Politisk fråga

Sakine Madon ställer en politisk fråga i dagens  Expressen :

Ship to Gaza-aktivisterna hoppar glatt i samma båt som islamister och rasister. Det ställs bisarra krav på att judar i Sverige ska ta avstånd från Israel - samtidigt som de svenska aktivisterna slipper förtydliga vad de tycker om sina mindre trevliga samarbetspartners i Ship to Gaza. Så bakvänt.
De som däremot borde klargöra vad de tycker är svenska politiker och andra som gladeligen via Ship to Gaza samarbetar med turkiska IHH - som har kopplingar till Hamas - och representanter från turkiska högerextrema partiet BBP.
Israel förtjänar kritik och får det också, vilket är bra. Frågan är bara varför fredsaktivisterna inte hajar till när extremister från Iran och Turkiet ger sig in i konflikten.
När frågan om hur Mehmet Kaplan (MP) och de andra svenskarna som var ombord ställer sig till Ship to Gazas samarbete med högerextremistiska BBP, kom inget svar i gårdagens extrainsatta riksdagsdebatt. Kaplan och vännerna fick flera chanser, men vägrade svara.

Riksdagsdebatten kommenteras av Fredrik Malm (Fp) på hans blogg som också närmare beskriver BBP.  Den militanta inställningen bland de 600 passagerarna på det turkiska fartyget framgår också av Per Jönssons  reportage i DN. "Turkiska aktivister ville dö som martyrer"

Bodström har tidigare (1.6) delvis svarat på den politiska frågan:
Israel igen

Nej, vi sympatiserar inte med Hamas.
Nej, vi anser inte att det är rätt att skjuta raketer in i Israel.
Nej, vi försvarar inte några terroristdåd mot oskyldiga människor.
Men vi är otroligt upprörda över att Israel återigen bryter mot internationella konventioner och tar till övervåld på det sätt som man har gjort här, och så många gånger förr.


Alf Svensson formulerar idag i sin tur ytterligare frågor på Newsmill:

Färska uppgifter gör gällande att Iran ska skicka skepp till Gaza - med eller utan våld
Det är inte svårt att förstå, menar jag, att Israel vill stoppa inflödet av vapen till Hamas. Att Irans regim gärna förser Hamas med vapen kan väl inte särledes många betvivla? Att Hamas utifrån sitt egentliga mål - att utplåna Israel - är berett att använda vapen mot Israel kan väl heller inte ifrågasättas?

Folkhemmets försvarare

I en glödgad artikel på Newsmill om folkhemmets paternalistiska övergrepp pekar Alexander Bard och Jan Söderqvist på ideologiska likheter mellan Sverigedemokrater och socialdemokrater. Slutklämmen citeras nedan:

 "Vad vi måste ha klart för oss när vi nu är inne i ett nytt valår, är att Social- och Sverigedemokraterna bägge söker mandat som reaktionära återställare. Bägge partier drömmer söta drömmar om det mytiska Folkhemmet där Staten vet bäst och förfogar över i det närmaste oinskränkta maktmedel som den lojala medborgaren har att vackert foga sig efter. Det är, för att uttrycka det milt, inte en vinnande politik för framtiden och den går bara att sälja till människor som är mycket rädda för de förändringar som pågår och som väntar.

Det är så valet ser ut 2010: på ena sidan en återgång till paternalismen i mer eller mindre rasistisk tappning, på den andra sidan en åtminstone fläckvis förekommande övertygelse om att avvikelser från normen är berikande och nödvändiga i ett dynamiskt samhälle. Det är hur som helst hög tid att för gott stänga dörren till det unkna Folkhemmet".

Man kan notera att Mona Sahlins budskap (tex i Agenda 24 jan) om återgång  till "bättre försäkringar" och "tryggare" villkor och "mera stöd" som man ska "se till att det finns resurser för" har en nostalgisk lockelse som det är oklokt att underskatta. På samma sätt som Jimmie Åkesson i varje diskussion tar över med sitt primitiva budskap har Mona Sahlin med sina enkla "sanningar" ett självklart övertag  över en aldrig så  välformulerad motståndare. En balanserad och väl underbyggd framställning av fakta blir genast mindre slagkraftig, ställer större krav på åhöraren och gör därmed sig själv en politisk otjänst. Där den nationalekonomiskt bevandrade räknar 1-0 till Reinfeldt har nog stora delar av befolkningen en annan uppfattning efter en sådan diskussion. Och det är ju när allt kommer omkring folkmajoriteten som röstar...

Politik i sociala media

I dagens SvD redovisas riksdagsledamöternas verksamhet i bloggosfär och på Twitter, sammanlagt 81 personer. De stora partierna leder stort, men det finns lysande exempel också  i de mindre.

En analys av verksamheten ger Brit Stakston på JMW, här en sammanfattning:
"Sociala medier består ju av en palett av publiceringsplattformar (de flesta helt gratis) och kommer förstås flitigt användas av de som inte står överst på riksdagslistorna. Tjänster såsom Politometern där politiker som bloggar samlas kommer att dyka upp i olika former. Det kommer att bli lättöverskådligt för den politiskt intresserade att hitta de politiker som är aktiva på nätet."

Från Folkpartiets hemsida når man en rad  bloggande politiker, om också inte alla.

Det kan diskuteras hur stor betydelse sociala media får i landsortskommuner, där frågorna formuleras  på annat sätt än i rikspolitiken, och där många åsiktsbärare är främmande för digitaliserad politik. Den ungdom som känner sig bekväm med sociala media är dessutom oftast på väg bort för utbildning och karriär på annan ort.

Som informationsspridning av politiska argument har bloggen en säker roll.  Bloggarens åsiktsbildning påverkas genom tvånget att ta ställning till vad som händer i nuet. Bevakning av vad som händer på riksplanet och jämförelser med utvecklingen i andra kommuner kan skärpa argumenten för den egna lokala och regionala politiska uppfattningen.
Men bloggen är meningsfull endast som dialog med kommentarer; de verkliga åsiktsbildarna har också ett dokumenterat antal läsare. Kommentarerna är ändå förvånansvärt få, i motsats till tidningarnas debattartiklar. Då Aftonbladet 25.12  hade ett inlägg som hävdade att de kristna programinslagen i SVT var för många, kom det in ett par hundra kommentarer.

Ojust offentlig konkurrens?

Konkurrerar Flens kommun inom något område med det privata näringslivet?  Den nu genomförda företagarenkäten kommer att ge oss svar på den frågan. Offentliga och privata företag ska ha likartade villkor om de agerar på samma konkurrensutsatta marknad. Det är bakgrunden till den nya regel i konkurrenslagen som ska hindra ojust konkurrens mellan offentliga och privata företag.

Den nya regeln om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet kommer att gälla från 1 januari 2010. Den ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting och staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens.
Förutsättningarna för privata och offentliga företag är på många sätt olika. Till exempel kan en myndighet eller en kommun inte gå i konkurs, och det finns en finansiell styrka och garantier hos en kommun eller en myndighet som väldigt få privata företag har.

Inför den nya lagen har ett antal kommuner granskat sin verksamhet. Som exempel nämns Trelleborg, där samtliga nämnder granskat sin verksamhet ur konkurrenssynpunkt.
Umeå anlitade en extern konsult (Ernst & Young), utan lokal anknytning, för att identifiera och kartlägga de säljverksamheter som skulle kunna konkurrera med det privata näringslivet.

Utredningen var del av ett större program för att utveckla dialog, kommunikation och service till det lokala näringslivet. Man önskade dels en studie av servicenivån i myndighetsutövningen, dels en kartläggning av kommunens konkurrens med den privata sektorn. Kartläggningen genomfördes under första halvåret 2009 och baserades på verksamheten år 2008. Man ville bland annat veta hur näringsidkarna och näringslivet såg på den kommunala verksamheten och eventuell konkurrans.

Kartläggningen gav en bra bild av det kommunala rättsläget. Vad gäller när man hyr ut lokaler till andra? Vad gör man med överskottsproduktion från det kommunala växthuset? Vilka verksamheter kan man anse vara kompletterande verksamheter och vilka är det inte? Kommunens förvaltningar har nu i uppdrag att komma tillbaka med förslag om hur man ska göra för att upphöra med verksamheter eller aktiviteter som leder till ojust konkurrens. Det är bra att veta vilka av kommunens verksamheter som skulle kunna anses vara i gränslandet mellan vad som är lagligt och inte

Inom Umeås sociala sektor bedrivs t ex verksamhet som ska ge anställning åt handikappade. Omfattning och  priser hotar här konkurrensen. Ett annat exempel gäller Umeå Folkets hus. Här har avtalet förtydligats, dessutom ska årlig redovisning visa om det finns överföringar mellan den konkurrensskyddade delen av verksamheten och den konkurrensutsatta. De kommunala bidragen till den konkurrensskyddade delen skall inte användas på ett sätt som indirekt leder till fördelar för den konkurrensutsatta delen.

(Information införd på Konkurrensverkets hemsida 2009-12-17)

Ny folkomröstning om Euron?

I folkpartiets valprogram är det europeiska samarbetet viktigt. Landsmötet har också slutit upp kring kravet på ny folkomröstning. Mona Sahlin har nu till TT hävdat att enligt tidgare överenskommelse mellan partierna kan frågan ännu inte tas upp.

Jan Björklund refererar därför till det besked som gavs av Göran Persson och Lars Leijonborg i en debattartikel 31 augusti 2003. :"Vår bedömning är att ett nej till euron kommer att gälla både över denna och nästa mandatperiod. Det betyder att frågan tidigast kan aktualiseras på nytt år 2010."

Erfarenheten från den nuvarande krisperioden visar att den svenska valutans värde sjunkit katastrofalt i förhållande till euron. Detta har i och för sig underlättat exporten, men till nackdelarna av väsentligt ökade kostnader för råvaruförsörjning.

Teknisk nämnd 7.12

Underhandsrapport från Teknisk nämnd 7.12. (Som ersättare har jag möjlighet att ställa frågor men kan inte göra yrkanden.)

Den nya förvaltningschefen Bength Sandberg deltog ffg i  nämnden. Sammanträdet var offentligt men hade inte lockat någon åhörare.
På dagordningen stod beslut om antagande av verksanhetsmål för 2010. Bland ärendena märktes vidare  beslut om äldreboendet i Slottskogen, förslag till översyn av förvaltningens organisation samt kostenheten,  vidare frågan om "trädplan" för Malmköping. Utanför dagordningen tog Robert Nordgren upp behovet att bevaka kommunens intressen i eventuell samfällighet, i samband med kommande försäljning av Lästen.

Måldiskussionen var mager och fokuserade inte på förvaltningens huvuduppgifter, som väl måste sägas vara servicefunktioner inom kommunens infrastruktur. Som viktigaste mål antogs att se till att det finns minst 50 byggklara tomter i Flen 2010. Vid fråga förklarades att mer än 50 fanns redan i dagsläget, så målet var därför lätt att uppnå, dessutom konstaterades att målet ju är mätbart.

Dagens huvudintresse kom att läggas på frågor kring kostenheten, dess organisationn och förhållande till städfunktionen. I den information som inledde sammanträdet redovisade Sari Eriksson den utredning kring kostenhetens organisation och ekonomi som beställts hos PriceWaterHouseCoopers och som delades ut vid mötet. Färre tillagningskök i kombination med leverans  av kyld mat till äldreboenden  på fredag em kan dels spara tjänster, dels bidra till att minska onödig varmhållning och därmed kvalitetsförsämring. Utredningen kommenterades inte av kostchefen.

Beslutsärendet  om trädplan för Malmköping hade föregåtts av begäran från privatpersoner om att få bort störande eller förstörande träd, delvis ingående i allé. Ärendet väcktes i augusti och gällde då i första hand att  kommunens träd skuggade huset och gav besvär med nedfallna grenar och löv på privat tomtmark.  Träden togs bort genom tekniska förvaltningen dagen innan nämndens beslut om översyn av trädplan skulle tas. Ingreppet i allén uppmärksammades i Ekuriren och diskuterades livligt i Malmköping. Att ärendet var infekterat framgick av att nämndens ordförande ansåg sig böra meddela  nämnden att vederbörande ringt och bett att få framföra till nämnden att hon ansåg sig förföljd av Malmköpingsborna. Nämnden förklarade dock enhälligt att detta var en fråga som inte ingick i dagens ärende.

Vid nämndens sammanträde klubbades också utan särskilda yrkanden beslutet att godkänna förslagshandlingar för byggnation av nytt äldreboende på fastigheten Salsta 7:3. Kring det protokoll i frågan som förelåg från föregående nämndsammanträde, 5.10, finns det anledning att återkomma.

Visionen från Flen - om att sätta Flen på kartan

För att motverka en negativ trend av missnöjda medborgare skall nya djärva grepp tas enligt Färdplan Flen, kommunchefen Lars Rådhs skötebarn. En förutsättning för att "vända trenden" är att projektet blir tillräckligt långsiktigt. Å ena sidan vill man påverka opinionen så att kommuninvånarna blir stolta över att bo i Flen. Å andra sidan vill man öka skatteunderlaget och motverka befolkningsminskningen, då i första hand genom att tillhandahålla byggklara attraktiva villatomter.

Färdplan Flen är tänkt att löpa under en 10-årsperiod.   Att börja med har avsatts 1.9 milj för 2010 för projektet, där det naturligtvis också krävs en ledningsfunktion. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall vara styrgrupp och tillsätta en arbetsgrupp som i sin tur skall strukturera det kommande arbetet och ta fram visioner av hur man kan sätta Flen på kartan.

Utvecklingsprojekt har redan startats under ledning av kommunledningens strategigrupp, dels som gruppsamtal i Malmköping, dels i form av "Försköna Flen" där den viktigaste insatsen gäller Norra Kungsgatan. Här investeras 9 milj under 2010, till stora delar  för konstnärlig utsmyckning enligt information av Bo Aläng '(5.10) till Tekniska nämnden, som klubbade investeringsbeslutet i början av oktober.

Beslut om Färdplan Flen togs i kommunfullmäktige i slutet av september. Vilka ekonomiska konsekvenser det kommer att medföra och hur eventuella beslutsunderlag tas fram och utvärderas får framtiden utvisa.

§ 113 KS/2008:125 105
Färdplan Flen - kommun- och varumärkesutvecklingsarbete

Kommunfullmäktige beslutar

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att starta och genomföra ett långsiktigt kommun- och varumärkes-utvecklingsarbete med ett långsiktigt perspektiv med de utgångspunkter som redovisas i ärendet,

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att minst årligen till kommunfullmäktige redovisa hur arbetet fortskrider,

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen genomföra en varumärkes- och kommunutvecklingskonferens med deltagande från föreningsliv, näringsliv etcetera,

att utse kommunstyrelsens arbetsutskott som styrgrupp för arbetet med kommun- och varumärkesutvecklingsarbetet,

att ge styrgruppen i uppdrag att utse arbetsgrupp och projektledare för arbetet,

att ge styrgruppen i uppdrag att till kommunstyrelsen ta fram förslag till:

- Arbetsformer för arbetet med att ta fram en vision, mål och strategier samt genomförandeplaner/årliga verksamhetsplaner. Arbetet ska ske i dialog med invånare och näringsliv i Flens kommun.
- Uppföljning och redovisning baserad på vision, mål och strategier innehållande mätbara mål som ska ingå i och integreras med kommunens mål i budget och ingå i årsredovisningen.
- Kommunikations- och marknadsföringsplan som sedan revideras stegvis allt eftersom delmål uppnås och förutsättningarna förändras.

att de kostnader som uppstår vid projektets genomförande finansieras av öronmärkta medel, avsatta för befolkningsfrämjande åtgärder, efter beslut av styrgruppen.

Internet och demokratins sårbarhet

Iran stänger av mobiltrafik och internet måndag 7 december. Man är rädd för oroligheter inför firandet av Studentdagen (till minne av 3 studenter som dödades under shahen 1953 ) Inga utländska journalister tilllåts heller rapportera, enligt DN.  Man fruktar för nya protester mot junivalet. Hans Rosén berättade i juni i DN om hur den iranska kontrollen fungerar.

Informationens gränslöshet är en landvinning för demonkratin. Hur sårbara är dessa möjligheter som alltfler gör sig beroende av? Som glad surfare anammar man tacksamt Googles utbud av tjänster. Nyss kom ett erbjudande därifrån om tips på bloggar som handlar om för en själv intressanta ämnen, och på svenska. Samtidigt minns man diskussionen för ett par år sedan, då Kina begärde och fick en tjänst som innebar kontroll av oönskat innehåll i internet-trafik.

Mot lyckan att motståndslöst få segla i informationens cyberrymd står de hot som aktualiserats i diskussionerna kring FRA-lagstiftningen.


(DN.se har f ö ett temanr om Iran)

Framtidsvisioner

Flens kommundirektör sedan något år Lars Rådh har energiskt tagit tag i kommunens problem och vill nu genomdriva Färdplan Flen. Ett första mål är att få fram en vision, nästa är att långsiktigt följa upp och göra en utvärdering Han har föreslagit kommunfullmäktige att uppdra till till kommunstyrelsens arbetsutskott att utgöra en styrgrupp som skall tillsätta en arbetsgrupp som skall dra upp riktlinjer för arbetet.

Lars Rådh är övertygad om att ett långsiktigt arbete skall ge resultat, trots de många negativa faktorer som han räknar upp, och trots att han kan konstatera att tidigare visionsarbete har betraktats som bortkastat eller delvis glömts bort. Att arbetet för att ge resultat måste ske långsiktigt inskärps på många ställen i skrivelsen.

Resurser behövs för projektet , både tid och pengar. För nästa år föreslår Lars Rådh att 1,9 milj avsätts, även om man inte nu kan precisera hur pengarna skall användas. Resultaten bör årligen utvärderas, för att arbetet fortsätningsvis ska kunna prioriteras.
I förslaget ingår särskilda arbetsinsatser som kan driva det långsiktiga arbetet samt en årligen återkommande "varumärkesmässa. Färdplan Flen förutsätts engagera både medborgare och näringsliv och ge alla en mer positiv syn på framtiden.

Folkpartival

Valdiskussionen startar så smått med trevare på olika nivåer. Särskilt för den folkpartist som är engagerad i Gröna Liberaler är delar av Mp-programmet tilltalande. Lokalpolitiskt  finns tunga incitament till samarbete. Frågan om politiskt samarbete hörs också i olika sammanhang.  En av debattörerna är Johan Norberg med artiklar på Newsmill 23 och 24. nov.  (Han liksom Stureplanscenterns Fredrik Federley vill gärna kalla sig liberaler.) I diskussionen om eventuellt borgerligt samarbete med miljöpartiet kommenterar han Maria Wetterstrands förhållningssätt som en kombination av  "de sämsta ambitionerna från Kristdemokraterna och Socialdemokraternas kvinnoförbund i trendig ekoförpackning."
Folkpartiet med sin gammal-liberala uppfattning om frihet under ansvar står som åsnan mellan hötappar. Å ena sidan nyliberalistisk obegränsad individuell valfrihet, å den andra ett övervakningssamhälle med allt större detaljstyrning i social-liberal anda. Dagens rättssamhälle känns som en halvmesyr, med långtgående övervakning, men ineffektiv och oberäknelig vad gäller påföljder.

Jobb viktigare än lön...

Detta säger Maud Olofson i dagens DN efter en genomförd enkät, där många ungdomar kan tänka sig avstampsjob med lägre lön.


"Vi i Centerpartiet står på ungdomarnas sida. När Novus Opinion för vår räkning frågat 830 ungdomar i åldern 18–25 år om synen på arbete visar det sig tydligt att vi delar samma åsikter. Tre av fyra tycker det är mycket viktigt att kunna försörja sig själv. Ungdomar vill ha ett jobb att gå till."
 
"Men det krävs också flexiblare arbetsrätt och lägre ingångslöner, så kallade avstampsjobb, om unga ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. Vi måste se till att sänka trösklarna för alla de unga som har begåvningen, utbildningen och drivkraften men inte erfarenheten."
 
Skolverket har just redovisat att ett stort antal ungdomar går ut klass 9 med otillräckliga betyg. Som socialliberal kan man fråga sig vilken lösning som finns för  de ungdomar som inte har begåvning, utbildning eller drivkraft.