2010-01-30

Ny kritik av IPCC

Enl.igt Rpger Harrabin i  BBC News har den engelske "Eu-skeptikern" Richard North efter fördjupad granskning av IPCC:s klimatrapporter påtalat ytterligare fel. Slutsatserna om risken för att Amazonas regnskogar vid minskad nederbörd övergår till savann hänvisar endast till WWF och populärvetenskaplig press. Enligt Harabbin skulle dock denna risk ha varit allmänt känd. Den bekräftas också genom en senare forskningsrapport  av Professor Lewis vid Leeds universitet.
År 2005 var nederbörden i området mycket lägre än normalt. "The effect on the forest was massive tree mortality, and the remaining Amazon forests changed from absorbing nearly two billion tonnes of CO2 from the atmosphere a year, to being a massive source of over three billion tonnes." So, it appears that, unlike in the case of "Glaciergate", the IPCC's science may be right but its referencing wrong. Dr Lewis's Science paper came too late for the Fourth Assessment Report's deadline.

Man kan inte undgå reflexionen att IPCC::s sammanställning, genom slarv eller tidspress, gjorts utan tillräcklig källkritik

Vildsvinsförvaltning?

Vildsvinsolyckor och vildsvinsskador ökar lavinartat i Sörmland liksom i hela södra delen av landet. .   Sveriges Jordägarförbund har i samarbete med  LRF, Rikspolisstyrelsen, Svenska Jägarförbundet, Svenska Kennelklubben och Sveriges Yrkesjägarförening 29.1 överlämnat en gemensam skrift till jordbruksministern. På ca 20 år har vildsvinen från att ha enbart funnits i hägn nu blivit kanske 150.000,  man räknar med att antalet kan tredubblas på ett år. Under 2009 sköts ca 50.000 vildsvin.

(Jag har underhand hört sägas att det inte bara var misstag som släppte ut vildsvinen, jordägare med jakt som viktig inkomstkälla kan aktivt ha bidragit till spridningen.) I Jordägarförbundets skrift talas också om "jägarnas utbyte av ett uppskattat högvilt   - i skogen och på bordet", som en av fem viktiga punkter som måste balanseras i vildsvinsförvaltningen. De andra är markskador, viltolyckor, jaktmetoder och utfodring.

Som bilaga 2 finns exempel på samverkansformer mellan  jaktlag och jordbrukare i Skåne, Halland och Småland. Ett ytterligare exempel från Sörmland är från min egen hemsocken Dunker. Man kallar sig "Grannskapet Viseberg", i gruppen ingår en markägare, en jaktarrendator, en spannmålsbonde och en mjölkbonde. Huvudsyftet är att förebygga markskador inom de 2500 hektar som ingår i intresseområdet. Det konstateras dock underhand att det "I närheten finns några stora markägare som driver kommersiell vildsvinsjakt och som därför vill ha en tätare stam än vi anser lämpligt".

Livsmedelsverkets redovisning till regeringen om riktlinjer för jägarnas försäljning av "små mängder" vildsvinskött föreligger redan. Allt kött av svin och vildsvin (liksom bl a häst och björn) måste genomgå trikinprov. Livsmedelsverket anser att  utbildning av registrerade provtagare kan ske genom jägarorganisationerna. Prover analyseras av SVA eller godkända laboratorier. 2009 analyserades närmare 30.000 vildsvin, för 2009 räknar man med mer än 40.000. 

Risken för trikiner är hittills liten, Livsmedelsverket räknar med så lågt värde som 0,01%. Kött upphettat till över 67 C skall vara riskfritt, däremot är det mer osäkert med frysning. Sverige har heller inte haft något utbrott på 50 år. Det anses f.ö att det uråldriga förbudet mot att äta fläskkött i Främre Orienten berodde just på risken för trikiner.

Ett intressant avsnitt i "Vildsvinsförvaltning" är SLU:s utredning (Bilaga 5) om vildsvin i skogsbruket. En enkät gjordes 2009 bland skogsfolk och man fick 47 svar på 95 utskick. 27 % ansåg att vildsvinsskador i skogsmark och skogsbruk var vanliga. Mest utsatt var granskog och flest skador rapporterades från Skåne och Sörmland. Rotskador förekom oftast på unga granbestånd på tidigare åkermark, med risk för senare rötangrepp. Fler skador rapporterades dock på vägar och diken.
Omdömena skilde sig mellan olika organisationstyper. Länsstyrelser, Skogsstyrelsen och LRF ansåg att vildsvinsskador var vanliga, medan skogsbolag och jägarorganisationer enbart rapporterade "enstaka" skador eller "inga alls".

Som bosatt i ett vildsvinsdistrikt vet jag att problemen är kännbara för många. Det kunde ha varit intressant att också offentligt höra hur t ex småbrukare utan jakträtt och trädgårdsägare ser på frågan.

2010-01-28

Sjukförsäkring

I Upplands Nya Tidning 28.1 visar Folkpartiets Erik Ullenhag varför regeringens modell är bättre för indivden än den tidigare och troligen också bättre än det diffusa förslag som lagts av de rödgröna, som dessutom är osäkert finansierad.

Stor opinion för att avskaffa landstingen, särskilt i Sörmland

SKL redovisar i nätupplagan av Dagens samhälle synpunkter som kom fram under onsdagens Demokratidag.  En enkät visar visar att många kommuner vill avskaffa landstingen. Särskilt hög är siffran i Sörmland.

Landstingens legitimitet är skakig, fastslog forskaren David Karlsson vid Demokratidagen i Stockholm på onsdagen.

I sju län tycker en klar majoritet av kommunpolitikerna att det skulle vara bra att avskaffa landstingen – i Sörmland är siffran nästan 60 procent. Resultatet ingår i den stora politikerundersökningen med 10 000 svar som gjorts vid Göteborgs universitet.

Bland landstingspolitiker anser så många som  30% att landstingen bör avskaffas!
Partimässigt är man mest angelägen bland moderater och minst inom vänstern.

Utmaningar för lokal demokrati

Detta var temat för onsdagens Demokratidag anordnad av SKL. Bl a presenterades resultatet av intervjuer av 10.000 lokalpolitiker genom  Förvaltningshögskolans David Karlsson.

En fråga som togs upp var politik som ett naturligt inslag i skolorna. Politiker har alltför lätt en tendens att behandla ungdom som "ett främmande folk"

Ett annat inslag i modern demokrati som innebär både möjligheter och risker är det ökande utnyttjandet av sociala media.  I skolvärlden har mobiltelefonen gett tillfälle till svåra fall av mobbning. Motsvarande blir fallet då frustrerade människor nu har möjlighet att uttrycka sin ilska och besvikelse i kommentarer till artiklar och bloggar. Flera av de mest besökta bloggarna är f.ö. påtagligt aggressiva i sina åsikter och hejas på av likasinnade i kommentarer och trådar. Hat, oro och olika typer av extremism speglas mycket påtagligt.

När det gäller politiska bloggar  hänvisas till Politometern, därMartina Lind nu har gått igenom de olika partiernas bloggar och rangordnat dem efter inflytande/antal besök. Själv har jag kommit deprimerande långt ner på Fp-listan, delvis kanske för att jag ännu inte lärt mig att '"pinga" mina inlägg. Lena Hörngren framhåller i sina kommentarer hur viktigt det är att också använda sig av "gammelmedia", för att få gehör för sina synpunkter.

Just demokratifrågorna är högaktuella. Klyftan mellan politiker och väljare vidgas och man gör desperata försök att bjuda in den nödbedda allmänheten till nämndsammanträden mm. På flera håll har man velat aktivera KF genom att internetsända förhandlingarna Men då diskussionerna där i stort är ett spel för gallerierna saknar de oftast allmänt intresse. Alltför många frågor avgörs i budgetberedningar bakom lyckta dörrar, eller i arbetsutskott. Försök har gjorts med medborgarpaneler för att besvara särskilda frågor. Försök har också gjorts med att förslag direkt från medborgarna tas upp i kommunfullmäktige.
Att kommunikation och balans kan saknas mellan beslutsunderlaget i olika instanser, nämnder, styrelse och fullmäktige, kan leda till att beslut fattas i fel ordning och med otillräcklig penetrering.