Folkpartiet och miljön

Anita Broden i Gröna liberaler har kommit hem från landsmötet med en belåten suck över de fromma förhoppningar som antagna motioner uttrycker. Som tidigare inlägg på Gröna liberalers hemsida uttrycker är dock många motioner vaga och uddlösa. Inför valet kräver Anita B att mer natur skyddas för bevarad mångfald som buffert mot klimatförändringar, att t ex ytterligare naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar tillkommer.
Just nu finns många frågeställningar kring skogens olika roller som klimatfaktor. Kolfälla, utropar många. Energikälla hoppas andra. Snabba på tillväxten med gödning, dikning, markberedning säger skogsfolket. Läckage till vattendragen och risk för Östersjön påpekar somliga.  Avverkning = CO2-utsläpp säger andra, än värre blir det troligen med stubbrytning.  Kvicksilverhalten i insjöfisk ökar, skogsbruket boven?
Svensk skog täcker alltmer av landarealen. Det moderna skogsbruket har erövrat stora ytor som tidigare varit odlade eller betesmark. Just här finns omistliga delar av landskapets kulturarv: stenålderns boplatser, gravfälten från bronsålder och äldre järnålder, torpställen och åkerlyckor, tjärdalar, kolbottnar och kolarkojor. Modernt skogsbruk går hårt fram med det gamla kulturlandskapet, särskilt markberedningen är katastrofal.
De nya ropen på energiskog med krav på snabbare omsättning riskerar att leda till ökad utarmning av marken och brutalt minskad artrikedom i fauna och flora samtidigt som  viktiga delar av kulturarvet utplånas. Skogsbruket är sedan århundraden en av statens mest heliga kor som grund för exportinkomster, förr järn, numera  papper. En öppen miljödiskussion måste dock på allvar ställa frågan om dagens skogsbruk är långsiktigt hållbart! Mycket av den forskning som bedrivs har beställts för att öka avkastningen. Många frågor är ännu obesvarade.