Vattenförsörjning, sopsortering och kommunalt miljöansvar

Från Dagens samhälles webbplats rapporteras flera frågor som rör kommuners förhållningssätt till miljöfrågor. Kortsiktiga exploateringsdrömmar hindrar tyvärr alltför ofta en långsiktig miljö- och hållbarhetspolitik.

Vattendirektivet och den nya Vattenmyndigheten har satt nödvändigheten att säkra vattenförsörjningen i rampljuset. På många håll har vattenkvaliten försämrats och ifrågasatts, dessutom är ledningsunderhållet eftersatt. En skenbar? motsättning har t ex uppstått kring Bolmentunneln som försörjer stora delar av Skåne med dricksvatten.

 Naturvårdsverket  föreslår att Bolmentunneln (Sydvatten AB) skall få status av riksintresse. Tunneln går ca 8 mil mellan Bolmen och Ringsjöverket i en tunnel 3x3 m, på 20-100 meters djup och förser en stor del av Skåne med dricksvatten. Riksintresset skall omfatta 15 m på vardera sidan av tunneln. NV skall sedan via kontakter med berörda länsstyrelser och Sydvatten AB årligen informera sig om ev. planarbeten eller markåtgärder som kan påverka tunneln och vattenkvaliten. Kommunerna ser nu detta som ett hot mot framtida exploatering, kommunala tillståndsbeslut enligt PBL kan komma att överklagas om de bedöms innebära risker för Bolmentunnelns vattenförsörjning.

Vattenfrågorna är också aktuella i Flens kommun.Det nybildade  kommunala bolaget Flens vatten och avfall kan nu göra en samlad professionell bedömning av eftersatta behov. Översynen pekar på ökade kostnader, hur dessa skall fördelas mellan det allmänna och de enskilda konsumenterna måste bli en politisk fråga, ett val mellan olika modeller för beräkning. Kommunens vattenförsörjning är sårbar, eftersom den viktigaste källan, Båven, som försörjer huvuddelen av kommunen, har dålig kvalitet sommartid och dessutom saknar skyddsområde. Till detta kommer att reservvattentäkt saknas. En hållbar vattenförsörjning kräver långsiktig planering i decennier eller t.o.m sekler. och kommer att vara en kännbar belastning på många håll.

Det nya bolaget lyfter också fram problemen kring avfallshantering. En viktig del är sopsorteringen och inte minst att ta tillvara biologiskt avfall som värdefull resurs och råvara för biogas.  I Flen saknas idag alla ambitioner på detta område, trots att det ingått i tidigare miljömål (Agenda 21).

Enligt en föråldrad  Renhållningsordning från 1995 skall Tekniska nämnden handlägga avfallsfrågorna. Teknisk nämnd har dock saknats under två valperioder, och sedan den återinförts tillhör frågan det nya bolaget och kan därmed drivas mer professionellt. Men även om vissa frågor tas över av kommunala bolag har kommunledningen fortfarande ett övergripande ansvar för miljön och ansvariga politiker måste fortsatt bevaka  regelverk och ambitionsnivå.

Klimatslarv -men visst smälter glaciärer!

IPCC har dabbat sig med dålig kontroll av basuppgifter. Man har kritiklöst tagit upp ett påstående från en populärvetenskaplig tidskrift om att Himalayas glaciärer skulle ha smält  redan 2035, vilket avvisas av seriösa forskare. De högsta och tjockaste (400 m) glaciärerna i området kräver snarare hundratals år för att smälta, om inte temperaturen ökar våldsamt.  Felet har påpekats men tyvärr inte rättats.  I DN fredag redovisas en intervju med Georg Kaser, glaciärgeolog i Innsbruck, med det afrikanska Kilimanjaro som forskningsområde. Ett liknande fel fanns beträffande Kilimanjaro, men kunde här rättas. Kaser anser dock inte "att felet med Himalayas glaciärer på något sätt ändrar huvudslutsatserna i IPCC:s rapporter. Och även om andra fel och eventuella överdrifter upptäcks kvarstår, enligt Kaser, ett reellt hot mot klimatet." 

Kaser har under 2009 publicerat en rapport om Kilimanjaros avsmältning sedan ca 1900. se bifogad karta.

En av klimatskeptikerna, Lars Bern, har på Newsmill lagt in en artikel under titeln "Glaciärbluffen", påhejad av Maggie Thauersköld Crusell m fl i det s.k Stockholmsinitiativet.
Som kommentar ligger en artikel av Lars Emretsson, i Uppsalainitiativet :"Isarna smälter trots skandalen". Han hänvisar bl a till kinesisk forskning i Tibet.
"Att Himalayas glaciärer kommer att finnas kvar betydligt längre än 25 år innebär dock inte att de inte smälter. Kunskaperna är bristfälliga då bara cirka 800 av bergskedjans tiotusentals glaciärer övervakas av forskare, men data från dem som studeras tyder på att 95 procent av glaciärerna minskar i omfång. Satellitmätningar visar att avsmältningen intensifieras."
Den kinesiska forskningsrapporten finns under länken som pdf.fil, här nedan följer sammanfattning.
"Abstract . Glacial retreat on the Tibetan Plateau and surrounding regions is characteristic since the 1960s and has intensified in the past 10 yr. The magnitude of glacial retreat is relatively small in the interior of the Tibetan Plateau and increases to the margins of the plateau, with the greatest retreat around the edges. Glacial retreat in this region is impacting the hydrological processes in the Tibetan Plateau and surrounding regions. The glacial retreat has caused an increase of more than 5.5% in river runoff from the plateau. In some areas, such as the Tarim River basin, the increase in river runoff is greater. Glacial retreat has also caused rising lake levels in the areas with large coverage of glaciers, such as the Nam Co Lake and Selin Co Lake areas. Rising lake levels are devastating grasslands and villages near the lakes."

Betr. IPPC har man där gjort sig skyldig till ett oförlåtligt slarv, som ger ytterligare bränsle till gruppen klimatskeptiker. Särskilt har man påtalat ordförandens roll, som ledamot i ett antal  inkomstbringande styrelser, som tillsammantagna misstänkliggör vederbörandes effektivitet i insatserna. (Vi minns väl resonemangen kring Wanja Lundby-Wedins styrelseuppdrag!) Vikten av att all information expertgranskas understryks ytterligare genom denna fadäs. I detta fall har tydligen tillrättaläggande  rapporter som redovisar lägre avsmältningstakt inte släppts fram.

"En obekväm sanning" vill man helst blunda för. Grupper som särskilt värjer sig för tanken att människan på gott och ont kan påverka klimatet är ultrahögern, bokstavstrogna kristna och missanpassade äldre män i utkanten av forskningssamhället. I Stockholmsintiativets kritiska grupp ingår bl a en cellbiolog, en idehistoriker, en kommunikationskonsult och en naturkonstnär... Ser man på det upprop med krav på ytterligare forskning som riktades till FN  i samband med  konferensen i december och som skrevs under av ca 160 personer, var en påfallande hög andel pensionerade professorer och delvis också inom andra forskningsområden..

Som miljöengagerad kan man ibland tycka det är synd att resonemangen kring miljöförstöringen i luften, där den balanserade sammansättningen av atmosfärens tunna skydd är en förutsättning för liv på jorden, att den får oss att glömma den globala miljöförstöringen av mark och vatten vars effekter  kan konstateras även i vårt glesbebyggda och ganska gynnade land...

Klimatkonferensen

Inför klimatkonferensen möttesde europeiska vetenskapsakademierna  i konferensen Energy 2050 och enades om ett gemensamt budskap till de samlade nationerna. Dokumentet återfinns i sin helhet och på svenska på Vetenskapsakademiens hemsida.
KVA har tidigare, i september 2009 lämnat en sammanfattning av sin ståndpunkt i klimatfrågan. Delar offentliggjordes i DN 16.12.  Att klimatet är instabilt med kraftiga variationer över långa perioder vet vi. Att mänsklig påverkan nu nått sådana proportioner att det kan påverka och förstärka de klimatförändringar som hänger samman med olika typer av luftföroreningar är helt klart. Hur de olika faktorerna samverkar och hur snabbt mänsklig påverkan får genomslag, för detta finns däremot olika beräkningsmodeller.

Är regnskogen räddad?

En viktig fråga under Köpenhamnsmötet är skyddet av regnskogen. I DN 16.12 refereras till de förhandlingar som rör bevarandet av regnskogen och villkoren kring detta, där man tycks ha nått rimliga överenskommelser.
Ett avtal är på gång som belönar länder som minskar avverkningen av skog. Skogsfrågan är hittills den enda som gjort betydande framsteg i Köpenhamn, rapporterar COP15.

"Syftet med Redd är att utvecklingsländer ska belönas ekonomiskt om de minskar avverkningen av skog. Skogsskövling ses som en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Enligt FN:s beräkningar bidrar nedhuggningen av skog med ungefär en femtedel av det totala växthusgasutsläppet – mer än till exempel transporterna och jordbruket.
Ett utkast till avtal gällande regnskogarna läckte ut under tisdagskvällen. I dokumentet framkommer att förhandlarna nästan är klara med en uppgörelse som kompenserar fattiga länder ekonomiskt om de bevara skogar, och i vissa fall andra naturliga landskap som torvmark, kärr och andra områden som spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna.
– Detta är ett av få områden där betydande framsteg gjorts i Köpenhamn, säger Cara Peace, på Tropical Forest Group i ett uttalande.
En arbetsgrupp inom Redd har beräknat att man med ekonomiska åtaganden motsvarande 15-20 miljarder euro kan minska avverkningen med 25 procent till år 2015.
Prins Charles, som länge arbetat för bevarandet av regnskogar, höll på tisdagen tal i Köpenhamn om att skogsskydd är nyckeln till en lyckad affär.
– Det verkar som att det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att köpa tid i kampen mot katastrofal klimatförändring är att hitta ett sätt att göra träden värda mer levande än döda, sade han, enligt Guardian."

Skogsfrågorna är centrala även i Norden. Sverige t ex vill tillgodoräkna sig en positiv effekt av de stora skogsarealerna i handeln med utsläppsrättigheter. Samtidigt pågår inom landet en diskussion om skogens värde som koldioxidsänka. Förhållandet barrskog/lövskog när det gäller att binda koldioxid är inte klarlagt, inte heller i hur hög grad avverkningar bidrar till CO2-läckage.  Liksom i U-länder är skogens roll kopplad till energifrågan. Ökad avverkningstakt för att tillfredsställa kravet på bioenergi ökar också här CO2-utsläppen, även om det rör sig om mindre mängder än i regnskogen.

Dagens svenska skogsforskning är i hög grad styrd av kravet på ökad produktion. Man kan kanske hoppas att en av konferensen viktigaste effekter blir ett ökat globalt forskningssamarbete också i skogsfrågor.

Glädjebudskap om landsbygdsprogrammet

Det blir rejält höjda ersättningar för skyddszoner, fånggrödor och betesmarker nästa år. EU har godkänt regeringens förändringar av landsbygdsprogrammet. Eu-konferensen har ägt rum 13-16 december i Kiruna

"Nu kan landets bönder börja anlägga skyddszoner igen. Ersättningen höjs från 1000 kronor till 3000 kronor per hektar.
Ett av problemen med landsbygdsprogrammet har varit att lantbrukare inte sökt pengar för vissa åtgärder eftersom nivåerna på miljöersättningen varit för låga.
- Bönderna började plöja upp skyddszonerna igen. Det gick inte ihop sig, säger Tomas Bertilsson, politisk expert på LRF.
Detta skriver ATL i sitt nyhetsbrev tisdag 16.12 em

Ur miljösynpunkt är detta ett viktigt och glädjande beslut.

Skog eller mat

På Naturskyddsföreninggens hemsida och blogg råder en ganska dov stämning. under Köpenhamnsdagarna. Sverige har just från Climate Action Network fått en utmärkelse för negativ miljöpolitik, som "Fossil of the day". Liksom Finland och Österrike hävdar man att den inhemska skogen måste räknas länderna till godo som kolfälla och minska skyldigheten att dra ner CO2 produktionen i övrigt.  Anders Carlgren får också några slängar för sin ljumhet.

Naturskyddsföreningen har just tagit upp frågan om SCA, som hänsynslöst avverkat flera skyddsbiotoper. Påföljden blev endast svaga reprimander från skogscertifierande  FSC, trots ett flertal tydliga brott. Vad hjälper certifiering om det inte blir påföljder?

En svår nöt att knäcka blir att kravet på ökad matproduktion står i strid med att skogen bevaras. Här mmåstse kravet li en mer effektiv matproduktion på goda jordar, i stället för att som ha det urådrliga systemet med att röja skog, odla en kort period, och sedan lämna improduktiv mark bakom sig.

Under lördag höll Desmond Tutu ett stort tal till klimatförsamlingen, ett tal som nu ligger på YouTube. (länken hämtad från Naturskyddsföreningens hemsida). "Come on God, do make this a better world, we are sisters and brothers"

Kan det kristna Amerika samarbeta med övriga världen mot klimathotet?

Det kristna Amerika måste övertygas om  klimatfrågan skall kunna spela en politisk roll.  Det finns grupper som anser det som en kristen plikt att skydda planeten, men som inte kan tänka sig att samarbeta med dem som driver frågorna om fri abort och homo-äktenskap.
Medan Köpenhamnsmötet pågår redovisar Matt Frey i BBC News i Washington i sin krönika: "Evangelical and environmental" problemen mellan olika kristna grupper, mellan absolut barnafrom bibeltrohet som därmed inte anser sig behöva tro på något klimathot,och de grupper som inser riskerna men inte kan tänka sig att samarbeta under så kluvna förutsättningar. Läs själv artikeln!

Årets svensk - hållbarhetsforskaren Johan Rockström

Tidskriften Fokus har just utnämnt professor Johan Rockström till årets svensk, samtidigt som klimatförhandlingarna pågår i Köpenhamn. Han är vd för Stockholm Resilience Centre, med uppgift att forska kring ekologisk och social hållbarhet, Research for Governance of Social-Ecological Systems.  Han får,enligt TT, av en enig jury, utmärkelsen "för sitt engagerande och entusiasmerande arbete för en hållbar utveckling,

På centrets hemsida ligger en videofilm,där Rockström demonstrerar i ett några minuters miniföreläsning de områden där mänskligheten riskerar att ohjälpligt skada sin omgivning: hoten mot den ekologiska mångfalden, den kemiska nedsmutsningen och luftföroreningarna. Johan Rockström har tillsammans med andra forskare i september i Nature definierat de områden där gränsvärden löper störst riisk att överskridas.

(se tidigare inlägg här.)

Slut på det stabila klimatet?

Inför Köpenhamnsmötet nästa vecka skriver Fred Pearce i The Guardian per 30.11 om de 400 generationer som fått uppleva förhållandevis stabila klimatförhållanden. Klimatet har visserligen svängt ett par grader upp eller ner under de senaste 10.000 åren, men effekterna har varit småskaliga jämfört med tidigare omfattande istider och värmeperioder.
Arten människa har funnits i årmillioner, men det är endast under denna sena period som någon högre kultur har kunnat utvecklas. Forskning visar att snabba och kraftiga klimatomslag har inträffat tidigare och alltså kan inträffa igen. Mänskligt oförstånd och resursslöseri kan ytterligare accelerera förändringarna.

Då isarna senast smälte hamnade Stockholmsområdet nära 300 meter under vattenytan. Dessförinnan, för ca 15000 år sedan, var stora områden  mellan England och Danmark öppna grässlätter, den s.k. Nordsjökontinenten. Här strövade mammut och jättehjort, jagade av de människor som åstadkommit djurmålningarna i grottor som Lascaux.

Hur snabbt skedde översvämningarna? Det vet vi inte, men spår av stenåldersboplatser hittas vid trålning på fiskebankarna. Hann alla undan, eller blev människor fångade av omgivande vattenmassor? Är det folk härifrån som koloniserade den norska kusten i form av Fosna-kulturen?

Bilden  hämtad  ur uppsats Karl Anundsen, vid ett symposium från 1996 The Earliest Settlement of Scandinavia, ed. Lars Larsson. I Nordsjön stack en lång halvö ut utanför norska kusten i bildens högra kant..

Klimathot och konspirationsteori

Inför klimatmötet i Köpenhamn har det plötsligt uppstått en ny diskussion. Hackers har hittat misstänkta email hos en engelsk forskargrupp som tycks tyda på att forskningsresultat har undertryckts. Resultaten skulle eventuellt kunna peka på att koldioxidhotet är överdrivet,  vilket i sin tur tolkats som ett led i en jättekonspiration.

Är  vi utsatta för en politisk jättebluff? Ryska forskare är t ex helt övertygade om att dagens klimatförändringar är en del av en naturlig process  I SVT:s program Ställom intervjuades 23 .11 Folke Tersman. Han klassificeras i en av de många kommentarerna till den filmade intervjun som representant för "klimat-alarmismen". Hans svar på inledningsfrågan var diplomatiskt men ändå entydigt. Oavsett hotet från koldioxid och andra växthusgaser är mänskligheten på väg att förbruka oersättliga naturresurser. De genomgripande periodiska klimatförändringar som jordklotet är utsatt för kan med all säkerhet ytterligare förstärkas av växthuseffekten.

När det gäller risken för höjda havsnivåer borde man minnas  de stora förändringar som inträffade i samband med slutet på senaste istiden. Nordsjökontinenten sträckte sig långt ut i området mellan Danmark, England och Norge, Här strövade mammut och jättehjort på väldiga grässlätter, jagade av de människor vars underbara konst finns i grottor som Lascaux. Allt eftersom isen smälte steg vattnet. Idag på Doggers bankar 40 meter under havsytan återfinns rester av stenåldersboplatser. Temperaturen steg då flera grader över dagens nivå. Sedan dess har det i flera omgångar blivit kallare, och efter sista kriget spekulerades det om risken för en ny istid.

Mannaminnet är kort, och trygg tro rubbas inte så lätt. "Gud skapade människan till sin avbild, lät henne härska över naturen och befallde henne att uppfylla jorden, so what?" Många religiösa grupper, kristna och andra, har helt tagit avstånd från Darwins utvecklingslära och modern forsknings vetenskapliga belägg för jordklotets ganska skrämmande historia.

Om grisar, fläsk och vildsvinsjakt

I den upprörda diskussionen kring grisarnas elände lägger ATL (Lantbrukets Affärstidning) in ytterligare synpunkter. Branschen behöver  ett nytt certifieringssystem  De missförhållanden  som förekommer har ett direkt samband med livsmedelskedjornas prispress på svenskt griskött. Slimmade organisationer ger automatiskt sämre tillsyn. Svenska grisfabriker har låg lönsamhet och svårighet att konkurrera med danskt fläsk.

Det finns också en miljöaspekt på grisfabriker. Gödselproduktionen blir enorm och svårhanterlig. Mycket går ut till jordbruken, men gödsel måste spridas vid rätt tillfälle i växtföljden, oftast vårvintern, men utan  risk för vattenförorening. För några år sedan förekom utkörning av gödsel på tjälad mark ( f.ö just i Blacksta om jag minns rätt) som ledde till omfattande föroreningar av närmaste bäcklopp och också till åtal. Det har  dock påpekats  att de mellansvenska lerjordarna i sig är mer lämpade för spridning av svingödsel än danska genonsläppliga sandjordar.

Det fanns en tid då det var inne med utegrisar i trevliga små hus ute i landskapet. Borås tidning rapporterar från en mer idyllisk kravuppfödning i ganska liten skala. Där finns en filmsnutt om glada grisar som behövlig motvikt till Djurrättsalliansens ohyggligt sorgsna grisögon. Grisen är ju ett av våra högst stående djur, med en intelligens i klass med hunden, renlig och tillgiven. Vem känner inte ett hängbukssvin? Nog minns ni Emil och griseknoen?

I köttdisken tävlar billigt fläsk med kycklingfabrikernas massproduktion, till en orimligt låg kostnad  som är hälften eller tredjedelen av annat kött. Nog ville vi väl betala mer för lyckocertifierade grisar? Det har f.ö. blivit allt vanligare att hitta vildsvin, särkilt köttfärs, i frysdisken. Somliga hålls i trevliga hägn, andra har släppts i markerna, till förmån för storgodsjakten men till förfång för bönder och bilister. I Sörmland exploderar vildsvinsstammen och blir nu också ett hot mot granplanteringars känsliga rötter.

Tamgrisslakten är ett annat problem, med långa transporter till alltför få stora slakterier. Bristen på småslakterier på Sveriges landsbygd är ett stort problem, inte minst för fårbönderna. Kombinationen av stränga lagkrav på djurhållningen och otillräcklig tillsyn från ansvariga (länsstyrelsen) riskerar dessutom att leda till ojämlikhet inför lagen.

Svineri i Flen?

Efter den danska grisskandalen kommer nu en svensk. Djurrättsalliansen har besökt 100 svenska gårdar och dokumenterat missförhållanden som nu gjort att bl a  Blacksta i Flen kommit i rampljuset.  Lars Hulterström, ordf i Swedish Meat,  har särskilt utpekats och får inte längre leverera grisar till Scan. Också Folkpartiets Anita Brodén har reagerat kraftigt med ett inlägg på Folkpartiets hemsida där hon kräver Hulterströms avgång.

Som Flensbo och väl bekant med Blacksta sn kan man knappast uthärda att se Djurrättsalliansens bilder. Egendomligt är det då att läsa länsstyrelsens utlåtande, med endast svagt klander betr. fläktar och höbrist i ett par utrymmen. Idag onsdag har det varit stort pressuppåd kl 11.00 på Länsstyrelsen i Nyköping med Per Jonsson, länsveterinär, Monica Ängehult, djurskyddshandläggare, och Ulrika Lundberg, chef för landsbygdsenheten.
Vem har rätt?

Folkpartiet och miljön

Anita Broden i Gröna liberaler har kommit hem från landsmötet med en belåten suck över de fromma förhoppningar som antagna motioner uttrycker. Som tidigare inlägg på Gröna liberalers hemsida uttrycker är dock många motioner vaga och uddlösa. Inför valet kräver Anita B att mer natur skyddas för bevarad mångfald som buffert mot klimatförändringar, att t ex ytterligare naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar tillkommer.
Just nu finns många frågeställningar kring skogens olika roller som klimatfaktor. Kolfälla, utropar många. Energikälla hoppas andra. Snabba på tillväxten med gödning, dikning, markberedning säger skogsfolket. Läckage till vattendragen och risk för Östersjön påpekar somliga.  Avverkning = CO2-utsläpp säger andra, än värre blir det troligen med stubbrytning.  Kvicksilverhalten i insjöfisk ökar, skogsbruket boven?
Svensk skog täcker alltmer av landarealen. Det moderna skogsbruket har erövrat stora ytor som tidigare varit odlade eller betesmark. Just här finns omistliga delar av landskapets kulturarv: stenålderns boplatser, gravfälten från bronsålder och äldre järnålder, torpställen och åkerlyckor, tjärdalar, kolbottnar och kolarkojor. Modernt skogsbruk går hårt fram med det gamla kulturlandskapet, särskilt markberedningen är katastrofal.
De nya ropen på energiskog med krav på snabbare omsättning riskerar att leda till ökad utarmning av marken och brutalt minskad artrikedom i fauna och flora samtidigt som  viktiga delar av kulturarvet utplånas. Skogsbruket är sedan århundraden en av statens mest heliga kor som grund för exportinkomster, förr järn, numera  papper. En öppen miljödiskussion måste dock på allvar ställa frågan om dagens skogsbruk är långsiktigt hållbart! Mycket av den forskning som bedrivs har beställts för att öka avkastningen. Många frågor är ännu obesvarade.

Avfall, bioenergi och industriell spillvärme

Konkurrensverkets  tog nyligen (15.10) i ett yttrande upp frågan om avfallshantering, där man i stor tillstyrker liggande förslag. Man uttrycker dock farhågor vad gäller kommuneernas dubbelroll som myndighet och avnämare. Problem kan förutses kring fjärrvärmeverkens roll och utnyttjandet av avfall för produktion av bioenergi. 

Man hänvisar också till behovet av översyn: "Av Regelutredningens betänkande (SOU 2005:4) framgår att behovet av tillsyn av liberaliserade marknader har underskattats. Utredningen pekade på att de reglerande och kontrollerande institutionerna inte har utvecklats i samma takt som marknader har blivit konkurrensutsatta. Vidare framhölls i betänkandet att starka, självständiga och oberoende regleringsmyndigheter är en förutsättning för en framgångsrik liberalisering."

Här bör pekas på den utredning kring industriell spillvärme som ännu inte är tillsatt, men vars resultat tänktes föreligga i april 2010. Värmeverken har idag monopol på sina nät, vilket i princip omöjliggör  att industriell spillvärme kan utnyttjas. Inför det stegrade behovet av bioenergi framstår det som onödigt slöseri att inte tillvarata industrins energiöverskott. Frågan har också tagits upp i riksdagen från skilda håll.

Budskap till Köpenhamn

Kungliga Vetenskapsakademin har efter den internationella konferensen Energy 2050 19-20 oktober 2009  lämnat ett entydigt budskap till Köpenhamns-mötet. Jordbruksmark bör inte tas i anspråk för framställning av bioenergi. I första hand bör satsas på el som energibärare, el framställd via förnyelsebar energi. Påverkan på land, luft, vatten och biologisk mångfald måste undvikas, global avskogning måste motverkas. Som källa för bioenergi framhålls tillvaratagande av biologiskt avfall.

Vetenskapsakademin har tidigare i höst i ett uttalande från energiutskottet  bl a påpekat problem kring en kraftigt utökad vindkraft. Vindkraft som symbol för aktivt miljömedvetande har blivit populärt i många kommuner, även där vindförhållandena är mindre gynnsamma. Nackdelar i form av miljöstörning och bristande effektivitet har i många fall förbisetts inför känslan av att göra en aktiv insats.

Svenska forskare har deltagit i en rapport om globala miljögränser som inte får överskrida. Rapporten presenterades i Nature i slutet av september.

Strandskyddslagen missbrukas

Debatt 

Kortsiktig kommunal politik offrar miljön, på grund av felriktad tjänstvillighet, eller kanske snarare i brist på långsiktig planering. Sommarställen i lyxklass ger inte kommunala skatteintäkter på sikt, men blockerar annan användning av mark och område. Kommunala politiker tycks dock vara fullt beredda att "sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling".

Strandskydd

Bilden hämtad från SNF:s artikel om strandskydd.








Strandskyddet är en het fråga, av många kommuner betraktat som en obekväm hämsko på möjlighet till befolkningsökning. Den nya lagen medger dispenser i mycket större utsträckning än tidigare, trots att de instanser som skall granska rimligheten inte har fått de resurser som krävs för att ingripa. Kommunpolitiken är beklagligt kortsiktig. Man tror sig kunna motverka den oundvikliga urbaniseringen och utflyttning genom att offra en enstaka strandbit här eller där.

I många fall biter man sig i tummen, påkostade strandställen blir alltför ofta sommarställen för människor med adresser och skatteplikt utanför kommunen. På sikt är dispenserna förödande och förhindrar framtida ekonomiskt och angeläget utnyttjande av strandtillgångar. Blockering av en strand och tillstånd att anlägga brygga kan i ett känsligt område låsa kilometervis av naturtillgångar.

Avfolkningsområden med tillgång till vildmark och naturskönhet är allt mer beroende av turistnäringen. Ett skräckexempel på felaktig strandskyddspolitik är Flens kommuns hantering av strandskyddet kring Båven.

Markberedning

Om markberedning tycker jag inte. Skälen är flera.
Att börja med ser jag som arkeolog och kulturhistoriker markberedning som hot mot kulturarvet, mot de kulturhistoriska minnen som idag göms i skog. I de moränsluttningar där jordbruket en gång startade och som senare användes som betesmark ligger förhistoriska gravar och spåren av den äldre bygden. Här ligger dold information från stenålder, bronsålder och tidig järnålder. Just dessa marker har i stor utsträckning tagits i anspråk för intensivt modernt  skogsbruk.

Skogsbrukets hårdhänta metoder hotar nu att utplåna viktiga delar av vår äldsta historia. I skogsmark ligger stora delar av den äldsta bebyggelsen, som är sämre känd, ofta sämre inventerad och nu mycket dåligt skyddad. Här finns också de många torpen och spåren av äldre näringsliv, kolarkojor, kolbottnar och tjärdalar, ett område där många hembygdsföreningar kämpar för att rädda minnet av det förflutna.

Dagens bebyggelse ansluter däremot till den bygd som tog lermarkerna i besittning under yngre järnålder - vikingatid. Här ligger gravfälten synliga, är kända sedan länge och är därmed bättre skyddade.

Ett ytterligare skäl att misstro markberedningen är dess långsiktiga effekter på miljön genom snabbare utarmning av markens mineralämnen och dess negativa inverkan på markvegetation och därmed på fauna. Skogsstyrelsens pågående forskning kring behovet av askåterföring för återställande av mineralbalansen är en pekpinne i sammanhanget. Att återställa en gynnsam mineralbalans kan bli både besvärligt och kostsamt. Kommer de markägare som köpt skog som spekulation och inte bor inom området att bry sig?