Kan SCB räkna?

Det frågar man sig sedan det visat sig att handeln inte ökat så mycket som angetts. Frågan som väckt viss oro i näringslivsdepartementet har diskuterats.bl a i SvD 11.3. Den nya chefen Stefan Lundgren svarar i intervju 24.3 i SvD:
- Det finns flera förklaringar till felen, ett är att det finns brister i beräkningsmetoderna som också riksrevisionen påpekat och vi jobbar med att åtgärda detta. Andra skäl är bland annat att vi ibland får fel uppgifter från uppgiftslämnare, att vi har en stor generationsväxling och vi har kanske inte varit tillräckligt bra på att överföra kompetensen till de nyanställda.

Om saltet mister sin sälta, vem skall då giva det dess sälta åter??? Är detta en annan effekt av "den nya skolan", eller ett arbetsledningsproblem?  Som statistik-addict blir man lite tagen  av verkschefens omdöme om verksamheten...

Allians för kärnkraft

Om nodvändigheten att i en övergångssituation utnyttja vidareutvecklad kärnkraft skriver Seved Monke i sin blogg, som jag brukar läsa med intresse. Jag citerar:
"Några uppriktiga frågor till alla er miljöpartister som talar så fint, varifrån ska energin till elen komma, fram till det att era vind- och vågkraftsverksparker försörjer varenda svensk industrilokal och varenda svenskt hem med el? Från kolkraftverk i Danmark eller Tyskland? Eller från rysk gas? Är detta bättre för miljön? Varför kan ni inte vara realistiska och se att vi behöver kärnkraften fram tills det har utvecklats bättre alternativ?"
Seved Monke hänvisar vidare till Birger Schlaug, som firat 30-årsdagen av kärnkraftsomröstningen (23.3.1980) med att erinra om utformningen av de olika valförslagen, linje 1 och 2 halvhjärtade bejakanden, linje 3 ett absolut nej. Han ger ordentliga slängar till höger och vänster, inte minst till den socialdemokratiska hållningen (eller brist på hållning)..
Detta är en generation tillbaka och världen har förändrats, energifrågan har blivit akut och de amitiösa forskningsplaner som fanns från 70-talet har i stor utsträckning inte förverkligats.
Schlaug kopplar ökad/bibehållen kärnkraftsanvändning till frågan om uranbrytning. (se tidigare inlägg på denna blogg).

Vänsterkrafternas havererade gymnasievision

Om Det politiska högmodets kris skriver PJ Anders Linder 21.3 i SvD:s söndagskrönika.
Ungdomens arbetslöshet beror inte bara på LAS och höga ingångslöner. En nog så viktig faktor är skolpolitikerna och den ideologiskt vänstervridna gymnasieutbildningen.
"Att lära sig ett yrke var att fastna i ett fack. Det nya arbetslivet skulle handla om att snabbt ställa om från det ena till det andra och för att ha den nödvändiga överblicken borde man gå på högskola. Det sades inte rent ut men det var underförstått: Att inte bli akademiker var ett slags misslyckande."

Forskaren och fackföreningsekonomen Jonas Olofsson beskriver läget i den litet torra men mycket matnyttiga boken Krisen i skolan (Boréa Bokförlag, 2010). Problemet som han bl a pekat på i en artikel i GP 12.3  är vänsterideologiernas nedvärdering av yrkesskicklighet.

"Det vore ansvarslöst och skadligt för demokratin med skillnader i akademisk ambitionsnivå mellan studie- och yrkesförberedande program, hävdar V i sitt nya skolprogram. Ungdomars utslagning är en kostnad man får ta för ungdomens befrielse!"

Gymnasiereformen som införs 2011 (vid borgerlig majoritet, inte annars) innebär bättre möjligheter att satsa på yrkesutbildningar för elever som inte har akademiska ambitioner och därmed ge dem en bättre start i arbetslivet. I dagens gymnasium är det alltför många som misslyckas och därmed riskerar arbetslöshet och i värsta fall utslagning, endast 60% var högskolebehöriga 2003.

På socialdemokratiskt håll märks en allt större acceptans för de förändringar i sksolan som föreslagits. Risken är dock att ett ideologiskt förstenat vänsterperspektiv tar över i en V-S-koalition.

Frånvaro i grundskolan?

Skolk och sjukfrånvaro ökar i grundskolan. I Dagens samhälle redovisas resultat från Skolverkets enkät "som gått ut till kommunala förvaltningar, ansvariga för den obligatoriska skolan i hela landet och ett antal friskolor. Enkäten visar att enbart hälften av kommunerna har en kontiunerlig samverkan mellan sociala myndigheter och skola runt de barn som riskerar att stanna hemma från skolan lång tid."

Både skolk och i viss mån sjukfrånvaro kan vara symptom på vantrivsel och risk för utanförskap och förklara dåliga prestationssiffror. Familjeproblem, mobbning och brister i undervisningssituationen kan ligga bakom.

Även sjukfrånvaron hos lärare har betydelse för den samlade bilden, eftersom vikarier ofta saknas. Ökad sjukfrånvaro kan tyda på på stress i arbetssituationen. Utbrändhet har livit allt vanligare hos trötta och plikmedvetna lärare. Det talas om lärarlösa lektioner, ibland hela dagar, som i så fall kan tänkas bidra till elevers otrygghet och vantrivsel.

All frånvaro i skolans värld borde därför regelbundet följas upp och avrapporteras till ansvariga nämnd, för adekvata beslut om eventuella åtgärder.

.

Klimatpengar

Miljöministern Andreas Carlgren har startat en länsturné om regionala klimat- och energistrategier. Han började fredag 19.3 i Falun sin rundresa mellan länsstyrelser.

"Länsstyrelserna har en nyckelroll för att föra ut och implementera den nationella klimat- och energipolitiken i landet."

Uppdraget gäller att samordna och utveckla klimatarbetet, i samarbete med kommuner, landsting, näringsliv, högskolor etc och "idéburna organisationer". Energifrågan prioriteras, förnyelsebar energi och då särskilt vindkraft.

"Länsstyrelserna får via Energimyndigheten medel för arbetet med regionala klimat- och energistrategier. De tre största länen får 2,2 miljoner kronor vardera medan övriga länsstyrelser tilldelas 1,3 miljoner kronor årligen under 2010."

Det lägre beloppet gäller tydligen Sörmland, som också fått en ny tjänst för ändamålet.
Länsstyrelsens uppdrag ökar mao, härtill iommer ju också ökat ansvar enligt omarbetad PBL-lag.

Lotta , Erlandsson och livsmedelsbranschen

Erlandsson tycks nu senast ha talat på Öknaskolan om matkostnader. I sitt referat säger Lotta bl a:
"Samtidigt som han noterade att ICA, Konsum och Axfood det senaste åren gått i ökar sin vinst betydligt. Ett av problemen är att det är ett fåtal gigantiska grossister på livsmedel som helt dominerar. Konkurransen är helt satt ur spel.

En lösning är att den offentliga maten sker mer lokalt och i delade portioner."

Hon fortsätter:
"Men om varje kommun handlade potatis, rotfruketer, fisk, kött m.m. från 10 talet OLIKA leverantörer och dessutom ställde krav på de olika livsmedlen, då skulle mindre producenter och grossister kunna vara med i upphandlingar till offentlig verksamhet och vad skulle då detta ge?

Jo, "

Det hade varit av intresse att höra hur C ställer sig till kommunal upphandling av Kravodlat för kost till skolor och äldre, med tanke på Sörmlands många kravodlare.
Kommande valmanifest lär ge ett svar på frågan, antingen det nu är grundat på ekonomiska, politiska  eller moraliska överväganden.

Positiv särbehandling avskaffas!

I  skrivelse till riksdagen meddelas att regeringen avser att avskaffa möjligheten att med stöd i högskoleförordningen ta hänsyn till kön vid antagning till högskolan. Särbehandlingen förslås avskaffas fr o m 1 augusti 2010. Inte en dag för tidigt!  Som kvinnlig akademiker har jag alltid betraktat särbehandling som motbjudande och förnedrande. 
Att därifrån hävda att det skulle råda absolut jämställdhet är steget långt. Att verkligen göra yrkeskarriär kräver stora uppoffringar på det personliga planet, i vårt samhälle kanske fortfarande större för kvinnor. Men rätten att välja sitt yrke bör endast bero av mätbara meriter.

Enklare plan-och bygglag

18 mars presenterade Anders Carlgren förslag till enklare PBL. Den kommer att ställa större krav på fungerande ÖP och  på ökad hänsyn till klimat och miljö. Särskild hänsyn skall tas till tillgängliga grönområden, till avfallshantering och elektronisk kommunikation. "Ökad förutsägbarhet" användes som nyckelord vid pressinformationen

Vinsten efter 4 års omarbetning och remissförfarande blir förkortad och förenklad process, med krav på handläggning inom 10 veckor, likaså  större rättssäkerhet för den enskilde. Kommunen åläggs uppdatering av Översiktsplan, villkorsbesked och besked om kommande detaljplaner. Vikt läggs vid länsstyrelsens tillsyn och uppföljning, liksom samordning med "länsprogram för transportinfrastruktur". Förenklingen skulle också  innebära slopat utställningskrav vid detaljplaner.

Pressfrågor:
Hur definieras kraven på grönområden? ...(inget svar)
Sämre information? AC: "Post- och inrikestidningar, folk kollar ju på internet"
Hur lång framförhållning måste kommunen ha vid förhandsbesked?
AC: "inte evighetsbesked, inom aktuell planeringshorisont"

Kommentar:
Får länsstyrelsen ökade resurser för större krav och snabb handläggning?
Lever kommunernas beslutsprocess upp till kravet på långsiktig planering?
Kan oklara tolkningsfrågor ge upphov till fler tvister stat/kommun?

I Flens kommun deklarerade kommundirektören vid ett visionsmöte (2009) för Malmköpings framtid att största hinder för framtidsvisioner och tillväxt är "länsstyrelsen, lagar och regler" .

Klimatanpassning i Flen?

En övervägande del av bostadsbeståndet i Flen är kommunalt och byggdes på 50- och 60-talen. Till stora delar krävs modernisering och standardhöjning. Genom att utnyttja kunskaper kring passiv-hus skulle beståndet kunna klimatanpassas, och kanske också göras mer ekonomiskt hållbart.

En avhandling på gång av Ulla Jansson vid Lunds tekniska högskola behandlar passivhus. Hon berättar bla om arbeten i Alingsås med att klimatanpassa Brogården.
I Brogårdens 300 lägenheter håller man nu på att tilläggsisolera och byta ut delar av ytterväggarna, sätter in nya fönster och energisnåla vitvaror och värmeväxlare istället för element. De extra kostnaderna räknar kommunala Alingsåshems VD Ing-Marie Odegren ska vara intjänade i lägre driftskostnader på mellan 6 till 10 år.

Klimatsmarta lösningar innebär stora energibesparingar. Driftskostnaderna hålls i Brogården också nere genom att vatten och värme debiteras separat.
Inslaget förekom i Vetenskapsradion 16 mars, under rubriken "Inga krav på energisnål renovering". Sådana krav borde dock snarast ställas med tanke på det nationalekonomiskt betungande problemet med miljonprogrammens nedslitna bostadsbestånd.

Ensamkommande flyktingbarn...

I DN 12.3  skriver Björn Eriksson och Nima Poushin om några av problemen kring ensamkommande flyktingbarn. Att ämnet intresserar framgår av att det idag, söndag morgon, finns 267 kommentarer till artikeln. 
Presenterade fakta:

Nuvarande system beslöts 2006

Mottagandet är dimensionerat för 400, tillströmningen f.n. ca 2.500/år

Systemet knakar i fogarna.

Situationen är likartad i Europa, f n ca 20.000 "barn" per år.

Barnen är i övre tonåren, i huvudsak från Somalia och Afghanistan.

De flesta kommer via människosmugglare, riktpris 150.000 per huvud

Författarna ställer frågan:
En ökad nativitet ses som en nationalekonomisk gåva. Varför ska man se på utifrån kommande barn på ett annat sätt? Många kommuner, inte minst i Norrland men också på andra håll, har helhjärtat tagit till sig detta synsätt.

I sin utredningsrapport tar Eriksson och Poushin upp 17 olika förslag till åtgärder från stat och kommun, bl a  om tillsynens utformning och hanteringen av statsbidrag.

I sin blogg återkommer  Merit Wager till problemet och ansluter sig till Per Gudmundssons  synpunkter i SvD 13.3, "Värna asylrätten".
Han tar upp där  frågan om de ankommandes ålder, som ofta bara anges genom obestyrkta muntliga uppgifter, och där de ankommande i åtskilliga fall kan bedömas vara betydligt äldre  än uppgivet, och fortsätter:
...när man med öppna ögon ger förtur åt unga män med tvivelaktiga skäl, framför reellt skyddsbehövande, urholkar man systemet. Varje falskt ärende stjäl resurser från en flykting med giltiga asylskäl. Att acceptera den ordningen är motsatsen till humanism. Den förda politiken kommer heller inte helt utan kostnader.

Enkelt uttryckt betalar staten för själva boendet 1900 kronor per asylsökande och dygn. Därtill kommer skolgången, som schablonersätts med 64300 kronor per gymnasieelev och år, samt andra kompensationer, för utredningar, för gode män, för särskilda behov och för extraordinära kostnader. Därutöver kommer en årlig grundersättning till kommunen om 500000 kronor för att ”underlätta mottagandet samt öka kvalitén”, samt dagpenningen till den asylsökande själv.

Eftersom Flen hör till de kommuner som villigt  (10 pers. = 5 milj.i grundersättning) tagit emot en grupp "ensamkommande flyktingbarn" vore det av intresse att höra ansvarigas syn på deras fortsatta öde och kommunens åtgärder för deras integration i samhället.

Att använda en miljard

En intressant webbenkät presenteras av Seko, genomförd av Novus Opinion "Hellre välfärd än RUT-avdrag". I en pdf-fil bearbetas resultatet  på många ledder, kön, ålder, utbildning, region, partisympatier. 

Frågan lyder:
Om du tvingas välja mellan att Sverige satsar ca 1 miljard av skattepengar på avdrag för hushållsnära tjänster eller på fler anställda i skola, vård och omsorg, vilket väljer du?

3/4 (74%) vill med denna formulering självklart använda medlen på skola,vård,omsorg. Mer förvånande är att faktiskt 12 % vill satsa på hushållsnära tjänster, 11 % vill inte välja och 3 % vet inte. Bland dem som vill använda miljarden för avdrag för hushållstjänster överväger pensionärer, män, gifta, Stockholmare, högskoleutbildade och egenföretagare. Genom att frågan lyfts fram som "pigavdrag" och gjorts politiskt kontroversiell följer svaren naturligtvis också partisympatierna.

LO har idag vidare information om den opinionsundersökning man bett Novus genomföra. Där ingår dels att välja bland givna frågor vad som är viktigast inför höstens val, dels att svara på hur man bäst använder den miljard som RUT kostar. Denna detaljfråga som man försökt blåsa upp långt över sin betydelse visar sig helt logiskt komma längst ner på listan.(se LO) Den massiva ansträngning som gjorts för att påverka opinionen kan mao anses tämligen förfelad. LO:s sammanfattning av "miljardvalet" återges nedan.

Vilken av följande förslag anser du är mest angeläget att Sverige satsar 1 miljard på?

Anställa fler i vården 28 %
Anställa fler i skolan 22 %
Anställa fler i äldreomsorgen 14 %
Sänkta inkomstskatter 7 %
Anställa fler i barnomsorgen 5 %
Anställa fler inom polisen 4 %
Avdrag för hushållsnära tjänster 2 %
Annat 13 %
Vet ej 5 %

Hemtjänst eller RUT?

I PRO:s tidning pensionären nr 2-10 ställs frågan:
"Vill kommunerna frånhända sig ansvaret för hemtjänsten? Lägger man timtaxorna så högt i vissa kommuner för att man ska välja de statligt subventionerade hushållsnära tjänsterna? Istället för den bistånds­bedömda hemtjänsten, där verksamheten bekostas av kommunen? Skillnaderna i timtaxorna följer inte ­partierna, en tendens är att små kommuner med litet skatteunderlag och med många äldre drabbas av höga timtaxor. En tankeställare för dem som planerar dagens och morgondagens omsorg."

Tidningen har gjort en genomgång av kommunernas taxor och jämfört med invånadrantal, andel pensionärer, skattesats samt politisk ledning. Resultatet visar att politisk ledning inte spelar någon roll, däremot har kostnaden ett samband med åldersfördelningen. Sörmlands siffror återges i diagrammen nedan.
A redovisar skattesats/andel pensionärer, B kostnad per hemtjänsttimme.

Som framgår av diagrammen har Flen en låg hemtjänstavgift i förhållande till skatteintäkter och andel pensionärer, medan t ex Strängnäs med färre pensionärer ändå har en väsentligt högre avgift. Dyrast är det i Vingåker som också har det högsta skatteuttaget, medan Oxelösund har flest pensionärer. Ytterligare en faktor som man kunde ha vägt in är tillgången till pensionärsboenden och platser i äldreboende. Här skiljer sig kommunernas policy och därmed den ekonomiska belastningen. 

Kvinnodagen gäller även äldre kvinnor!

I  dagens nyhetsbrev tar Barbro Westerholm upp det besynnerliga i att äldre kvinnors situation helt kommit bort i kvinnodagens diskussion.

"Äldre kvinnors situation när det gäller ekonomi och inte minst som anhörigvårdare borde lyftas fram. Även om lagstiftningen skärpts så att kommunerna ska ge anhörig/närståendevårdare den hjälp och det stöd de behöver för att klara sin uppgift så är det en bra bit kvar till att nå målet. "

Barbro Westerholm pekar också på två äldre-frågor som bör stå på valprogrammet: Rätten till parboende, som redan tidigare aktualiserats, och det nya förslag som gäller utsträckt RUT-avdrag till 80-åringar.

För svenska kvinnor är moderatregeringen främsta hindret för jämställdhet, mässar Mona Sahlin i ett inlägg på Newsmill. Alliansregeringen har rustat ner offentlig sektor, är splittrad i synen på kvotering av bolagsstyrelserna och en jämställd föräldraförsäkring. Den moderatledda regeringens politik har inneburit en försämring för kvinnor i Sverige.

Med tanke på att man trots socialdemokratins långvariga regerande inte nått längre i jämställdhet är det väl svårt att tänka sig att läget hunnit så försämras på de sista tre åren. Om man vill generalisera , men det vill man ju inte, har man väl f.ö. inom arbetarklassen tidigare snarast haft en mer reaktionär syn på kvinnans ställning än i borgerliga kretsar? Detta är väl kanske förklaringen till att gubbdemokratin har så olika syn på ROT och RUT?

Vision och verklighet i Vara

Vara tjänade länge som förebild i Flen, med ungefär samma folkmängd men med djärva visioner av hur den skulle öka. Det är därför intressant att se hur det gick.

Man satsade i Vara på ett konserthus med ambitiöst program. Läget i regionen, vid E6 och nära Göteborg och en rad andra städer borgade för framgång. Idag siktar man mot nya djärva mål, en hästarena, i privat regi men med garanterade kommunala mångmiljonbelopp som stödmedel i 25 år.
Detta föranleder en kommentar från Malin Siwe i lördagens DN, "Om larv i Larv", där hon granskar ifrågasatt lagstridig användning av skattemedel i förslaget, men också tar upp resultatet av konserthus-satsningen från 2003. Den var framgångsrik så tillvida att det musikaliska utbudet har varit på topp, men 4 av 5 besökare varit utsocknes. Bygget ledde inte till befolkningsökning, däremot till ökade kommunala kostnader, "eftersom konsertbesökarna inte äter och shoppar nog för att betala för sig. Varaborna får ta den stora delen av notan, och driften kostar förstås mer än man ursprungligen kalkylerat med."
Siwes slutkommentar är tänkvärd: "Det är illa nog när kommuner väljer Visionen före verkligheten och riskerar stora skattebelopp. Men att dessutom vränga lagen eller sätta sig över den - det borde leda till icke-varande för styrande politikerna."

Ett antal kommentarer pendlar mellan påhopp på Siwe som centerpartiideolog och tack för angreppet på "visionerna". Jag citerar en sådan:
"Helt obegripligt att våra kommuner år efter år satsar miljarder på att konkurera om var folket ska bo. Man anställer marknadschefer, kommundirektörer och näringslivsutvecklare som för oss medborgare bara kostar. Våra skatter ska gå till vård, skola, äldreomsorg och lite annat vi inte klarar oss utan. Sluta missbruka våra skattepengar!"

Flens visionära projekt genom åren har varit blygsammare men kan heller inte klassas som framgångar, varken ekonomiskt eller i form av ökande folkmängd.

Politiken i Flen har inte varit tydlig

Texten står under ett foto av Anders Berglöv, socialdemokratiskt kommunalråd i Flen. Dagens samhälle har i veckans nummer (4.3) en artikel av Lars Hugo om utfallet av SCB:s medborgarenkäter, där Flen har tilldragit sig en mindre smickrande uppmärksamhet. Tillsammans med Strängnäs ingår Flen i jumboligan vad gäller medborgarnas uppskattning. I artikeln har kommunalrådet Anders Berglöv intervjuats. Inför en ny mandatperiod är det naturligtvis av intresse att ta del av hans syn på läget. Nedan citat ur Hugos artikel:

“Flensborna är missnöjda. Det vet kommunstyrelsens ordförande Anders Berglöv (S) om och han kan förstå varför. Flen är inte lätt att styra, slår Anders Berglöv fast.
-Här finns ett antal orter där var och en har en stark lokal identitet. Delarna drar åt olika håll och det är svårt att hitta en gemensam nämnare för kommunen, säger han.

När medborgarna i SCB:s medborgarenkät gav svaga betyg åt kommunal service, åt kommunen som en bra ort att leva i och möjligheterna till inflytande så blev han inte särskilt överraskad.
-Flen har problem med sysselsättning och utflyttning, det är naturligt att kommunen får klä skott för det. Men missnöjda medborgare är en allvarlig varningssignal, säger Anders Berglöv.
För kommunledningen är resultaten i undersökningarn ett tungt underlag för planeringen.
-Vi kan inte ta upp kampen med Eskilstuna och Katrineholm utan måste gå vår egen väg. Fast den är svår att hitta. Sörmland är som en hålkaka med ett hål i mitten och där finns vi.”

I tidningen kontrasteras dessutom positiva Åmål och negativa Flen.

Invandrarkurs

Erik Amnå redovisade på torsdag 4.3  för pressen sitt delbetänkande i  utredningen kring introduktion för invandrare: Sverige för nyanlända: Värden, välfärdsstat, vardagsliv.
Betänkandet (112 s) kan laddas ner och sammanfattning finns här. En utbildning om minst 60 tim, inom 9 olika områden,  är tänkt att genomföras av tvåspråkiga lärare med särskild högskoleutbildning. Avsnittet om värden skall utgå från regeringsformen, i övrigt presenteras olika myndigheters funktion och beskrivning hur t ex arbetsmarknad, skola och sjukvård fungerar.

"De 60 timmars samhällsorientering som här föreslås, och för vilka kommunerna ersätts av staten, ska samordnas med övriga myndigheters informationsinsatser, men varken ersätta eller ersättas av dessa."

Världsekonomin och Flen

Från e.skogen har jag  inför skogsnäringsveckan fått länken till bifogade fantastiska föreläsning av Hans Rosling, Karolinska institutet, professor i internationell hälsa och innovatör vad gäller presentation av statistik. Rosling kommer att föreläsa på Skogsnäringsveckan 20 april på Norra latin (medlemmar i föreningen Skogen injudna). Hans budskap är de stora förändringarna i världsekonomin och befolkningsituationen som drastiskt förändrats. Han pekar dock på stora inre skillnader mellan olika delar av den egna befolkningen, f.ö. också inom västvärlden.

Som en illustration till dessa inre skillnader, som många gånger är skillnaden mellan land och stad,  kan man ta upp Flen, som nu ståtar med några rader i Dagens samhälles webbupplaga 5.3.:
Rikast är nöjdast: Danderyd och Vellinge får tummen upp enligt SCB:s medborgarundersökningar. Men Flen får låga betyg. "Ingen lätt kommun att styra", säger kommunstyrelsens ordförande Anders Berglöv (S).

Man kan också hänvisa till SKL:s preliminära bokslut för 2009, där Flen figurerar bland de 25 kommuner som uppvisar underskott, nära 400:- per inv, d.v.s mellan 6 o 7 milj. back, medan övriga klarat sig med positiva siffror. (32 har inte svarat, slutliga siffror väntas under mars månad.)

Fortsatt kulturdebatt

Kulturdebatten går vidare. Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd i Stockholm, påpekar i SKL 2.3  att mycket ännu är ogjort på kultursidan. Portföljmodellen innebär i första hand en omorganisation av formerna för fördelning av statliga kulturmedel, inte en uppdatering av kulturpolitiken.

Modellen med genomförd utpytsning på landstingen enligt den senaste utredningen (SOU 2010:11) kräver en ny struktur och kan dessutom slå hårt mot storstädernas funktion som kulturcentra i regionen och försvåra satsningen på kvalitetsprodukter. Förslagen gäller endast fördelningssystemet, medan dagens mediala utveckling framför allt kräver nya lösningar.

Sjöstedt pekar på de digitala möjligheter som nu finns för Nationalscenerna att distribuera teater, film, opera, genom att utnyttja t.ex Folkets Hus och parkers nätverk. (Men man får inte glömma vikten av att det också ute i landet finns möjligheter till fysisk upplevelse av scenkonst, och att också amatörföreställningar kan leda vidare till kulturförståelse och kulturkonsumtion!).

Sjöstedt anser att man måste se över upphovsrätten  och Ipredlagen för en smidigare spridning av kulturprodukter, eftersom cd och dvd nu snabbt akterseglas i den mediala konkurrensen. (På denna punkt måste man notera kraftiga generationsskillnader: medan ungdomen självklart skaffar sin betalda musik via Spotify, har den äldsta generationen ännu inte helt anammat cd- och dvd-tekniken).  Hon pekar vidare på behovet av  förenklad sponsring genom skattelättnader, en förändring som hon tycker en moderatledd regering redan borde ha genomfört.

Vilken roll kommer kulturpolitiken att spela i  valet? Från rödgrönt håll görs en bred satsning på digitala medier i Obamas efterföljd. Kommer man också att vilja anpassa kulturfrågorna  till de digitala möjligheterna?