Islamism, nazism, kommunism

Apropos  den sista "skandalen" angående privata  olämpliga åsikter.

Per Ahlmark gjorde  2005 (DNledare 21.7.2005, med anledning av tunnelbane-attentaten i London och mordet på Theo van Gogh.) en jämförelse mellan de stora negativa ideologierna.
......
"ISLAMISMEN ÄR en både utopisk och apokalyptisk ideologi. Den utlovar en värld styrd av Gud genom islam. Ska den uppnås måste kristna, judar och andra godta islam och ledas av den. Denna radikala tolkning av Koranen fick kraft under 1900-talet genom tänkare såsom Hasan al-Banna och Sayif Qutb.
Den leder ofrånkomligt till ett dödande så omfattande att metoderna börjar likna folkmord.
En av världens främsta forskare om Förintelsen och antisemitismen, professor Yehuda Bauer, har ofta varnat för islamisternas fanatism och slutmål.
De senare hundra åren har tre totalitära idésystem fötts och plågat världen: Sovjetkommunismen, nationalsocialismen och islamismen. Alla har strävat efter världsherravälde.
Bauer visar att de tre rörelserna utgår från att andra åsikter och åskådningar ska kvävas. De har alla försökt utrota politiken som sådan och staten såsom vi tidigare uppfattat den.
SVERIGE HAR kanske Europas mest försåtliga och omhuldade islamologer, alltså så kallade kännare av muslimska rörelser. I olika medier låtsas till exempel professor Jan Hjärpe analysera när han i stället ursäktar de mest extrema. I en understreckare i Svenska Dagbladet (15/7) når han slutsatsen: "behandla människor som terrorister och de blir det".
Kanske kan Hjärpe i dag förklara för oss på vilket sätt engelsmännen i förväg gjorde dem som sprängde tunnelbanan till "terrorister". Var det skolorna eller myndigheterna i Leeds som förvandlade dessa medborgare till massmördare? Eller hade de möjligen hjärntvättats och övertygats av groteska"religionsskolor" i Pakistan och deras anhängare?
Professor Hjärpes specialitet är att förneka totalitarismen. På hösten 1989 försvarade han i Stockholms tingsrätt intensivt den nazistiska radiostationen Radio Islam. Han vägrade se att Ahmed Ramis agitation upprepade Tredje rikets hat och slagord. Hjärpe ville frikänna Rami, som därefter dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp."
Ahlnark är dock angelägen om att vara rättvis och framhåller:
"De flesta som predikar i västliga moskéer har lyckligtvis en annan mening. De föredrar dialogen eller propagandan som medel att omvända människor."