Klimathot och konspirationsteori

Inför klimatmötet i Köpenhamn har det plötsligt uppstått en ny diskussion. Hackers har hittat misstänkta email hos en engelsk forskargrupp som tycks tyda på att forskningsresultat har undertryckts. Resultaten skulle eventuellt kunna peka på att koldioxidhotet är överdrivet,  vilket i sin tur tolkats som ett led i en jättekonspiration.

Är  vi utsatta för en politisk jättebluff? Ryska forskare är t ex helt övertygade om att dagens klimatförändringar är en del av en naturlig process  I SVT:s program Ställom intervjuades 23 .11 Folke Tersman. Han klassificeras i en av de många kommentarerna till den filmade intervjun som representant för "klimat-alarmismen". Hans svar på inledningsfrågan var diplomatiskt men ändå entydigt. Oavsett hotet från koldioxid och andra växthusgaser är mänskligheten på väg att förbruka oersättliga naturresurser. De genomgripande periodiska klimatförändringar som jordklotet är utsatt för kan med all säkerhet ytterligare förstärkas av växthuseffekten.

När det gäller risken för höjda havsnivåer borde man minnas  de stora förändringar som inträffade i samband med slutet på senaste istiden. Nordsjökontinenten sträckte sig långt ut i området mellan Danmark, England och Norge, Här strövade mammut och jättehjort på väldiga grässlätter, jagade av de människor vars underbara konst finns i grottor som Lascaux. Allt eftersom isen smälte steg vattnet. Idag på Doggers bankar 40 meter under havsytan återfinns rester av stenåldersboplatser. Temperaturen steg då flera grader över dagens nivå. Sedan dess har det i flera omgångar blivit kallare, och efter sista kriget spekulerades det om risken för en ny istid.

Mannaminnet är kort, och trygg tro rubbas inte så lätt. "Gud skapade människan till sin avbild, lät henne härska över naturen och befallde henne att uppfylla jorden, so what?" Många religiösa grupper, kristna och andra, har helt tagit avstånd från Darwins utvecklingslära och modern forsknings vetenskapliga belägg för jordklotets ganska skrämmande historia.

Glädjebetyg i gymnasiet?

Skolverket har granskat betygssättningen i landets 469 gymnasier . Att slutbetygen kraftigt avviker från provresultaten innebär en allvarlig rättsosäkerhet. Betyg är hårdvaluta vid ansökan till eftersökta utildningar.
I väntan på betygssiffrorna för Flens gymnasium kan det vara av intresse att granska Skolverkets redovisning av verksamheten i övrigt, publicerad i september 2009.

Gymnasiet tillkom med stöd från alla politiska partier för att "behålla ungdomen kvar". Bygget (som tyvärr har visat en del tekniska svagheter) kunde genomföras tack vara försäljningen av kommunens elverk.
Lokalkostnaderna visar sig enligt Skolverkets siffror vara särskilt höga i Flen med 25.000 kronor per elev, jämfört med kommungruppens 18.100 och rikets 18.700 kronor.


Under åren som gått har andelen Flenselever i det egna gymnasiet varit lågt, sällan mer än drygt 50 %. Återstoden har valt att pendla till Eskilstuna, Katrineholm eller Strängnäs. I gengäld har 14 % (2008) av gymnasiets elever tagits in från andra kommuner.

Enligt förra årets siffror (Skolverket, september 2009) låg årskostnaden i Flens eget gymnasium på 94.600 per Flenselev och på 83.000 för elever i andra gymnasier. Andelen kostnader utöver undervisning och lokaler (adminstration, skolhälsovård mm) tycks också vara högre i Flen men redovisas inte av Skolverket.

Själva undervisningen kostade 2008 mindre per elev  i Flen än i kommungruppen och riket, Flen hade däremot som framgår ovan ojämförligt högst lokalkostnader. År 2008 hade Flen flest anställda lärare, 9,9 per 100 elever, jämfört med kngruppens 9,3 och rikets 8.4.,Samtidigt hade man lägst andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, 69 %, (kngruppen 76% , riket 78%). Finns här något samband med redovisade sämre resultat?

Viktigt ur samhällssynpunkt är att se på utbildningsresultaten. Andel elever som fullföljt studierna inom 4 år var i Flen 73%, i kngruppen och i riket 76%. Bara 58 % av Flens 20-åringar har grundläggande behörighet till universitet och högskola, jämfört med kngruppens 63 och rikets 64 %.

Beror de sämre resultaten i Flen på själva gymnasiet eller bottnar de i inbyggda brister i grundskolan?

Framtidsvisioner

Flens kommundirektör sedan något år Lars Rådh har energiskt tagit tag i kommunens problem och vill nu genomdriva Färdplan Flen. Ett första mål är att få fram en vision, nästa är att långsiktigt följa upp och göra en utvärdering Han har föreslagit kommunfullmäktige att uppdra till till kommunstyrelsens arbetsutskott att utgöra en styrgrupp som skall tillsätta en arbetsgrupp som skall dra upp riktlinjer för arbetet.

Lars Rådh är övertygad om att ett långsiktigt arbete skall ge resultat, trots de många negativa faktorer som han räknar upp, och trots att han kan konstatera att tidigare visionsarbete har betraktats som bortkastat eller delvis glömts bort. Att arbetet för att ge resultat måste ske långsiktigt inskärps på många ställen i skrivelsen.

Resurser behövs för projektet , både tid och pengar. För nästa år föreslår Lars Rådh att 1,9 milj avsätts, även om man inte nu kan precisera hur pengarna skall användas. Resultaten bör årligen utvärderas, för att arbetet fortsätningsvis ska kunna prioriteras.
I förslaget ingår särskilda arbetsinsatser som kan driva det långsiktiga arbetet samt en årligen återkommande "varumärkesmässa. Färdplan Flen förutsätts engagera både medborgare och näringsliv och ge alla en mer positiv syn på framtiden.

Stenhammarskolan i strykklass?

Nyligen har Skolverket släppt sin statistik över resultaten i Sveriges alla klass 9.  Vi läste i förra veckan  (Ekuriren 23 nov) om Sörmlands dåliga resultat. Det visar sig emellertid att Flen tillsammans med Nyköping ligger bland de sämsta, medan  t ex Vingåker har betydligt bättre resultat.

Här intill en bild av fördelningen inom Sörmland, där Vingåker kommer på plats 47 med  93,3 % gymnasiebehöriga, medan Flen och Nyköping ligger på respektive plats 263 och 264 av Sveriges 290 kommuner (flen med endast 82,5 % behöriga). Problemen är som synes störst i  Katrineholm, Flen, Eskilstuna men också Nyköping visar dåliga värden.

När man sedan tiittar på de individuella skolorna i Flen är skillnaden anmärkningsvärd.  Stenhammarskolan har betydligt sämre resultat än Malma och Bruksskolan. Medan Bruksskolan ligger över medelvärdet i riket har Stenhammar värden långt under.

Stenhammar är Flens största skola, med 466 elever i klasserna 6-9. Det skall jämföras med Bruksskolan som i samtliga klasser 1-9 hade  237 elever, 130 i 6-9, samt Malmaskolan med totalt 282 elever, varav 142 i klass 6-9.

Stenhammarskolan är i själva verket en av de största skolorna i Sörmland. Här koncentreras elever i en besvärlig ålder, medan lokalerna lämnar en hel del övrigt att önska. Visserligen har man i år en något förhöjd lärartäthet, men brist på vikarier gör att det förekommer "lärarlösa lektioner" enligt uppgift t.o.m lärarfria dagar.

Stenhammarskolan uppfattas av många som kraftigt segregerad. Musikklasserna betraktas allmänt som en "gräddfil", där åtskilliga av tjänstemännens barn går. I övriga klasser samlas här så gott som samtliga barn med utländsk bakgrund, i avgångsklassen 27 st av totalt 130 elever. Lärarna för dessa klasser har en betydligt mer krävande inlärningssituation..

Stenhammarsskolans låga betygsvärden döljer i själva verket en segrerad verklighet, där goda resultat slagits ihop med de riktigt dåliga. Man måste då fråga sig hur dåliga de sämre klasserna i själva verket är, och vad som görs för att motverka kommande samhällsproblem?
Flickor har ju genomgående bättre resultat, men skillnaden pojkar/flickor är särskilt stor inom gruppen med utländsk bakgrund. Exakta siffror  bör ju finnas hos skolförvaltningen. Två tredjedelar av gruppen med utländsk bakgrund saknar idag gymnasiebehörighet enligt SiriS skolblad. Vilken framtid erbjuder vi dessa ungdomar?

Folkpartival

Valdiskussionen startar så smått med trevare på olika nivåer. Särskilt för den folkpartist som är engagerad i Gröna Liberaler är delar av Mp-programmet tilltalande. Lokalpolitiskt  finns tunga incitament till samarbete. Frågan om politiskt samarbete hörs också i olika sammanhang.  En av debattörerna är Johan Norberg med artiklar på Newsmill 23 och 24. nov.  (Han liksom Stureplanscenterns Fredrik Federley vill gärna kalla sig liberaler.) I diskussionen om eventuellt borgerligt samarbete med miljöpartiet kommenterar han Maria Wetterstrands förhållningssätt som en kombination av  "de sämsta ambitionerna från Kristdemokraterna och Socialdemokraternas kvinnoförbund i trendig ekoförpackning."
Folkpartiet med sin gammal-liberala uppfattning om frihet under ansvar står som åsnan mellan hötappar. Å ena sidan nyliberalistisk obegränsad individuell valfrihet, å den andra ett övervakningssamhälle med allt större detaljstyrning i social-liberal anda. Dagens rättssamhälle känns som en halvmesyr, med långtgående övervakning, men ineffektiv och oberäknelig vad gäller påföljder.

Om grisar, fläsk och vildsvinsjakt

I den upprörda diskussionen kring grisarnas elände lägger ATL (Lantbrukets Affärstidning) in ytterligare synpunkter. Branschen behöver  ett nytt certifieringssystem  De missförhållanden  som förekommer har ett direkt samband med livsmedelskedjornas prispress på svenskt griskött. Slimmade organisationer ger automatiskt sämre tillsyn. Svenska grisfabriker har låg lönsamhet och svårighet att konkurrera med danskt fläsk.

Det finns också en miljöaspekt på grisfabriker. Gödselproduktionen blir enorm och svårhanterlig. Mycket går ut till jordbruken, men gödsel måste spridas vid rätt tillfälle i växtföljden, oftast vårvintern, men utan  risk för vattenförorening. För några år sedan förekom utkörning av gödsel på tjälad mark ( f.ö just i Blacksta om jag minns rätt) som ledde till omfattande föroreningar av närmaste bäcklopp och också till åtal. Det har  dock påpekats  att de mellansvenska lerjordarna i sig är mer lämpade för spridning av svingödsel än danska genonsläppliga sandjordar.

Det fanns en tid då det var inne med utegrisar i trevliga små hus ute i landskapet. Borås tidning rapporterar från en mer idyllisk kravuppfödning i ganska liten skala. Där finns en filmsnutt om glada grisar som behövlig motvikt till Djurrättsalliansens ohyggligt sorgsna grisögon. Grisen är ju ett av våra högst stående djur, med en intelligens i klass med hunden, renlig och tillgiven. Vem känner inte ett hängbukssvin? Nog minns ni Emil och griseknoen?

I köttdisken tävlar billigt fläsk med kycklingfabrikernas massproduktion, till en orimligt låg kostnad  som är hälften eller tredjedelen av annat kött. Nog ville vi väl betala mer för lyckocertifierade grisar? Det har f.ö. blivit allt vanligare att hitta vildsvin, särkilt köttfärs, i frysdisken. Somliga hålls i trevliga hägn, andra har släppts i markerna, till förmån för storgodsjakten men till förfång för bönder och bilister. I Sörmland exploderar vildsvinsstammen och blir nu också ett hot mot granplanteringars känsliga rötter.

Tamgrisslakten är ett annat problem, med långa transporter till alltför få stora slakterier. Bristen på småslakterier på Sveriges landsbygd är ett stort problem, inte minst för fårbönderna. Kombinationen av stränga lagkrav på djurhållningen och otillräcklig tillsyn från ansvariga (länsstyrelsen) riskerar dessutom att leda till ojämlikhet inför lagen.

Jobb viktigare än lön...

Detta säger Maud Olofson i dagens DN efter en genomförd enkät, där många ungdomar kan tänka sig avstampsjob med lägre lön.


"Vi i Centerpartiet står på ungdomarnas sida. När Novus Opinion för vår räkning frågat 830 ungdomar i åldern 18–25 år om synen på arbete visar det sig tydligt att vi delar samma åsikter. Tre av fyra tycker det är mycket viktigt att kunna försörja sig själv. Ungdomar vill ha ett jobb att gå till."
 
"Men det krävs också flexiblare arbetsrätt och lägre ingångslöner, så kallade avstampsjobb, om unga ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. Vi måste se till att sänka trösklarna för alla de unga som har begåvningen, utbildningen och drivkraften men inte erfarenheten."
 
Skolverket har just redovisat att ett stort antal ungdomar går ut klass 9 med otillräckliga betyg. Som socialliberal kan man fråga sig vilken lösning som finns för  de ungdomar som inte har begåvning, utbildning eller drivkraft.

Svineri i Flen?

Efter den danska grisskandalen kommer nu en svensk. Djurrättsalliansen har besökt 100 svenska gårdar och dokumenterat missförhållanden som nu gjort att bl a  Blacksta i Flen kommit i rampljuset.  Lars Hulterström, ordf i Swedish Meat,  har särskilt utpekats och får inte längre leverera grisar till Scan. Också Folkpartiets Anita Brodén har reagerat kraftigt med ett inlägg på Folkpartiets hemsida där hon kräver Hulterströms avgång.

Som Flensbo och väl bekant med Blacksta sn kan man knappast uthärda att se Djurrättsalliansens bilder. Egendomligt är det då att läsa länsstyrelsens utlåtande, med endast svagt klander betr. fläktar och höbrist i ett par utrymmen. Idag onsdag har det varit stort pressuppåd kl 11.00 på Länsstyrelsen i Nyköping med Per Jonsson, länsveterinär, Monica Ängehult, djurskyddshandläggare, och Ulrika Lundberg, chef för landsbygdsenheten.
Vem har rätt?

Invandrarkurs?

Nyamko Sabunis förslag om medborgarkurs för invandrare blev nedröstat vad Fp:s landsförsamling. Det skulle med säkerhet varit till gagn för många,  kanske som ett inslag i svenska för invandrare.
Grundkunskap om lagar och förordningar, bl a vad gäller familjerätt, kan förmodligen minska risken för konflikter. Det finns också skäl att diskutera rättsuppfattningar, där det svenska samhället kan tänkas skilja sig en hel del från andra kulturområden.  Förmodligen ligger det ett ideologiskt patos bakom att föslaget föll. Många ivrar för ett "mångkulturellt samhälle", men förbiser att det samhälle vi lever i ställer praktiska krav på konfliktfri samlevnad.

Nyamko med sin bakgrund har en realistisk bild av de svårigheter som kan uppstå på grund av okunskap. Andra har vittnat om den besvärliga period man som inflyttad genomlever medan man försöker förstå umgängesreglerna omkring sig.  Säkert skulle en rad svårigheter och missförstånd kunna undvikas med en praktisk grundkurs i konsten att leva i Sverige.

Vi får hoppas att förslaget återkommer, kanske  i samband med en översyn av svenskkurserna.

Biblioteksseger

Stockholms Stadsbibliotek kommer troligen att bli byggnadsminnesmärke. Hotet från de vidlyftiga planerna på om- och tillbyggnad är därmed troligen undanröjt. Läs mer på SvD 23.11.
Behovet av ökat utrymme kvarstår dock, kanske kan det lösas med nytt huvudbibliotek,  vid Slussen, nära Odenplan eller annorstädes.

Nationell infrastruktur och Det nya Trafikverket

SKL har i sin bevakning av transporter och infrastruktur redovisat synpunkter på det nya  Trafikverket som startar sin verksamhet den 1 april 2010 . Trafikverkets organisation och placering i regioner framgår av regeringens hemsida.   

SKL:s har också avgivit yttrande om utredningen av höghastighetsbanor. Man ansluter sig helhjärtat ,med  hänvisning till de möjligheter denna långsiktiga investering skulle öppna ,inte minst genom att förbättra lokalt och regionalt utnyttjande av dagens stambanor. SKL kritiserar däremot  föreslagen omfattning av delfinansiering via kommunerna. Behovet av kompletterande resecentra för optimal kombination av olika trafikslag kommer i sig att kräva stora kommunala satsningar.

Erfarenhetsmässigt bör man kanske ur kommunal synpunkt peka på att satsningar på förbättrad nationell trafikstruktur mellan de tre heta storstadsregionerna tenderar att senarelägga eller omintetgöra  regionala satsningar. Risken finns att ytterligare förseningar av regionalt förbättrade trafiknät kommer att bidra till ännu snabbare urholkning av mellanbygderna.

Folkpartiet och miljön

Anita Broden i Gröna liberaler har kommit hem från landsmötet med en belåten suck över de fromma förhoppningar som antagna motioner uttrycker. Som tidigare inlägg på Gröna liberalers hemsida uttrycker är dock många motioner vaga och uddlösa. Inför valet kräver Anita B att mer natur skyddas för bevarad mångfald som buffert mot klimatförändringar, att t ex ytterligare naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar tillkommer.
Just nu finns många frågeställningar kring skogens olika roller som klimatfaktor. Kolfälla, utropar många. Energikälla hoppas andra. Snabba på tillväxten med gödning, dikning, markberedning säger skogsfolket. Läckage till vattendragen och risk för Östersjön påpekar somliga.  Avverkning = CO2-utsläpp säger andra, än värre blir det troligen med stubbrytning.  Kvicksilverhalten i insjöfisk ökar, skogsbruket boven?
Svensk skog täcker alltmer av landarealen. Det moderna skogsbruket har erövrat stora ytor som tidigare varit odlade eller betesmark. Just här finns omistliga delar av landskapets kulturarv: stenålderns boplatser, gravfälten från bronsålder och äldre järnålder, torpställen och åkerlyckor, tjärdalar, kolbottnar och kolarkojor. Modernt skogsbruk går hårt fram med det gamla kulturlandskapet, särskilt markberedningen är katastrofal.
De nya ropen på energiskog med krav på snabbare omsättning riskerar att leda till ökad utarmning av marken och brutalt minskad artrikedom i fauna och flora samtidigt som  viktiga delar av kulturarvet utplånas. Skogsbruket är sedan århundraden en av statens mest heliga kor som grund för exportinkomster, förr järn, numera  papper. En öppen miljödiskussion måste dock på allvar ställa frågan om dagens skogsbruk är långsiktigt hållbart! Mycket av den forskning som bedrivs har beställts för att öka avkastningen. Många frågor är ännu obesvarade.

Har vi en bra äldrevård i Flen?

Sveriges Kommuner och Landsting har just publicerat öppna jämförelser av kommunernas äldrevård och omsorg. Rapporten  bygger både på statistiska uppgifter och brukarenkäter. Det visar sig att Sörmland överlag har förhållandevis dåliga värden, oftast under uppmätt medelvärde. Detta gäller också Flen som delvis har sämre siffror än övriga Sö-kommuner.

Av de 29 faktorer som tas upp har ändå Flen på vissa punkter goda eller i varje fall medelmåttiga värden. Till de goda (d.v.s bättre än medelvärdet) kan räknas färre fallskador och att brukarna är tillfreds med kommunens åtgärder i samband med stroke.

På det ekonomiska området har Flens kommun liksom flertalet sörmländska bra värden  när det gäller att understiga standardkostnaderna. Visserligen har Flen Sörmlands högsta  omsorgskostnad för personer i ordinarie boende, men däremot lägsta för vård i särskilt boende. (Diagram 1). Flen har därmed sammantaget särskilt låg totalkostnad.

Diagram 1. Kostnad per person 65+.  Rött = särskilt boende, Blått = ordinarie boende

Brukarenkäterna tar upp faktorer som belyser synen på verksamheten. Inom äldreboendet ligger omdömet lågt för sociala aktiviter och för information. Här har Eskilstuna, Katrineholm och Trosa något bättre värden än övriga. På skalan över sociala aktiviteter har Flen en låg notering

Vad gäller hemtjänsten har Sörmland överlag låga siffror, med brister beträffande sociala aktiviteter och mathållning. För Flen är båda omdömena under medelvärdet, maten rankas särskilt lågt.

Flen  har alltså lägst andel personer  i äldreboende men störst andel med omsorg i ordinarie boende. Flen har också anmärkningsvärt hög andel personer över 80 med kommunal omsorg (Diagram 2). Beror detta på brukarnas önskemål eller på politiska beslut till förmån för lägre kostnader i samband med vård i ordinärt boende?

Diagram 2 Andel personer 80+ med någon form av omsorg (särskilt boende resp. hemtjänst)

Kultur vs kulturarv

Kultur är ett synnerligen luddigt begrepp. Enligt SKL:s definition är kultur = konst. Detta är på tok för snävt. Begreppet bildning måste ändå vara omistligt för en liberal kultursyn!


Cultura = odling, d.v.s i det här fallet andlig odling. Kultur har också kommit att betyda sedvänjor inom en viss grupp, ett folk, en landsdel, en arbetsplats. En del av detta kan förvisso betecknas som kulturarv. Andra viktiga delar av kulturarvet (se Ditt tidigare resonemang) är dock spåren av människans verksamhet i landskapet Detta är en gemensam tillgång, oavsett millennier av migration och oavsett vilka som lever här idag.

Landskapets kulturarv har fått ett alltmer försämrat skydd. Riksantikvarieämbetet är kraftigt försvagat, länsstyrelserna har inte fått tillräckliga resurser, ansvaret har till stor del vältrats över på kommunerna som oftast bedriver en kortsiktig markpolitik.

Landskapet beskogas, skog köps som spekulationsobjekt, skogsbruket förstör ostraffat tidigare kulturmarker. Jfr mina synpunkter under "Markberedning".

Stöd därför folkbildning, museer och länsstyrelser och, inte minst, bättre lagskydd!

den 5 november 2009 14:51

Replik till  C Nylander, fp

Migration

Veckans upplaga av Dagens samhälle redovisar kommunernas flyktingmottagning för år 2008. Flen tillhör de som gjort mest i flyktingfrågan och ligger på 7 plats med 111 personer som togs emot förra året (= 6.88 personer per 1000 inv), direkt efter Eskilstuna på plats 6 med 716 personer (7.55/1000). Leder gör Sorsele (18,5/1000), med en befolkning på drygt 2000! Siffrorna är hämtade från Migrationsverkets statistik.

Man måste konstatera att utan flyktinginvandring skulle Flens vikande befolkningssiffror slå betydligt hårdare.

Diagrammet visar antal samt från vilka
världsdelar de asylsökande kom 2008

Flyktingfrågor är aktuella, inte minst vad gäller ensamkommande flyktingbarn, där ju Flen har gjort en insats.  Den som är intresserad av dessa frågor bör besöka Migrationsverkets webbplats. Här finns en utförlig och lättillgånglig statistik som också omfattar första halvåret 2009.

 I statistiken framgår t ex att den största gruppen asylsökande 2008 var den irakiska (25 % 2008), medan andelen beviljade uppehållstillstånd första halvåret 2009 är förhållandevis lågt (667 beviljade, 2101 avslag). En annan stor grupp är den somaliska (14 % 2008), men med högre andel beviljade uppehållstillstånd 2009, 1439 beviljade mot 742 avslag.

En stor andel ärenden gäller bosättnngstillstånd vid familjeanknytning, 2009 bl.a. ca 8000 irakier och 3500 somalier. Skillnaden är stor mellan världsdelarna: Afrika har första halvåret 2009 1808 beviljade och 1593 avslag, Amerika 2 beviljade/103 avslag, Asien 1113 beviljade och 4492 avslag, slutligen Europa 139 beviljade och 1500 avslag..

Medborgarkontor i Flen?

Frågan om Medborgarkontor som jag tog upp i Kultur-och fritidsnämnden  2008 har nu aktualiserats genom den statliga utredning som just presenterats. Utredaren Lars Högdahl överlämnade i tisdags (17.11) sitt slutbetänkande Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92) till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell på Kvalitetsmässan i Göteborg.

Pressreleasen sammanfattar: "Staten ska vara närvarande i alla kommuner. Kommunerna och de statliga myndigheter som har täta medborgarkontakter ska ha minst ett gemensamt, bemannat servicecentrum i varje kommun där medborgarna kan träffa en servicevägledare. Kommunerna kan inrätta fasta och mobila servicepunkter. Vi medborgare ska inte behöva finna oss i att bli hänvisade till telefonen och datorn när vi behöver personlig kontakt med en tjänsteman.
Myndigheterna satsar stort på att tillhandhålla service på webben eller via telefonen. Samtidigt stängs kontor och minskar bemanningen på de flesta håll i landet."-  "Men mer än 2 miljoner svenskar saknar möjlighet att använda datorn eller telefonen och långt ifrån alla våra ärenden till myndigheterna passar för det." -  "Förutom servicecentrum och servicepunkter, där man ska kunna sköta enklare ärenden, ska det enligt utredaren finnas s.k. resursgrupper med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens sociala förvaltningar och kanske rehabiliteringsansvariga, som tar sig an de personer som riskerar att hamna i utanförskap. Varje år kostar utanförskapet mångmiljardbelopp som kan minskas om myndigheter samordnar sina insatser till människor." -
"Utredaren anser att om regeringen menar allvar med uttalandena om likvärdig och tillgänglig offentlig service över hela landet, på medborgarnas villkor, så krävs fastare styrning av myndigheterna än hittills. Regeringen bör ålägga länsstyrelsen att leda och samordna de statliga myndigheternas serviceutveckling. Den myndighet som planerar att lämna en kommun ska anmäla det till länsstyrelsen som ska se till att alternativa servicelösningar övervägs i samråd med kommunen." - .
"På sikt ska kommunerna och de statliga myndigheterna alltid samverka. Regeringen kan styra sina myndigheter men inte kommunerna. Om kommunerna inte ställer upp frivilligt på att ordna servicen till medborgarna, så får regeringen överväga att förelägga riksdagen ett förslag om en lag om service i samverkan, där både de statliga myndigheterna och kommunerna omfattas.

Nalin Pekgul om religiös extremism

Nalin Pekgul    som aktiv socialdemokrat och troende muslim med kurdisk bakgrund ifrågasätter i onsdagens DN den religiösa extremism som förekommer. Hon tar som exempel upp ett fall från Rinkeby, där religöst grundat motstånd handgripligt stoppade en alkoholfri ungdomsfest. Det är viktigt att rättsövergrepp påtalas och förhindras; en öppen diskussion om dessa frågor är nödvändig.

Nalin Pekgul kan samtidigt konstatera att en sådan diskussion inleddes lokalt i våras. "Ett nytt forum för debatt uppstod trots allt våren 2009 när föreningen Tensta Träff inledde en samtalsserie om förutsättningarna för en europeisk islam. Gensvaret blev starkt. Det var uppenbart att det fanns ett stort behov av att prata om dessa frågor. Forskare, journalister och författare medverkade som inledare."

Rädslan att framstå som islamofob gör att samhället idag alltför gärna  blundar för fundalism och förtryck inom en folkgrupp. Sverige som rättsstat måste ställa upp för att försvara även mot fundamentalistiskt grundat förtryck. Debatt och dialog kring dessa frågor är nödvändiga i ett mångkulturellt samhälle som ändå måste hållas samman av en gemensam lagstiftning och rättsuppfattning.

LUF på landsmötet

 Möt Adam Cwejman, ordf i LUF som intervjuas inför landsmötet!

Avfall, bioenergi och industriell spillvärme

Konkurrensverkets  tog nyligen (15.10) i ett yttrande upp frågan om avfallshantering, där man i stor tillstyrker liggande förslag. Man uttrycker dock farhågor vad gäller kommuneernas dubbelroll som myndighet och avnämare. Problem kan förutses kring fjärrvärmeverkens roll och utnyttjandet av avfall för produktion av bioenergi. 

Man hänvisar också till behovet av översyn: "Av Regelutredningens betänkande (SOU 2005:4) framgår att behovet av tillsyn av liberaliserade marknader har underskattats. Utredningen pekade på att de reglerande och kontrollerande institutionerna inte har utvecklats i samma takt som marknader har blivit konkurrensutsatta. Vidare framhölls i betänkandet att starka, självständiga och oberoende regleringsmyndigheter är en förutsättning för en framgångsrik liberalisering."

Här bör pekas på den utredning kring industriell spillvärme som ännu inte är tillsatt, men vars resultat tänktes föreligga i april 2010. Värmeverken har idag monopol på sina nät, vilket i princip omöjliggör  att industriell spillvärme kan utnyttjas. Inför det stegrade behovet av bioenergi framstår det som onödigt slöseri att inte tillvarata industrins energiöverskott. Frågan har också tagits upp i riksdagen från skilda håll.

Budskap till Köpenhamn

Kungliga Vetenskapsakademin har efter den internationella konferensen Energy 2050 19-20 oktober 2009  lämnat ett entydigt budskap till Köpenhamns-mötet. Jordbruksmark bör inte tas i anspråk för framställning av bioenergi. I första hand bör satsas på el som energibärare, el framställd via förnyelsebar energi. Påverkan på land, luft, vatten och biologisk mångfald måste undvikas, global avskogning måste motverkas. Som källa för bioenergi framhålls tillvaratagande av biologiskt avfall.

Vetenskapsakademin har tidigare i höst i ett uttalande från energiutskottet  bl a påpekat problem kring en kraftigt utökad vindkraft. Vindkraft som symbol för aktivt miljömedvetande har blivit populärt i många kommuner, även där vindförhållandena är mindre gynnsamma. Nackdelar i form av miljöstörning och bristande effektivitet har i många fall förbisetts inför känslan av att göra en aktiv insats.

Svenska forskare har deltagit i en rapport om globala miljögränser som inte får överskrida. Rapporten presenterades i Nature i slutet av september.

kultur vs bildning

I sitt inlägg i Göteborgsposten häromsistens för Jasenko Selimovic kulturarbetarens talan snarare än kulturkonsumentens. Han kräver professionalism och finner dagens kulturbegrepp för "brett". För många betyder emellertid kultur snarare andlig odling än utövande konst vilket förutsätter en motsvarande bildning hos konsumenten.

Amatörismen är en nog så viktig väg mot bildning och ett led i arbetet med att skapa kulturkonsumenter. Skolans kulturverksamhet måste därför stödjas, även om den endast undantagsvis skulle leda till professionalism. Dagens viktigaste kulturkonsumenter är å ena sidan skolans elever, å den andra de facto pensionärerna, troligen fler äldre fruntimmer än arga unga män. På sitt sätt lika viktigt är bildningsförbundens arbete, oavsett om det gäller knyppling, matlagning, språkkurser eller konstcirklar.

Kultur ter sig naturligtvis annorlunda ute i landet än den gör för en kulturarbetare i storstad, där själva folkmängden skymmer sikten förbi den valda kretsen. Men också i storstaden är det ändå i stor utsträckning ideella krafter som håller kulturen under armarna, pensionärsföreningar, hembygdsföreningar, föreläsningsföreningar, kyrkokörer, folkdansgillen och bildningsförbund.

Selimovics krav på kvalitet måste i varje fall helhjärtat stödjas, t ex nationella scener med anställningstrygghet som tar vara på begåvningarna och fungerar som miljöer för individuell utveckling, parat med anslag som möjliggör  föreställningar utanför hemmascenen. Kulturkvalitet är f.ö. en huvudlinje i Ulf Lindes minnen "Från kart till fallfrukt".   I gamla Konstfack fanns devisen "Konst är att kunna". En ryckig kulturpolitik främjar snarare idolhysteri och stjärnskott än ett livslångt lärande.