Bättre skolor i Flen?

Flens kommuns hemsida har påpassligt lagt in en länk till Folket 22.1, där det regerande partiet A2000 talar om sina lysande framtidsplaner. Eftersom partiet just bidragit till ytterligare neddragningar inom skolan (som inte minst drabbar barn i behov av särskilt stöd) har kommentarerna varit syrliga. Tillåt mig citera:

"Skrivet 22 jan 2010 15:31 Luttrad (Ej registrerad)
Flens kommun saknar förmåga att ge adekvat service till medborgarna.T ex skolan. Inkrökta politiker driver sin politik efter vettlösa doktriner långt från verkligheten.(S) stolta paroll " Vi satsar på vård, skola, omsorg" blir hysteriska nedskärningar i stället i nära samarbete med A2. Kommunledningen sitter världsfrånvänd i kommunhuset och anlitar dyra konsulter för att beskriva framtiden på precis det sätt som politikerna vill höra. D v s befolkningsökning och en blomstrande framtid. När konsulterna lyft sina feta arvoden så knackar verklighetsproblemen på dörren och befolkningsminskningen fortsätter, företagen flyr från orten, skatteintäkterna minskar och den offentliga servicen försämras ännu mer. Dödsspiralen fortsätter och kommunledningen sover vidare. S + A2 betyder -0 för både elever och övr. invånare. Mvh"

Finns det något att tillägga?

Brave New Year!

Så här på gränsen till det nya året är det tid för eftertanke och för drömmar. Drömmen om en fritt flödande  information och upplysning som bryter barriärer och fördomar, skapar en ny upplysningstid och motverkar fundamentalism i alla dess skepnader. Mobilbilderna från Teheran som  en brutal regim inte kan stoppa, sms och bloggar där åsikter bryts, möjligheterna för individen att komma till tals, i allt detta cybersurr krävs instrument för urval och bedömning, en roll som boken idag kan fylla med sin redovisning av källmaterial. Kommer e-boken att kunna fylla samma funktion? Bonniers presenterar ett koncept av e-boken och läsplattan som kommenteras på bloggen Kulturekonomi.

Inför det nya året har föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF) publicerat årets folkbildare, Staffan Ulfstrand, professor em. i ekologisk zoologi med åtskilliga böcker bakom sig, nu sist Darwins idé: den bästa idé som någon någonsin haft och hur den fungerar idag.

Till Årets förvillare 2009 utsåg VoF läkaren Annika Dahlqvist, som på grund av det genomslag som pressen gett hennes skriverier kring kost och svininfluensa fått ett vetenskapligt ogrundat inflytande på folkopinionen. Det har franförts att priset kanske hellre borde ha gått till de journalister som stort slagit upp skräckrubiker kring både svininfluens och vaccinering.

En annan rörelse som kunde förtjäna "förvillarpriset" angriper systematiskt Darwin och evolutionsläran som man anser strider mot Bibelns skapelseberättelse. Stora delar av den amerikanska kristna västern förnekar evolutionsläran. Också i svenska kristna friskolor lär det förekomma att man undervisar i skapelseberättelse och evolutionsteori jämsides och "låter eleverna själva bedöma vad de skall tro på"... Föreningen Genesis  företräder med hemsida och tidskrift åsikter som balanserar mellan konceptet "intelligent design" och tron på bibelns skapelseberättelse. Var går skiljelinjen mellan omsorgen om den svenska skolans gemensamma kunskapsgrund och respekten för trosyttringar?

Jason Rosenhouse, kanadensisk matematikprofessor, har i en diskussion kring kyrkans fördömande av Galilei och  mot bakgrunden av amerikanska företeelser, formulerat problemet så här: The evolution/creation dispute is a fight between science and religion. It is also one front in a broader war between religious fundamentalism and secular society. Det svenska sekulära samhället har en hövlig inställning till religion och är naivt omedvetet om fundamentalism som politisk riskfaktor.

I sitt nyårsinlägg i Göteborgsposten 29.12 tar Johan Nordberg upp hur 60-talets krav på individuell frigörelse nu på 2000-talet fått de redskap som behövs för att utmana auktoriteter. Låt oss hoppas att dessa utmaningar också blir kunskapsunderbyggda och inte bottnar i känslomässigt tyckande öst ur grumliga källor.

Bättre lärare - bättre skola??

Pressmeddelande om ny skollag. Video från Jan Björklund pressinformation under denna länk.

Den 15 december presenterade Jan Björklund för ett välfyllt pressrum de tillägg till tidigare lagförslag som nu läggs fram för lagrådet. Nuvarande lag från 1985 bygger på 70-talets ideer.

Klipp ur pressmeddelandet:

"Skollagen gäller alltifrån förskola till vuxenutbildning och har omarbetats ordentligt. Jämfört med det förslag som utbildningsministern presenterade i våras har lagen kompletterats med avsnitt om behörighetsbestämmelser för lärare. Ett förbud mot att tillsvidareanställa lärare utan rätt examen införs. Dessutom återinförs möjligheten att utse lektorer."

"Skollagen gäller alltifrån förskola till vuxenutbildning och har omarbetats ordentligt. Jämfört med det förslag som utbildningsministern presenterade i våras har lagen kompletterats med avsnitt om behörighetsbestämmelser för lärare. Ett förbud mot att tillsvidareanställa lärare utan rätt examen införs. Dessutom återinförs möjligheten att utse lektorer."

"Förskolan föreslås bli en egen skolform. Fristående skolor och förskolor ska bli en del av skolväsendet och friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det innebär bland annat att de, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg."

- Tydliga behörighetsregler och fler karriärmöjligheter höjer läraryrkets status, säger utbildningsminister Jan Björklund.

"Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas."

Lagrådsremissen återfinns här.

Lärares sjukskrivning ett mått på arbetsmiljön i skolan?

I den inflammerade skoldebatten  spelar lärarna en nyckelroll. Anders Knape påpekar i Dagens Samhälle , dels att det föreligger en nedgång i antalet barn i skolålder, dels att antalet lärare kanske inte är lika viktigt som att de har rätt kompetens.

I ett debattinlägg i juni framhöll Eva-Lis Sirén att neddragning av lärare inte sker på grund av lärarbrist utan som besparing i en redan tidigare decimerad lärarkår och att den medför ökande press på de som kvarstår i tjänst. Hon pekar också på den nästan fördubblade sjukskrivning som blev följden av 90-talets nerdragningar. I dagens debatt talar Eva- Lis Sirén om nödvändigheten av att höja lärarlönerna som i Sverige ligger långt under övriga europeiska länders. Låga löner och dålig arbetsmiljö medverkar till dagens låga lärarstatus.

Inför den översyn av skolans organisation som måste göras för anpassning till faktiskt antal barn är det viktigt att redovisa lärarnas sjukfrånvaro. Det har klagats över att vikarier inte finns tillgängliga i nödvändig omfattning och att barnen då tvingas till lärarlösa lektioner. Sjukfrånvaro både hos lärare och elever är en faktor som kan bidra till en tydligare bild av arbetsmiljön i respektive skola och ge ett mått på effektiviteten i undervisningen. Låt oss få reda på sjukfrånvaron! Behåll skolor med bra resultat och god arbetsmiljö och se i stället över organisationen där resultat och miljö är otillfredsställande! Förslösade skolår blir på sikt kostsamt för samhället.

Multimedia och pedagogik

Digitala media tar allt större utrymme i allas vår tillvaro. Varje TV-sändning, varje tidning hänvisar till cybervärlden för fördjupning. Så gott som alla elever har tillgång till dator eller mobil, de senare med allt större digitala möjligheter.
Nu senast, 26 november, hölls seminarier i Jönköping, i samarbete mellan bl a SKL och Ungdomsstyrelsen, i anslutning till den stora hackmässan Dreamhack. En av föreläsarna var Patrik Hernwall, docent i bl a mediateknik vid Södertörns högskola,  powerpointföreläsningen finns tillgänglig på Slideshare, en annan Cecilia Löfberg, pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet.

Rikligt diskussionsmaterial krings skolans datoranvändning finns i den datapedagogiska tidskriften "Datorn i utbildningen" För  lärare och skolbibliotekarier har Skolverket en utmärkt ingång, Kolla källan, med tips och webbprenumerationer. Datorpedagogiken ställer nya krav på lärarens roll, och inte minst på behovet av dataarbetsplats.  Idag måste många lektionsförberedelser göras hemma och på privat dator.

Datorn skulle kunna vara  ett oslagbart pedagogiskt hjälpmedel. Den fritt strömmande informationen påskyndar globaliseringsprocessen. Den kommer förmodigen att vara det bästa framtida försvaret för mänskliga rättigheter och mot diktatur.

Nutidsorientering och skolkvalitet

I DN:s  årliga nutidsorientering, nu som 70-årsjubileum, deltog mer än 275.000 högstadieelever. Vinnarna i varje län samlades på Drottningsholms slott i veckan för att av drottning Silvia ta emot en silverbrosch i form av lagerkrans. För Sörmlands del kan man notera att Jesper Svensson från Engelska skolan i Eskilstuna tog hem första pris, med mycket höga  poäng.

Från Drottningholm åkte de 22 pristagarna över till regeringskansliet där Jan Björklund bjöd på lunch och svarade på skolfrågor. Angående glesbygdsskolornas betydelse för en levande landsbygd skall Björklund ha sagt:
"Det kan vara så att kvaliteten i undervisningen står mot ett samhälles överlevnad, men det är en lokal fråga som regeringen inte ska lägga sig i."

Källa DN:s pappersupplaga 11.12

Glädjebetyg i gymnasiet?

Skolverket har granskat betygssättningen i landets 469 gymnasier . Att slutbetygen kraftigt avviker från provresultaten innebär en allvarlig rättsosäkerhet. Betyg är hårdvaluta vid ansökan till eftersökta utildningar.
I väntan på betygssiffrorna för Flens gymnasium kan det vara av intresse att granska Skolverkets redovisning av verksamheten i övrigt, publicerad i september 2009.

Gymnasiet tillkom med stöd från alla politiska partier för att "behålla ungdomen kvar". Bygget (som tyvärr har visat en del tekniska svagheter) kunde genomföras tack vara försäljningen av kommunens elverk.
Lokalkostnaderna visar sig enligt Skolverkets siffror vara särskilt höga i Flen med 25.000 kronor per elev, jämfört med kommungruppens 18.100 och rikets 18.700 kronor.


Under åren som gått har andelen Flenselever i det egna gymnasiet varit lågt, sällan mer än drygt 50 %. Återstoden har valt att pendla till Eskilstuna, Katrineholm eller Strängnäs. I gengäld har 14 % (2008) av gymnasiets elever tagits in från andra kommuner.

Enligt förra årets siffror (Skolverket, september 2009) låg årskostnaden i Flens eget gymnasium på 94.600 per Flenselev och på 83.000 för elever i andra gymnasier. Andelen kostnader utöver undervisning och lokaler (adminstration, skolhälsovård mm) tycks också vara högre i Flen men redovisas inte av Skolverket.

Själva undervisningen kostade 2008 mindre per elev  i Flen än i kommungruppen och riket, Flen hade däremot som framgår ovan ojämförligt högst lokalkostnader. År 2008 hade Flen flest anställda lärare, 9,9 per 100 elever, jämfört med kngruppens 9,3 och rikets 8.4.,Samtidigt hade man lägst andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, 69 %, (kngruppen 76% , riket 78%). Finns här något samband med redovisade sämre resultat?

Viktigt ur samhällssynpunkt är att se på utbildningsresultaten. Andel elever som fullföljt studierna inom 4 år var i Flen 73%, i kngruppen och i riket 76%. Bara 58 % av Flens 20-åringar har grundläggande behörighet till universitet och högskola, jämfört med kngruppens 63 och rikets 64 %.

Beror de sämre resultaten i Flen på själva gymnasiet eller bottnar de i inbyggda brister i grundskolan?

Stenhammarskolan i strykklass?

Nyligen har Skolverket släppt sin statistik över resultaten i Sveriges alla klass 9.  Vi läste i förra veckan  (Ekuriren 23 nov) om Sörmlands dåliga resultat. Det visar sig emellertid att Flen tillsammans med Nyköping ligger bland de sämsta, medan  t ex Vingåker har betydligt bättre resultat.

Här intill en bild av fördelningen inom Sörmland, där Vingåker kommer på plats 47 med  93,3 % gymnasiebehöriga, medan Flen och Nyköping ligger på respektive plats 263 och 264 av Sveriges 290 kommuner (flen med endast 82,5 % behöriga). Problemen är som synes störst i  Katrineholm, Flen, Eskilstuna men också Nyköping visar dåliga värden.

När man sedan tiittar på de individuella skolorna i Flen är skillnaden anmärkningsvärd.  Stenhammarskolan har betydligt sämre resultat än Malma och Bruksskolan. Medan Bruksskolan ligger över medelvärdet i riket har Stenhammar värden långt under.

Stenhammar är Flens största skola, med 466 elever i klasserna 6-9. Det skall jämföras med Bruksskolan som i samtliga klasser 1-9 hade  237 elever, 130 i 6-9, samt Malmaskolan med totalt 282 elever, varav 142 i klass 6-9.

Stenhammarskolan är i själva verket en av de största skolorna i Sörmland. Här koncentreras elever i en besvärlig ålder, medan lokalerna lämnar en hel del övrigt att önska. Visserligen har man i år en något förhöjd lärartäthet, men brist på vikarier gör att det förekommer "lärarlösa lektioner" enligt uppgift t.o.m lärarfria dagar.

Stenhammarskolan uppfattas av många som kraftigt segregerad. Musikklasserna betraktas allmänt som en "gräddfil", där åtskilliga av tjänstemännens barn går. I övriga klasser samlas här så gott som samtliga barn med utländsk bakgrund, i avgångsklassen 27 st av totalt 130 elever. Lärarna för dessa klasser har en betydligt mer krävande inlärningssituation..

Stenhammarsskolans låga betygsvärden döljer i själva verket en segrerad verklighet, där goda resultat slagits ihop med de riktigt dåliga. Man måste då fråga sig hur dåliga de sämre klasserna i själva verket är, och vad som görs för att motverka kommande samhällsproblem?
Flickor har ju genomgående bättre resultat, men skillnaden pojkar/flickor är särskilt stor inom gruppen med utländsk bakgrund. Exakta siffror  bör ju finnas hos skolförvaltningen. Två tredjedelar av gruppen med utländsk bakgrund saknar idag gymnasiebehörighet enligt SiriS skolblad. Vilken framtid erbjuder vi dessa ungdomar?

Grundskoleranking Flen

Föräldraalliansen Sverige har kommit med årets ranking. Glädjande nog har Flens kommun stigit i graderna med 40 platser, från nr 286 år 2008 till plats 240 bland Sveriges 290 kommuner. Förra året var ett bottenläge, åren därförinnan obetydligt bättre, plats 277 respektive 279. Flen ligger dock ännu bland de lägsta inom sin kommungrupp.

Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006. De kvalitetsområden som används är
- Måluppfyllelse
- Pedagogisk personal
- Övriga hälso- och studiefrämjande resurser
- Fritidshemmen

Förbättringen ligger främst i något ökad andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Enligt skolverkets kommundata för 2009 har dock Flen fortfarande låga värden på denna punkt. Samtidigt kan konstateras att Flen endast till hälften utnyttjat bidragsmöjligheterna i Lärarlyftet. I Sörmland är det bara Katrineholm som tagit ut mindre andel.  Mats Gerdau  (m) konstaterar i en debattartikel i Dagens Samhälle (29.10) att socialdemokratiskt styrda kommuner genomgående har ett lägre utnyttjande av bidragsmöjligheterna i Lärarlyftet....