Här intill en bild av fördelningen inom Sörmland, där Vingåker kommer på plats 47 med 93,3 % gymnasiebehöriga, medan Flen och Nyköping ligger på respektive plats 263 och 264 av Sveriges 290 kommuner (flen med endast 82,5 % behöriga). Problemen är som synes störst i Katrineholm, Flen, Eskilstuna men också Nyköping visar dåliga värden.
När man sedan tiittar på de individuella skolorna i Flen är skillnaden anmärkningsvärd. Stenhammarskolan har betydligt sämre resultat än Malma och Bruksskolan. Medan Bruksskolan ligger över medelvärdet i riket har Stenhammar värden långt under.
Stenhammar är Flens största skola, med 466 elever i klasserna 6-9. Det skall jämföras med Bruksskolan som i samtliga klasser 1-9 hade 237 elever, 130 i 6-9, samt Malmaskolan med totalt 282 elever, varav 142 i klass 6-9.
Stenhammarskolan är i själva verket en av de största skolorna i Sörmland. Här koncentreras elever i en besvärlig ålder, medan lokalerna lämnar en hel del övrigt att önska. Visserligen har man i år en något förhöjd lärartäthet, men brist på vikarier gör att det förekommer "lärarlösa lektioner" enligt uppgift t.o.m lärarfria dagar.
Stenhammarskolan uppfattas av många som kraftigt segregerad. Musikklasserna betraktas allmänt som en "gräddfil", där åtskilliga av tjänstemännens barn går. I övriga klasser samlas här så gott som samtliga barn med utländsk bakgrund, i avgångsklassen 27 st av totalt 130 elever. Lärarna för dessa klasser har en betydligt mer krävande inlärningssituation..
Stenhammarsskolans låga betygsvärden döljer i själva verket en segrerad verklighet, där goda resultat slagits ihop med de riktigt dåliga. Man måste då fråga sig hur dåliga de sämre klasserna i själva verket är, och vad som görs för att motverka kommande samhällsproblem?
Flickor har ju genomgående bättre resultat, men skillnaden pojkar/flickor är särskilt stor inom gruppen med utländsk bakgrund. Exakta siffror bör ju finnas hos skolförvaltningen. Två tredjedelar av gruppen med utländsk bakgrund saknar idag gymnasiebehörighet enligt SiriS skolblad. Vilken framtid erbjuder vi dessa ungdomar?
Flickor har ju genomgående bättre resultat, men skillnaden pojkar/flickor är särskilt stor inom gruppen med utländsk bakgrund. Exakta siffror bör ju finnas hos skolförvaltningen. Två tredjedelar av gruppen med utländsk bakgrund saknar idag gymnasiebehörighet enligt SiriS skolblad. Vilken framtid erbjuder vi dessa ungdomar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar