Skolresultat och invandrarbakgrund

Att etnisk bakgrund är en viktig variabel för skolresultat visar en genomgång som Skolverket gjort som presenteras i tisdagens SvD.
Den pekar på skillnader i föräldrarnas utbildningsbakgrund som viktig för elevernas utveckling och resultat.

Särskilt bekymmersam är den somaliska bakgrunden, med stor andel analfabetism och mycket låg andel högre studier hos invandrade somaliska föräldrar.

Frågan togs också upp i dagens Aktuellt där olika röster framhöll behovet av små klasser, ökad lärartäthet och bra pedagoger. Också välplanerad kompletterande modersmålsundervisning behöver sättas in.

Skolinspektionen har i olika rapporter belyst problemen, även om man inte direkt diskuterat etniska skillnader. Man har granskat ett antal kommuner, beträffande dels uppläggningen av svenskundervisning för invandrare, sfi, dels den förberedande undervisningen för nyanlända barn och ungdomar i skolåldern. Det visar sig att gruppundervisning ofta inte tar tillräcklig hänsyn till många gånger stora skillnader i bakgrund och att utbildningen därmed inte anpassas individuellt.

I invandringskommuner har dagens förskola alltför ofta brist på pedagoger med modersmålskunskaper som kan hjälpa till att slussa in barn med olika typer av behov i en integrerad miljö inför kommande skolstart.

Med ökande anhöriginvandring står många kommuner inför ett resurskrävande inskolningsproblem, där det statliga invandringsstödet kanske inte räcker ända fram. Dagens mycket dåliga resultat i klass 9 för elever med utländsk bakgrund och då särskilt för pojkar, borde oroa. Eftersatt utbildning innebär risk för framtida utslagning och därmed sammanhängande ekonomiska och sociala problem. .