Visar inlägg med etikett uranbrytning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett uranbrytning. Visa alla inlägg

2010-02-03

Uranbrytning i Jämtland?

En intressant fråga som också uppmärksammas i Dagens Samhälles webb 2.2 och som direkt berör Fp är utspelet i Bergs kn i Jämtland, där frågan om uranbrytning åter aktualiserats. Folkpartisten Gösta Nilsson anser i radiointervju 2.2 att det nu finns en opinion i bygden för att att ta upp gruvdrift i Oviken, trots tidigare kommunala beslut. Oviken är den uranförekomst som ligger längst framme i planerna på svensk uranbrytning.

SR:s program Klotet 3.2 beskriver den intensiva jakten på uranfyndigheter som bedrivs av olika utländska bolag, i detta område  australiska och kanadensiska. Särskilt lämpad är tydligen alunskiffer SV om Östersund, där uranbrytning kan bli lönsam genom samtidig brytning av andra metaller, bl a nickel. I intervjuer av folk på gatan framförs olika åsikter, både rädsla för vad en brytning kan innebära av miljöförstöring, och hopp om arbetstillfällen i avfolkningsbygd.

Svensk uranbrytning aktualiserades på 70-talet i samband med oljekrisen och en livlig prospekteringsverksamhet, men har sedan dess blivit en ickefråga. En förutsättning för om- och nytrukturering av svensk kärnkraft måste ändå vara en återupptagen forskning och då särskilt kring återanvändning och upparbetning av avfall till mer hanterbara strålningsrisker.

(Karta över uranförekomster hämtad. ur Jörgen Thunells Framtida energi, 1981)

Vattenförsörjning, sopsortering och kommunalt miljöansvar

Från Dagens samhälles webbplats rapporteras flera frågor som rör kommuners förhållningssätt till miljöfrågor. Kortsiktiga exploateringsdrömmar hindrar tyvärr alltför ofta en långsiktig miljö- och hållbarhetspolitik.

Vattendirektivet och den nya Vattenmyndigheten har satt nödvändigheten att säkra vattenförsörjningen i rampljuset. På många håll har vattenkvaliten försämrats och ifrågasatts, dessutom är ledningsunderhållet eftersatt. En skenbar? motsättning har t ex uppstått kring Bolmentunneln som försörjer stora delar av Skåne med dricksvatten.

 Naturvårdsverket  föreslår att Bolmentunneln (Sydvatten AB) skall få status av riksintresse. Tunneln går ca 8 mil mellan Bolmen och Ringsjöverket i en tunnel 3x3 m, på 20-100 meters djup och förser en stor del av Skåne med dricksvatten. Riksintresset skall omfatta 15 m på vardera sidan av tunneln. NV skall sedan via kontakter med berörda länsstyrelser och Sydvatten AB årligen informera sig om ev. planarbeten eller markåtgärder som kan påverka tunneln och vattenkvaliten. Kommunerna ser nu detta som ett hot mot framtida exploatering, kommunala tillståndsbeslut enligt PBL kan komma att överklagas om de bedöms innebära risker för Bolmentunnelns vattenförsörjning.

Vattenfrågorna är också aktuella i Flens kommun.Det nybildade  kommunala bolaget Flens vatten och avfall kan nu göra en samlad professionell bedömning av eftersatta behov. Översynen pekar på ökade kostnader, hur dessa skall fördelas mellan det allmänna och de enskilda konsumenterna måste bli en politisk fråga, ett val mellan olika modeller för beräkning. Kommunens vattenförsörjning är sårbar, eftersom den viktigaste källan, Båven, som försörjer huvuddelen av kommunen, har dålig kvalitet sommartid och dessutom saknar skyddsområde. Till detta kommer att reservvattentäkt saknas. En hållbar vattenförsörjning kräver långsiktig planering i decennier eller t.o.m sekler. och kommer att vara en kännbar belastning på många håll.

Det nya bolaget lyfter också fram problemen kring avfallshantering. En viktig del är sopsorteringen och inte minst att ta tillvara biologiskt avfall som värdefull resurs och råvara för biogas.  I Flen saknas idag alla ambitioner på detta område, trots att det ingått i tidigare miljömål (Agenda 21).

Enligt en föråldrad  Renhållningsordning från 1995 skall Tekniska nämnden handlägga avfallsfrågorna. Teknisk nämnd har dock saknats under två valperioder, och sedan den återinförts tillhör frågan det nya bolaget och kan därmed drivas mer professionellt. Men även om vissa frågor tas över av kommunala bolag har kommunledningen fortfarande ett övergripande ansvar för miljön och ansvariga politiker måste fortsatt bevaka  regelverk och ambitionsnivå.