Mohammed och Koranen

Mohammeds liv och utveckling skildras i i romanen Sändebudet av iraniern Kader Abdolah, aktiv i motståndsrörelsen mot schahen och senare mot Khomeinis islamistregim och numera bosatt i Nederländerna. Boken som presenteras av Per Jönsson i DN:s boklördag 20.2 i samband med en intervju  med författaren (artikeln fanns inte på nätet 21.2!?) har tillkommit sedan författaren på nytt studerat Koranen och vad som är känt om Mohammeds liv.

Islams rötter och traditioner kastar som bekant sin slagskugga också över den svenska vardagen. Jag har därför i vinter tagit fram min gamla lärobok i religionshistoria som jag läser jämsides med en tysk upplaga av Koranen som sen länge stod oläst i min bokhylla. (Jag vet att Koranen skall läsas på arabiska, ett språk för poeter och svärmare)

Säkert finns det litterära och idehistoriska studier som visar förskjutningar i innehåll och ställningstagande från tidiga suror, med uppenbarelser från tiden i Mekka och till de senare från Medina. Ett exempel på sådana förskjutningar är det faktum att det först är i de senare tillkomna surorna som profeten tar ställning mot avgudar. Som ung troende präglades han av gudstjänstlivet kring Kaba, den heliga stenen i Mekka. När han återkom till Mekka behöll han också kulthandlingarna kring stenen, till viss förvåning för sina renläriga anhängare.

 En sekreterare skrev ner de gudomliga uppenbarelserna och redigerade också de tidigare i den mån budskapen skilde sig. Islam kan i likhet med en rad andra religioner inte skiljas från sitt politiska innehåll. Medan trosinnehållet hänger samman med kulturförhållandena i Arabien på 600-talet och starka judiska och kristna influenser, präglas islam av en politisk vilja med stark genomslagskraft. Det tidiga islam vände sig i bön mot Jerusalem, men i och med erövringen av Mohammeds hemstad Mekka, fick kulten här bestämma böneriktningen.

Tidigt uppstod maktstrider inom islam som ledde till en utbrytning av Shia-muslimerna, anhängare av Mohammeds dottersöner. Shiiiterna dominerade från början Persien liksom dagens Iran, men också träskaraberna i östra Irak,som bekämpades av Sadam Hussein var shiiter. Huvudriktningen, sunni, representeras bl a av Irak och t ex Turkiet. Många terroristdåd riktas också mot shiitiska helgedomar.   Det är egendomligt att just den främsta shiitiska högtiden, Ashura, kom att i Iran utlösa ytterligare regeringsfientliga demonstrationer.

"Sändebudet"  utkom på svenska i slutet av januari 2010  (166:- på Bokus).