Funderingar

Vid en borgerlig valseger funderar jag starkt på om t ex Beatrice Ask kan ställa upp som justitieminister? Har hon inte blamerat sig näst intill avgång? Bodströms hån kring de gredelina breven och den rosa husvagnen har på något sätt bitit sig fast..Är inte heller särskilt svag för Johan Pehrsons framtoning vad det beträffar...
Har personligen svårt för Erlandssons oljiga bonhomie, det är tyvärr svårt att skilja TV-figuren från den faktiska arbetsinsatsen.

Det är svårt att i rollspelet mellan galjonsfigurer urskilja den faktiska effektiviteten. Visserligen prenumerar jag på regeringsinformation och får reda på när vem åker vart och träffar vilka, utredningar som levereras och lagförslag som läggs...Av deras utredningar skolen I känna dem (under förutsättning förstås att det görs utvärderingar, vilket vi tycks vara sämre på ...

Men mest undrar jag över Bildt och hans arrogans, hans försvar för Iran och pläderande för Turkiets snara Eu-medlemskap. Han verkade inte heller tveka ett ögonblick att lägga hela skulden för incidenterna i samband med Ships to Gaza på Israel???
Försöken att komma åt honom via Lundin Oil tror jag däremot är helt bortkastade och ett fult knep från taktiska "vänsterkrafter". Jag tror.o.m artt han försökte spela en medlarroll i Sudankonflikterna, under perioden 2003-2005, som tidsfördriv efter Balkan-uppdragen.
Men är Bildt objektiv nog för att vara lämplig som svensk utrikesminister? Särskilt allvarligt är hans starka stöd för Turkiet. Kanske är det en taktisk position i stormaktspelet, men ur normalsvensk synpunkt, med våra många kurdiska invandrare, varav dessutom många är politiskt verksamma, är det svårt att förstå att Turkiets bristande respekt för mänskliga rättigheter inte skulle vara ett hinder för Eu-inträde.