I dagens Folket (22.2) tar Nils Funcke upp frågan om skolans förhållningssätt till de politiska partierna. Funcke har en mångårig bakgrund som journalist med början i den maoistiska tidningen Gnistan och numera, sedan 2005, chefredaktör i den politiskt oberoende tidningen Riksdag & Departement. Han är också återkommande gäst i flera lokaltidningar.(Wikipedia)
I diskussionen kring skolornas förhållningssätt till politiska extremiströrelser företräder Funcke tryckfrihetslagen, vilket i detta fall innebär att skolorna antingen måste lämna tillträde för alla, även extremiströrelser, eller införa totalt politiskt förbud. Frågan är av ett visst intresse inför valrörelsen, eftersom behovet av att engagera ungdomen nu gör sig extra påmint hos politikerna .
Funckes argumentering ter sig dock något främmande vad gäller skolornas värdegrund.. Jag citerar:
"Lämpligheten att tala om kristen tradition och västerländsk humanism kan starkt ifrågasättas. I det mångkulturella Sverige kan det uppfattas som direkt stötande av många utom möjligtvis Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna. Även om läroplanen poängterar att undervisningen ska vara konfessionellt neutral vore det bättre att tala om de fyra värdena (rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande) utan hänvisning till en humanism som många uppfattar som inhuman och en tro som andra tycker är intolerant."
I Riksdag och Departement återfinns under rubriken invandring från 25.12.09 en kortfattad och något tendentiös sammanställning av forskningsresultaten från Sociologiska institutionen vid Uppsala Universitet, som sedan 2005 på grundval av enkätsvar sammanställer en årlig Mångfaldsbarometer, i år om 38 sidor. Denna hänvisning återfinns endast i en av de kritiska kommentarerna till sammanfattningen, trots att den måste anses vara av allmänt intresse. En intressant bild (s34) visar t ex. hur man på en skala 1-7 uppfattar vilka etniska gruppers kultur som är svårast att integrera.
4 månader sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar