Den romska minoritetens rättigheter

29.7  presenterade delegationen för romska frågor  sin utredning kring den romska minoritetens rättigheter, tillsatt 2007. Den föredrogs av Maria Leissner på en fullsatt presskonferens, som kan följas här. (webbadressen ger också tillgång till pdf-upplagan av utredningen).
Egendomligt nog ställde närvarande journalister mycket få frågor.Tidningarnas referat har varit mycket återhållsamma och bloggosfären har varit mycket tyst. Utredningen innehåller bortåt 600 sidor av löpande text. Maria Leissner främsta önskan var att svenska folket skulle skämmas över hur romer blivit behandlade av myndigheterna sedan den första ankomsten på 1500-talet.
Idag omfattar den romska befolkningen i Sverige ca 50.000 personer, varav en stor del,  10-15.000 finns i Sydsverige. Malmö stad har på delegationens uppdrag gjort en utredning om lokala förhållanden vad gäller etnisk tillhörighet, arbetslöshet, utbildning och skolförhållanden. Många äldre är analfabeter, hälften av de skolpliktiga barnen går inte i skola. Arbetslösheten ligger omkring 80 %.

Till de grupper som tidigare vistats i landet har idag kommit medborgare och statslösa från en rad länder i och utanför Europeiska Unionen.  De representerar olika romska dialekter och olika religioner. Man beräknar antalet romer i Europa till mellan  12 och 14 miljoner invånare. Inom Schengenområdet kan de röra sig fritt och man räknar med att de kommer att "rösta med fötterna", dvs flytta dit där levnadsvillkoren är bäst. Genom de omvälvningar som varit främst i östra Europa är emellertid många papperslösa eller tom statslösa
Utredningen ser en omfattande satsning på de romska grupperna som en nödvändig investering, där staten måste ta en stor del av ansvaret för att se till att det finns kommunala resurser vad  gäller bostäder, arbetstillfällen och utbildning. Ansvaret för romani som minoritetspråk kommer också att ställa ökade krav på t ex hemspråksundervisning.
Från romskt håll uttrycker man en ängslan över den diskrimering som man upplever. Detta gör bl a att vissa nyanlända grupper hellre anger ursprungsland än etnicitet, vilket i sin tur försvårar bedömningen av vilka ehov som finns.

Man kan heller inte bortse från att mångårig förföljelse och ett allmänt utsatt läge gjort att vissa invandrande grupper är kriminellt belastade, något som bl a åstadkommit allvarliga kravaller och upplopp nyligen i Frankrike, vilket lett till att ett antal grupper i dagarna har utvisats.

Skolverket har enligt särskilt uppdrag utrett frågan om undervisningsmaterial i minoritetsspråken