till telefonen och datorn när vi behöver personlig kontakt med en tjänsteman.
Myndigheterna satsar stort på att tillhandhålla service på webben eller via telefonen. Samtidigt stängs kontor och minskar bemanningen på de flesta håll i landet."-  "Men mer än 2 miljoner svenskar saknar möjlighet att använda datorn eller telefonen och långt ifrån alla våra ärenden till myndigheterna passar för det." -  "Förutom servicecentrum och servicepunkter, där man ska kunna sköta enklare ärenden, ska det enligt utredaren finnas s.k. resursgrupper med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens sociala förvaltningar och kanske rehabiliteringsansvariga, som tar sig an de personer som riskerar att hamna i utanförskap. Varje år kostar utanförskapet mångmiljardbelopp som kan minskas om myndigheter samordnar sina insatser till människor." -
"Utredaren anser att om regeringen menar allvar med uttalandena om likvärdig och tillgänglig offentlig service över hela landet, på medborgarnas villkor, så krävs fastare styrning av myndigheterna än hittills. Regeringen bör ålägga länsstyrelsen att leda och samordna de statliga myndigheternas serviceutveckling. Den myndighet som planerar att lämna en kommun ska anmäla det till länsstyrelsen som ska se till att alternativa servicelösningar övervägs i samråd med kommunen." - .
"På sikt ska kommunerna och de statliga myndigheterna alltid samverka. Regeringen kan styra sina myndigheter men inte kommunerna. Om kommunerna inte ställer upp frivilligt på att ordna servicen till medborgarna, så får regeringen överväga att förelägga riksdagen ett förslag om en lag om service i samverkan, där både de statliga myndigheterna och kommunerna omfattas.

Regionfrågan

Varför inte en region Västra Mälardalen?
Sörmland är sedan gammalt delat mellan öst och väst. De östra delarna har alltid varit mer vända mot Stockholm , de västra har i stället nära kontakt med inre mälardalen, med Västerås och Örebro. Detta gäller både arbetsmarknad och utbildning. En anslutning till Stockholmsregionen av Sörmland i sin helhet kan vara svår att genomföra med tanke på folkmängd och hanterlig regionstorlek. Västra Sörmland har dessutom sin arbetsmarknad förlagd till Katrineholm och Eskilstuna snarare än Stockholm.

Inlemmande i Stockholmsregionen kan betyda ytterligare marginalisering av västra Sörmland och förstärkning av den obönhörliga urbaniseringsprocessen. Vårt behov av kommunikationer innebär stora kostnader som förmodligen inte skulle prioriteras av en Stockholmsregion.
Östra Sörmland har ett bättre utgångsläge ur kommunikationssynpunkt och har redan i dag god anslutning till Stockholmsregionens arbetsmarknad.