Brave New Year!

Så här på gränsen till det nya året är det tid för eftertanke och för drömmar. Drömmen om en fritt flödande  information och upplysning som bryter barriärer och fördomar, skapar en ny upplysningstid och motverkar fundamentalism i alla dess skepnader. Mobilbilderna från Teheran som  en brutal regim inte kan stoppa, sms och bloggar där åsikter bryts, möjligheterna för individen att komma till tals, i allt detta cybersurr krävs instrument för urval och bedömning, en roll som boken idag kan fylla med sin redovisning av källmaterial. Kommer e-boken att kunna fylla samma funktion? Bonniers presenterar ett koncept av e-boken och läsplattan som kommenteras på bloggen Kulturekonomi.

Inför det nya året har föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF) publicerat årets folkbildare, Staffan Ulfstrand, professor em. i ekologisk zoologi med åtskilliga böcker bakom sig, nu sist Darwins idé: den bästa idé som någon någonsin haft och hur den fungerar idag.

Till Årets förvillare 2009 utsåg VoF läkaren Annika Dahlqvist, som på grund av det genomslag som pressen gett hennes skriverier kring kost och svininfluensa fått ett vetenskapligt ogrundat inflytande på folkopinionen. Det har franförts att priset kanske hellre borde ha gått till de journalister som stort slagit upp skräckrubiker kring både svininfluens och vaccinering.

En annan rörelse som kunde förtjäna "förvillarpriset" angriper systematiskt Darwin och evolutionsläran som man anser strider mot Bibelns skapelseberättelse. Stora delar av den amerikanska kristna västern förnekar evolutionsläran. Också i svenska kristna friskolor lär det förekomma att man undervisar i skapelseberättelse och evolutionsteori jämsides och "låter eleverna själva bedöma vad de skall tro på"... Föreningen Genesis  företräder med hemsida och tidskrift åsikter som balanserar mellan konceptet "intelligent design" och tron på bibelns skapelseberättelse. Var går skiljelinjen mellan omsorgen om den svenska skolans gemensamma kunskapsgrund och respekten för trosyttringar?

Jason Rosenhouse, kanadensisk matematikprofessor, har i en diskussion kring kyrkans fördömande av Galilei och  mot bakgrunden av amerikanska företeelser, formulerat problemet så här: The evolution/creation dispute is a fight between science and religion. It is also one front in a broader war between religious fundamentalism and secular society. Det svenska sekulära samhället har en hövlig inställning till religion och är naivt omedvetet om fundamentalism som politisk riskfaktor.

I sitt nyårsinlägg i Göteborgsposten 29.12 tar Johan Nordberg upp hur 60-talets krav på individuell frigörelse nu på 2000-talet fått de redskap som behövs för att utmana auktoriteter. Låt oss hoppas att dessa utmaningar också blir kunskapsunderbyggda och inte bottnar i känslomässigt tyckande öst ur grumliga källor.

Sotningsansvaret till fastighetsägaren?

I sin skrivning DS 2009:47 ( 7 okt) föreslår regeringen ett underlättande av alternativa driftsformer  som skydd vid olyckor, med tillägg från 20.7 med anledning av branden i Rinkeby.

SKL instämmer i stort i sitt remisssvar men har tillagt ytterligare synpunkter. (SKL yttrande)
– Med dagens reglering begränsas möjligheterna till utökat samarbete mellan kommunal räddningstjänst och privata entreprenörer. Det är ologiskt i ett målstyrningsperspektiv och det kommunala självbestämmandet åsidosätts. Kommunerna måste få möjlighet att själva bestämma hur man vill arbeta även inom det här området. Vi tror att det bidrar till att effektivisera svensk räddningstjänst och därmed kan till exempel hjälpen vid olyckor komma snabbare, säger Anders Knape.

SKL föreslår även i sitt remissvar att ansvaret för sotning omgående förs över till fastighetsägaren (min kursivering). Idag har fastighetsägaren ansvaret för drift och underhåll av sin fastighet, men inte sotning. Det är något som SKL framhåller som ologisk i sitt remissvar.

Med tanke på den tidtals hätska diskussion som förts  inom Flens kommun just i sotningsfrågan torde förslaget vara välkommet. Med tanka på Flens förhållandevis höga kostnader för brand- och räddningstjänst kan kanske också frågan om alternativa driftformer vara aktuell. (se inslag i nov. "Trygghet och räddningstjänster" betr. statistik och kostnader kring räddningstjänst mm).

Klimatkonferensen

Inför klimatkonferensen möttesde europeiska vetenskapsakademierna  i konferensen Energy 2050 och enades om ett gemensamt budskap till de samlade nationerna. Dokumentet återfinns i sin helhet och på svenska på Vetenskapsakademiens hemsida.
KVA har tidigare, i september 2009 lämnat en sammanfattning av sin ståndpunkt i klimatfrågan. Delar offentliggjordes i DN 16.12.  Att klimatet är instabilt med kraftiga variationer över långa perioder vet vi. Att mänsklig påverkan nu nått sådana proportioner att det kan påverka och förstärka de klimatförändringar som hänger samman med olika typer av luftföroreningar är helt klart. Hur de olika faktorerna samverkar och hur snabbt mänsklig påverkan får genomslag, för detta finns däremot olika beräkningsmodeller.

Är regnskogen räddad?

En viktig fråga under Köpenhamnsmötet är skyddet av regnskogen. I DN 16.12 refereras till de förhandlingar som rör bevarandet av regnskogen och villkoren kring detta, där man tycks ha nått rimliga överenskommelser.
Ett avtal är på gång som belönar länder som minskar avverkningen av skog. Skogsfrågan är hittills den enda som gjort betydande framsteg i Köpenhamn, rapporterar COP15.

"Syftet med Redd är att utvecklingsländer ska belönas ekonomiskt om de minskar avverkningen av skog. Skogsskövling ses som en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Enligt FN:s beräkningar bidrar nedhuggningen av skog med ungefär en femtedel av det totala växthusgasutsläppet – mer än till exempel transporterna och jordbruket.
Ett utkast till avtal gällande regnskogarna läckte ut under tisdagskvällen. I dokumentet framkommer att förhandlarna nästan är klara med en uppgörelse som kompenserar fattiga länder ekonomiskt om de bevara skogar, och i vissa fall andra naturliga landskap som torvmark, kärr och andra områden som spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna.
– Detta är ett av få områden där betydande framsteg gjorts i Köpenhamn, säger Cara Peace, på Tropical Forest Group i ett uttalande.
En arbetsgrupp inom Redd har beräknat att man med ekonomiska åtaganden motsvarande 15-20 miljarder euro kan minska avverkningen med 25 procent till år 2015.
Prins Charles, som länge arbetat för bevarandet av regnskogar, höll på tisdagen tal i Köpenhamn om att skogsskydd är nyckeln till en lyckad affär.
– Det verkar som att det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att köpa tid i kampen mot katastrofal klimatförändring är att hitta ett sätt att göra träden värda mer levande än döda, sade han, enligt Guardian."

Skogsfrågorna är centrala även i Norden. Sverige t ex vill tillgodoräkna sig en positiv effekt av de stora skogsarealerna i handeln med utsläppsrättigheter. Samtidigt pågår inom landet en diskussion om skogens värde som koldioxidsänka. Förhållandet barrskog/lövskog när det gäller att binda koldioxid är inte klarlagt, inte heller i hur hög grad avverkningar bidrar till CO2-läckage.  Liksom i U-länder är skogens roll kopplad till energifrågan. Ökad avverkningstakt för att tillfredsställa kravet på bioenergi ökar också här CO2-utsläppen, även om det rör sig om mindre mängder än i regnskogen.

Dagens svenska skogsforskning är i hög grad styrd av kravet på ökad produktion. Man kan kanske hoppas att en av konferensen viktigaste effekter blir ett ökat globalt forskningssamarbete också i skogsfrågor.

Ojust offentlig konkurrens?

Konkurrerar Flens kommun inom något område med det privata näringslivet?  Den nu genomförda företagarenkäten kommer att ge oss svar på den frågan. Offentliga och privata företag ska ha likartade villkor om de agerar på samma konkurrensutsatta marknad. Det är bakgrunden till den nya regel i konkurrenslagen som ska hindra ojust konkurrens mellan offentliga och privata företag.

Den nya regeln om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet kommer att gälla från 1 januari 2010. Den ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa när kommuner, landsting och staten i sin säljverksamhet hindrar en sund konkurrens.
Förutsättningarna för privata och offentliga företag är på många sätt olika. Till exempel kan en myndighet eller en kommun inte gå i konkurs, och det finns en finansiell styrka och garantier hos en kommun eller en myndighet som väldigt få privata företag har.

Inför den nya lagen har ett antal kommuner granskat sin verksamhet. Som exempel nämns Trelleborg, där samtliga nämnder granskat sin verksamhet ur konkurrenssynpunkt.
Umeå anlitade en extern konsult (Ernst & Young), utan lokal anknytning, för att identifiera och kartlägga de säljverksamheter som skulle kunna konkurrera med det privata näringslivet.

Utredningen var del av ett större program för att utveckla dialog, kommunikation och service till det lokala näringslivet. Man önskade dels en studie av servicenivån i myndighetsutövningen, dels en kartläggning av kommunens konkurrens med den privata sektorn. Kartläggningen genomfördes under första halvåret 2009 och baserades på verksamheten år 2008. Man ville bland annat veta hur näringsidkarna och näringslivet såg på den kommunala verksamheten och eventuell konkurrans.

Kartläggningen gav en bra bild av det kommunala rättsläget. Vad gäller när man hyr ut lokaler till andra? Vad gör man med överskottsproduktion från det kommunala växthuset? Vilka verksamheter kan man anse vara kompletterande verksamheter och vilka är det inte? Kommunens förvaltningar har nu i uppdrag att komma tillbaka med förslag om hur man ska göra för att upphöra med verksamheter eller aktiviteter som leder till ojust konkurrens. Det är bra att veta vilka av kommunens verksamheter som skulle kunna anses vara i gränslandet mellan vad som är lagligt och inte

Inom Umeås sociala sektor bedrivs t ex verksamhet som ska ge anställning åt handikappade. Omfattning och  priser hotar här konkurrensen. Ett annat exempel gäller Umeå Folkets hus. Här har avtalet förtydligats, dessutom ska årlig redovisning visa om det finns överföringar mellan den konkurrensskyddade delen av verksamheten och den konkurrensutsatta. De kommunala bidragen till den konkurrensskyddade delen skall inte användas på ett sätt som indirekt leder till fördelar för den konkurrensutsatta delen.

(Information införd på Konkurrensverkets hemsida 2009-12-17)

Bättre lärare - bättre skola??

Pressmeddelande om ny skollag. Video från Jan Björklund pressinformation under denna länk.

Den 15 december presenterade Jan Björklund för ett välfyllt pressrum de tillägg till tidigare lagförslag som nu läggs fram för lagrådet. Nuvarande lag från 1985 bygger på 70-talets ideer.

Klipp ur pressmeddelandet:

"Skollagen gäller alltifrån förskola till vuxenutbildning och har omarbetats ordentligt. Jämfört med det förslag som utbildningsministern presenterade i våras har lagen kompletterats med avsnitt om behörighetsbestämmelser för lärare. Ett förbud mot att tillsvidareanställa lärare utan rätt examen införs. Dessutom återinförs möjligheten att utse lektorer."

"Skollagen gäller alltifrån förskola till vuxenutbildning och har omarbetats ordentligt. Jämfört med det förslag som utbildningsministern presenterade i våras har lagen kompletterats med avsnitt om behörighetsbestämmelser för lärare. Ett förbud mot att tillsvidareanställa lärare utan rätt examen införs. Dessutom återinförs möjligheten att utse lektorer."

"Förskolan föreslås bli en egen skolform. Fristående skolor och förskolor ska bli en del av skolväsendet och friskolorna ska rätta sig efter samma regelverk som kommunala skolor. Det innebär bland annat att de, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg."

- Tydliga behörighetsregler och fler karriärmöjligheter höjer läraryrkets status, säger utbildningsminister Jan Björklund.

"Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas."

Lagrådsremissen återfinns här.

Regionförbundets tågutredning

Regionförbundets rapporter återfinns på hemsidan och kan därifrån laddas ner ipdfformat. Den senaste, 2009.04, är en utredning av Martin Sandberg om regionens behov av tågförbindelser. En sammanfattning ges i Katrineholmskuriren 11.12:

"Det är en nedslående rapport. Vid en mycket hastigt sammanfattande pressinformation framgick att det krävs betydande insatser av olika slag, inte minst svårsmälta ekonomiska satsningar enbart för att upprätthålla redan befintliga pendlingsmöjligheter.
En viktig bidragande orsak är SJ:s nya lönsamhetsmål, som sägs vara en följd av den pågående avregleringen. Men det verkar vara mera en konsekvens av tankevurpor inom SJ:s ledning än långsiktigt hållbar ekonomisk och affärsmässig strategi."

Läget kommenteras också i lördagens E-kuriren, där Anne-Lie Andersson intervjuat Carina Jönhill Nord, ansvarig för infrastruktur och kollektivtarfik på Regionförbundet. Risken är stor att olönsamma avgångar läggs ner i och med att SJ fr o m 1.10.2010 får konkurrens och att deras avtal med Mälab upphör vid halvårsskiftet 2011. Själva utredningen, med sina för Sörmlands inre och Flen ganska dystra utsikter, kommenteras däremot inte.

Ny folkomröstning om Euron?

I folkpartiets valprogram är det europeiska samarbetet viktigt. Landsmötet har också slutit upp kring kravet på ny folkomröstning. Mona Sahlin har nu till TT hävdat att enligt tidgare överenskommelse mellan partierna kan frågan ännu inte tas upp.

Jan Björklund refererar därför till det besked som gavs av Göran Persson och Lars Leijonborg i en debattartikel 31 augusti 2003. :"Vår bedömning är att ett nej till euron kommer att gälla både över denna och nästa mandatperiod. Det betyder att frågan tidigast kan aktualiseras på nytt år 2010."

Erfarenheten från den nuvarande krisperioden visar att den svenska valutans värde sjunkit katastrofalt i förhållande till euron. Detta har i och för sig underlättat exporten, men till nackdelarna av väsentligt ökade kostnader för råvaruförsörjning.

Glädjebudskap om landsbygdsprogrammet

Det blir rejält höjda ersättningar för skyddszoner, fånggrödor och betesmarker nästa år. EU har godkänt regeringens förändringar av landsbygdsprogrammet. Eu-konferensen har ägt rum 13-16 december i Kiruna

"Nu kan landets bönder börja anlägga skyddszoner igen. Ersättningen höjs från 1000 kronor till 3000 kronor per hektar.
Ett av problemen med landsbygdsprogrammet har varit att lantbrukare inte sökt pengar för vissa åtgärder eftersom nivåerna på miljöersättningen varit för låga.
- Bönderna började plöja upp skyddszonerna igen. Det gick inte ihop sig, säger Tomas Bertilsson, politisk expert på LRF.
Detta skriver ATL i sitt nyhetsbrev tisdag 16.12 em

Ur miljösynpunkt är detta ett viktigt och glädjande beslut.

Skog eller mat

På Naturskyddsföreninggens hemsida och blogg råder en ganska dov stämning. under Köpenhamnsdagarna. Sverige har just från Climate Action Network fått en utmärkelse för negativ miljöpolitik, som "Fossil of the day". Liksom Finland och Österrike hävdar man att den inhemska skogen måste räknas länderna till godo som kolfälla och minska skyldigheten att dra ner CO2 produktionen i övrigt.  Anders Carlgren får också några slängar för sin ljumhet.

Naturskyddsföreningen har just tagit upp frågan om SCA, som hänsynslöst avverkat flera skyddsbiotoper. Påföljden blev endast svaga reprimander från skogscertifierande  FSC, trots ett flertal tydliga brott. Vad hjälper certifiering om det inte blir påföljder?

En svår nöt att knäcka blir att kravet på ökad matproduktion står i strid med att skogen bevaras. Här mmåstse kravet li en mer effektiv matproduktion på goda jordar, i stället för att som ha det urådrliga systemet med att röja skog, odla en kort period, och sedan lämna improduktiv mark bakom sig.

Under lördag höll Desmond Tutu ett stort tal till klimatförsamlingen, ett tal som nu ligger på YouTube. (länken hämtad från Naturskyddsföreningens hemsida). "Come on God, do make this a better world, we are sisters and brothers"

Lärares sjukskrivning ett mått på arbetsmiljön i skolan?

I den inflammerade skoldebatten  spelar lärarna en nyckelroll. Anders Knape påpekar i Dagens Samhälle , dels att det föreligger en nedgång i antalet barn i skolålder, dels att antalet lärare kanske inte är lika viktigt som att de har rätt kompetens.

I ett debattinlägg i juni framhöll Eva-Lis Sirén att neddragning av lärare inte sker på grund av lärarbrist utan som besparing i en redan tidigare decimerad lärarkår och att den medför ökande press på de som kvarstår i tjänst. Hon pekar också på den nästan fördubblade sjukskrivning som blev följden av 90-talets nerdragningar. I dagens debatt talar Eva- Lis Sirén om nödvändigheten av att höja lärarlönerna som i Sverige ligger långt under övriga europeiska länders. Låga löner och dålig arbetsmiljö medverkar till dagens låga lärarstatus.

Inför den översyn av skolans organisation som måste göras för anpassning till faktiskt antal barn är det viktigt att redovisa lärarnas sjukfrånvaro. Det har klagats över att vikarier inte finns tillgängliga i nödvändig omfattning och att barnen då tvingas till lärarlösa lektioner. Sjukfrånvaro både hos lärare och elever är en faktor som kan bidra till en tydligare bild av arbetsmiljön i respektive skola och ge ett mått på effektiviteten i undervisningen. Låt oss få reda på sjukfrånvaron! Behåll skolor med bra resultat och god arbetsmiljö och se i stället över organisationen där resultat och miljö är otillfredsställande! Förslösade skolår blir på sikt kostsamt för samhället.

Multimedia och pedagogik

Digitala media tar allt större utrymme i allas vår tillvaro. Varje TV-sändning, varje tidning hänvisar till cybervärlden för fördjupning. Så gott som alla elever har tillgång till dator eller mobil, de senare med allt större digitala möjligheter.
Nu senast, 26 november, hölls seminarier i Jönköping, i samarbete mellan bl a SKL och Ungdomsstyrelsen, i anslutning till den stora hackmässan Dreamhack. En av föreläsarna var Patrik Hernwall, docent i bl a mediateknik vid Södertörns högskola,  powerpointföreläsningen finns tillgänglig på Slideshare, en annan Cecilia Löfberg, pedagogiska institutionen vid Stockholms Universitet.

Rikligt diskussionsmaterial krings skolans datoranvändning finns i den datapedagogiska tidskriften "Datorn i utbildningen" För  lärare och skolbibliotekarier har Skolverket en utmärkt ingång, Kolla källan, med tips och webbprenumerationer. Datorpedagogiken ställer nya krav på lärarens roll, och inte minst på behovet av dataarbetsplats.  Idag måste många lektionsförberedelser göras hemma och på privat dator.

Datorn skulle kunna vara  ett oslagbart pedagogiskt hjälpmedel. Den fritt strömmande informationen påskyndar globaliseringsprocessen. Den kommer förmodigen att vara det bästa framtida försvaret för mänskliga rättigheter och mot diktatur.

Hertha Müller om totalitarism

I decembernumret av tidskriften Axess  (2009:9) redovisar Niels Barfoed ett resonemang kring den intervju han hade redan 2006 med Hertha Müller. Hon jämförde då. efter de beryktade Mohammed-karikatyrerna, islamismen med andra totalitära system, nazism och kommunism.
Nedan ett kort utdrag. Läs artikeln i sin helhet!

"Det behövs en uppdelning inom islam. Politik är politik, och tro är tro. Och dessa två måste skiljas åt. Det gäller i det stora som det lilla. I storpolitiken och i invandrargrupperna. Men det vi ser är stalinism i religiös förklädnad. Det är det ena. Den pragmatiska vägen är att inte lämna dissidenterna i sticket utan stödja demokraterna bland de invandrade muslimerna så mycket vi kan. Så mycket att det blir allt mindre riskabelt att ansluta sig till dem.”

(Om religiöst förtryck inom svensk-islamska grupper vittnar bl a Nalin Pekgul)

Nutidsorientering och skolkvalitet

I DN:s  årliga nutidsorientering, nu som 70-årsjubileum, deltog mer än 275.000 högstadieelever. Vinnarna i varje län samlades på Drottningsholms slott i veckan för att av drottning Silvia ta emot en silverbrosch i form av lagerkrans. För Sörmlands del kan man notera att Jesper Svensson från Engelska skolan i Eskilstuna tog hem första pris, med mycket höga  poäng.

Från Drottningholm åkte de 22 pristagarna över till regeringskansliet där Jan Björklund bjöd på lunch och svarade på skolfrågor. Angående glesbygdsskolornas betydelse för en levande landsbygd skall Björklund ha sagt:
"Det kan vara så att kvaliteten i undervisningen står mot ett samhälles överlevnad, men det är en lokal fråga som regeringen inte ska lägga sig i."

Källa DN:s pappersupplaga 11.12

Kan det kristna Amerika samarbeta med övriga världen mot klimathotet?

Det kristna Amerika måste övertygas om  klimatfrågan skall kunna spela en politisk roll.  Det finns grupper som anser det som en kristen plikt att skydda planeten, men som inte kan tänka sig att samarbeta med dem som driver frågorna om fri abort och homo-äktenskap.
Medan Köpenhamnsmötet pågår redovisar Matt Frey i BBC News i Washington i sin krönika: "Evangelical and environmental" problemen mellan olika kristna grupper, mellan absolut barnafrom bibeltrohet som därmed inte anser sig behöva tro på något klimathot,och de grupper som inser riskerna men inte kan tänka sig att samarbeta under så kluvna förutsättningar. Läs själv artikeln!

Årets svensk - hållbarhetsforskaren Johan Rockström

Tidskriften Fokus har just utnämnt professor Johan Rockström till årets svensk, samtidigt som klimatförhandlingarna pågår i Köpenhamn. Han är vd för Stockholm Resilience Centre, med uppgift att forska kring ekologisk och social hållbarhet, Research for Governance of Social-Ecological Systems.  Han får,enligt TT, av en enig jury, utmärkelsen "för sitt engagerande och entusiasmerande arbete för en hållbar utveckling,

På centrets hemsida ligger en videofilm,där Rockström demonstrerar i ett några minuters miniföreläsning de områden där mänskligheten riskerar att ohjälpligt skada sin omgivning: hoten mot den ekologiska mångfalden, den kemiska nedsmutsningen och luftföroreningarna. Johan Rockström har tillsammans med andra forskare i september i Nature definierat de områden där gränsvärden löper störst riisk att överskridas.

(se tidigare inlägg här.)

Teknisk nämnd 7.12

Underhandsrapport från Teknisk nämnd 7.12. (Som ersättare har jag möjlighet att ställa frågor men kan inte göra yrkanden.)

Den nya förvaltningschefen Bength Sandberg deltog ffg i  nämnden. Sammanträdet var offentligt men hade inte lockat någon åhörare.
På dagordningen stod beslut om antagande av verksanhetsmål för 2010. Bland ärendena märktes vidare  beslut om äldreboendet i Slottskogen, förslag till översyn av förvaltningens organisation samt kostenheten,  vidare frågan om "trädplan" för Malmköping. Utanför dagordningen tog Robert Nordgren upp behovet att bevaka kommunens intressen i eventuell samfällighet, i samband med kommande försäljning av Lästen.

Måldiskussionen var mager och fokuserade inte på förvaltningens huvuduppgifter, som väl måste sägas vara servicefunktioner inom kommunens infrastruktur. Som viktigaste mål antogs att se till att det finns minst 50 byggklara tomter i Flen 2010. Vid fråga förklarades att mer än 50 fanns redan i dagsläget, så målet var därför lätt att uppnå, dessutom konstaterades att målet ju är mätbart.

Dagens huvudintresse kom att läggas på frågor kring kostenheten, dess organisationn och förhållande till städfunktionen. I den information som inledde sammanträdet redovisade Sari Eriksson den utredning kring kostenhetens organisation och ekonomi som beställts hos PriceWaterHouseCoopers och som delades ut vid mötet. Färre tillagningskök i kombination med leverans  av kyld mat till äldreboenden  på fredag em kan dels spara tjänster, dels bidra till att minska onödig varmhållning och därmed kvalitetsförsämring. Utredningen kommenterades inte av kostchefen.

Beslutsärendet  om trädplan för Malmköping hade föregåtts av begäran från privatpersoner om att få bort störande eller förstörande träd, delvis ingående i allé. Ärendet väcktes i augusti och gällde då i första hand att  kommunens träd skuggade huset och gav besvär med nedfallna grenar och löv på privat tomtmark.  Träden togs bort genom tekniska förvaltningen dagen innan nämndens beslut om översyn av trädplan skulle tas. Ingreppet i allén uppmärksammades i Ekuriren och diskuterades livligt i Malmköping. Att ärendet var infekterat framgick av att nämndens ordförande ansåg sig böra meddela  nämnden att vederbörande ringt och bett att få framföra till nämnden att hon ansåg sig förföljd av Malmköpingsborna. Nämnden förklarade dock enhälligt att detta var en fråga som inte ingick i dagens ärende.

Vid nämndens sammanträde klubbades också utan särskilda yrkanden beslutet att godkänna förslagshandlingar för byggnation av nytt äldreboende på fastigheten Salsta 7:3. Kring det protokoll i frågan som förelåg från föregående nämndsammanträde, 5.10, finns det anledning att återkomma.

Centerinlägg om Integration och arbetsmarknad

Las är ett hinder för integration. säger Elisabeth Thand Ringqvist och  Fredrick Federley (Stureplanscentern) i en artikel i Aftonbladet 7.12.

Man deklarerar kategoriskt betr. LAS: "Vi måste ta bestämt avstånd från att införa särlagstiftning på religiös grund. Men vi måste också ta bestämt avstånd från lagstiftning som solkar de okränkbara individuella fri och rättigheterna."

I inlägget karaktäriseras/kritiseras samtidigt övriga allianspartiers förhållningssätt till integrationsfrågorna. Man angriper bl a flera av integrationsminister Nyamko Sabunis förslag, som att införa kurser i svensk kultur och rättsuppfattning och att skydda flickor under 15 mot slöjtvång och andra könsdiskriminerande övergrepp. Man beklagar att också centerpartister varit inne på frågan om burka-förbud i offentlig miljö.
"Allianspartierna har haft mycket olika utgångspunkter för integrationspolitiken. (M) har tidigare ofta gjort upp med (S). (FP) har drivit någon allmän typ av kravlinje. Mycket kretsar kring medborgarskapet, men det handlar alltid om särbehandling av människor som ska bli eller har blivit svenska medborgare med utländsk bakgrund. "

Slutklämmen framförs med patos:
"Det ska inte finnas tillstymmelse till särlagstiftning baserat på etniska, traditionella eller religiösa grunder. En människa är först och främst en individ och det är bara individen, aldrig gruppen som denne tillhör, som kan och ska ha friheter och rättigheter. Och om man verkligen tror på detta så behöver man inte en massa krav och förbudspolitik riktade till särskilda grupper.

Det vi däremot måste göra är att röja hinder för grupper som har svårt att komma in på vår arbetsmarknad eftersom alla som redan är inne på denna marknad håller varandra så hårt om ryggen för att bevara värmen och i ärlighetens namn, har alla intressen av att stänga nyanlända ute.

Centerpartiet har en stor uppgift och roll att spela i att driva en frihetlig integrationspolitik med tydliga liberala värden i botten. Det handlar i dagsläget inte om att vela och vara mjuk utan att vara konsekvent och stå upp för grundläggande fri och rättigheter."

Hur man har tänkt sig att röja hinder för vissa grupper utan någon form av särbestämmelser och i liberal frihetlig anda framgår inte av artikeln.

Segregation en fördel?

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle  (SNS) ger i årets Välfärdsrapport  (se pressmedd.)goda råd till Anders Borg. Här presenterar också förbundets sin syn på fenomenet bostadssegregation. Ingen forskning tyder på att segregation i boendet bör motverkas, den leder snarare till större möjligheter till anpassning och arbetstillfällen. Den tillfälliga obalansen med initialt ökade kostnader för vald kommun tros på sikt jämna ut sig och kompenseras av ökade arbetstllfällen. .

Av rapporten framgår bland annat att

* betydande och ökande segregation finns i storstäderna
* mycket likartade mönster ses i Stockholm, Göteborg och Malmö
* födelseland är den viktigaste förklaringsfaktorn för skillnader i segregationsgrad
* segregationen förstärks av socioekonomiska faktorer och diskriminering
* mest betydande är segregationen inom familjebildningen

– Att segregationen ökar tycks framför allt bero på att de invandrargrupper som alltid har varit mer åtskilda från infödda svenskar har blivit större, säger docent Oskar Nordström Skans. Vi ser också att segregationen på arbetsmarknaden liknar den på bostadsmarknaden med skillnaden att koncentrationen av enskilda etniska grupper är ännu tydligare.
– Vår tolkning av forskningen är att en politik som inriktas på att styra de invandrades bosättningsmönster är felaktig. Fokus bör ligga på de underliggande problemen, säger docent Olof Åslund. Långtidsarbetslösheten och fattigdomen i stora invandrargrupper är på en nivå som knappast skulle accepteras om det gällde infödda svenskar.

Oskar Nordström Skans är docent och Olof Åslund professor, båda verksamma vid IFAU och Uppsala universitet.
Kontakta författarna: Oskar Nordström Skans, tfn 018-471 70 79, e-post oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se eller Olof Åslund, tfn 018-471 70 89, e-post olof.aslund@ifau.uu.se.

Visionen från Flen - om att sätta Flen på kartan

För att motverka en negativ trend av missnöjda medborgare skall nya djärva grepp tas enligt Färdplan Flen, kommunchefen Lars Rådhs skötebarn. En förutsättning för att "vända trenden" är att projektet blir tillräckligt långsiktigt. Å ena sidan vill man påverka opinionen så att kommuninvånarna blir stolta över att bo i Flen. Å andra sidan vill man öka skatteunderlaget och motverka befolkningsminskningen, då i första hand genom att tillhandahålla byggklara attraktiva villatomter.

Färdplan Flen är tänkt att löpa under en 10-årsperiod.   Att börja med har avsatts 1.9 milj för 2010 för projektet, där det naturligtvis också krävs en ledningsfunktion. Kommunstyrelsens arbetsutskott skall vara styrgrupp och tillsätta en arbetsgrupp som i sin tur skall strukturera det kommande arbetet och ta fram visioner av hur man kan sätta Flen på kartan.

Utvecklingsprojekt har redan startats under ledning av kommunledningens strategigrupp, dels som gruppsamtal i Malmköping, dels i form av "Försköna Flen" där den viktigaste insatsen gäller Norra Kungsgatan. Här investeras 9 milj under 2010, till stora delar  för konstnärlig utsmyckning enligt information av Bo Aläng '(5.10) till Tekniska nämnden, som klubbade investeringsbeslutet i början av oktober.

Beslut om Färdplan Flen togs i kommunfullmäktige i slutet av september. Vilka ekonomiska konsekvenser det kommer att medföra och hur eventuella beslutsunderlag tas fram och utvärderas får framtiden utvisa.

§ 113 KS/2008:125 105
Färdplan Flen - kommun- och varumärkesutvecklingsarbete

Kommunfullmäktige beslutar

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att starta och genomföra ett långsiktigt kommun- och varumärkes-utvecklingsarbete med ett långsiktigt perspektiv med de utgångspunkter som redovisas i ärendet,

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att minst årligen till kommunfullmäktige redovisa hur arbetet fortskrider,

att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen genomföra en varumärkes- och kommunutvecklingskonferens med deltagande från föreningsliv, näringsliv etcetera,

att utse kommunstyrelsens arbetsutskott som styrgrupp för arbetet med kommun- och varumärkesutvecklingsarbetet,

att ge styrgruppen i uppdrag att utse arbetsgrupp och projektledare för arbetet,

att ge styrgruppen i uppdrag att till kommunstyrelsen ta fram förslag till:

- Arbetsformer för arbetet med att ta fram en vision, mål och strategier samt genomförandeplaner/årliga verksamhetsplaner. Arbetet ska ske i dialog med invånare och näringsliv i Flens kommun.
- Uppföljning och redovisning baserad på vision, mål och strategier innehållande mätbara mål som ska ingå i och integreras med kommunens mål i budget och ingå i årsredovisningen.
- Kommunikations- och marknadsföringsplan som sedan revideras stegvis allt eftersom delmål uppnås och förutsättningarna förändras.

att de kostnader som uppstår vid projektets genomförande finansieras av öronmärkta medel, avsatta för befolkningsfrämjande åtgärder, efter beslut av styrgruppen.

Internet och demokratins sårbarhet

Iran stänger av mobiltrafik och internet måndag 7 december. Man är rädd för oroligheter inför firandet av Studentdagen (till minne av 3 studenter som dödades under shahen 1953 ) Inga utländska journalister tilllåts heller rapportera, enligt DN.  Man fruktar för nya protester mot junivalet. Hans Rosén berättade i juni i DN om hur den iranska kontrollen fungerar.

Informationens gränslöshet är en landvinning för demonkratin. Hur sårbara är dessa möjligheter som alltfler gör sig beroende av? Som glad surfare anammar man tacksamt Googles utbud av tjänster. Nyss kom ett erbjudande därifrån om tips på bloggar som handlar om för en själv intressanta ämnen, och på svenska. Samtidigt minns man diskussionen för ett par år sedan, då Kina begärde och fick en tjänst som innebar kontroll av oönskat innehåll i internet-trafik.

Mot lyckan att motståndslöst få segla i informationens cyberrymd står de hot som aktualiserats i diskussionerna kring FRA-lagstiftningen.


(DN.se har f ö ett temanr om Iran)

Om islam, tolerans och bildning

Att tala om "islam" som en enhetlig struktur är lika missvisande som att tala om "kristendom",  med månghundraårig splittring i sekter, trosförföljelser och intolerans. Motsättningar mellan shiiter och sunniter leder i Irak till förstöring av moskeer och självmordsattacker. Bland recenta bakgrundsfakta kan man peka på Saddam Husseins krossande av  de shiitiska träskaraberna i östra Irak. Motsättningar mellan länder med skilda trosriktningar bidrar starkt till det spända läget i Främre Asien.

Man måste skilja mellan religiös kultur, religiös tro och religiös politik. Den som förestår kulten/gudstjänsten har haft makt över makterna och därmed också politisk makt. Historiens religionsskiften har i allmänhet ingått i maktövertagande strategier, här i Norden vid övergången först från hedendomen, sedan till protestantismen. Religiös kultur skapar identitet. Religion har genom tiderna varit en statsgrundande faktor. Religiös sekterism blir däremot gärna revolutionär, tänk t ex på Pilgrimsfäderna!

Religionens trosinnehåll påverkas av individens bildningsnivå, sann bildning utesluter fundamentalism.  De islamska blandkulturer som uppstod för mer än tusen år sedan i Bagdad, Alexandria och Cordova präglades under århundraden av bildning och tolerans.

Skrämmande är den intolerans som bygger på bekväm okunnighet i kombination med bokstavlig tro på att vara "det av Gud utvalda folket". Doktrinen om utvaldhet förleder till nationalism, i värsta fall rashat.
Vägen till ödmjuk tolerans och samlevnad kan bara gå över bildning, utbildning, historisk kunskap om mänsklighetens historia, vetenskaplig bildning om jordklotets och livets historia.

Slut på det stabila klimatet?

Inför Köpenhamnsmötet nästa vecka skriver Fred Pearce i The Guardian per 30.11 om de 400 generationer som fått uppleva förhållandevis stabila klimatförhållanden. Klimatet har visserligen svängt ett par grader upp eller ner under de senaste 10.000 åren, men effekterna har varit småskaliga jämfört med tidigare omfattande istider och värmeperioder.
Arten människa har funnits i årmillioner, men det är endast under denna sena period som någon högre kultur har kunnat utvecklas. Forskning visar att snabba och kraftiga klimatomslag har inträffat tidigare och alltså kan inträffa igen. Mänskligt oförstånd och resursslöseri kan ytterligare accelerera förändringarna.

Då isarna senast smälte hamnade Stockholmsområdet nära 300 meter under vattenytan. Dessförinnan, för ca 15000 år sedan, var stora områden  mellan England och Danmark öppna grässlätter, den s.k. Nordsjökontinenten. Här strövade mammut och jättehjort, jagade av de människor som åstadkommit djurmålningarna i grottor som Lascaux.

Hur snabbt skedde översvämningarna? Det vet vi inte, men spår av stenåldersboplatser hittas vid trålning på fiskebankarna. Hann alla undan, eller blev människor fångade av omgivande vattenmassor? Är det folk härifrån som koloniserade den norska kusten i form av Fosna-kulturen?

Bilden  hämtad  ur uppsats Karl Anundsen, vid ett symposium från 1996 The Earliest Settlement of Scandinavia, ed. Lars Larsson. I Nordsjön stack en lång halvö ut utanför norska kusten i bildens högra kant..

Trygghet och räddningstjänster

I SKL:s senaste rapport Trygghet och säkerhet, i serien Öppna jämförelser, används olika indikatorer för  risker och trygghetsåtgärder. Vid sidan av stöld och våld (se tidigare inlägg)  har man valt bränder i byggnader vilka bör ha orsakat egendomskada. På trygghetssidan har man  tittat på utryckningstider för räddningstjänst och ambulans, på personalens sammansättning och  vidare på hur många som fått utbildning i krishantering. Man har också jämfört kommunernas kostnad både för räddningstjänst och krishantering.

Medeltalet av bränder per år och per 1000 invånare under åren 2004 -2008 ligger högst i Flen och därnäst i Oxelösund (röda staplar), i båda fallen med värden betydligt över de väntade (blå staplar). Högre än väntat har både Eskilstuna och Strängnäs.
Utryckningstiderna varierar en hel del. Ambulansen kommer som väntat snabbare i sjukhusstäderna, efter omkring 10 min. Längsta tiden märks i Gnesta och Vingåker med över 20 min. Övriga kommuner har värden däremellan. Utryckningstiden för räddningstjänsten ligger högst i Trosa, Gnesta och Flen (14 - 15,5 min) (röda staplar) , i Gnesta liksom i Vingåker dock väsentligt under väntat resultat (blå staplar).

Kvinnor i kåren saknas helt i Flen, Oxelösund och Trosa. I Sörmland överväger antalet deltidsanställda brandmän.. I Gnesta och Vingåker saknas heltidsanställda. Flest heltidsbrandmän finns i Flen, men också flest deltidare. (röda staplar = heltid, blå = deltid)

Slutligen redovisas kostnader för räddningstjänst resp krishantering. Räddningstjänstens kostnader framgår av det sista diagrammet.Här leder Flen, följt av Nyköping och Katrineholm.

Sammanfattningsvis kan Sörmland sägas vara ganska väl rustat på åtgärdssidan vad gäller olyckor. Sämre är läget vad gäller brottslighet.

Förö den som vill veta mer utryckningsuppdragen i Flen finns en sammanställning under kommunens hemsida

Polis, trygghet och säkerhet

Igår invigdes polisens lokaler i Flens stadshus. Tidigare har man haft lokaler centralt, 1 tr ovanför gatuplanet i omedelbar kontakt med Flens galleria.  En polis som är aktiv i kommunen, bekant med folk och fä, är en ovärderlig tillgång även om det bara är för en dag i veckan. Samarbetet med kommunens socialförvaltning är viktigt, men det kan inte hjälpas, stadshuset ligger avigt till och det kan kännas obekvämt  att ta kontakt med polisen där.
I går  kom  också SKL:s sammanställning Trygghet och Säkerhet, med uppgifter om läget i Sveriges kommuner beträffande de risker som medborgarna löper att bli utsatta för olyckor, stöld och våld. Rapporten ingår i serien Öppna jämförelser och redovisar siffror hämtade ur olika statistiska källor. Den återfinns i pdf-format på SKL:s hemsida.

Tidningarna ger bilden av en ganska hög brottslighet både i Eskilstuna och Flen, vilket bekräftas av rapporten. Den redovisar ett genomsnitt av faktiska siffror  från perioden 2004 - 2008. Man har samtidigt bedömt förväntade värden  i förhållande till folkmängd, grad av arbetslöshet och andra sociala faktorer. I vidstående diagram betecknar röd stapel det faktiska värdet, blå det förväntade.

Flen har som synes utsatts för åtskilliga stölder,  i genomsnitt närmare 50 stölder per 1000 invånare, men de överstiger också  förväntade värden.

Beträffande våldsbrott leder Eskilstuna stort, som Sörmlands enda större stad. Flen kommer dock förvånansvärt tätt efter, följt av Katrineholm, Nyköping och Strängnäs I de flesta av Sörmlands kommuner är våldsbrotten som synes betydligt fler än enligt  beräknade värden.

SKL nämner arbetslöshet och låg utbildningsnivå, som orsak till denna bild av brottslighet, men det finns flera. 

Rapporten redovisar också medborgarnas oro för att utsättas för misshandel och inbrott i hemmet. Här finns bara med siffror från Sörmland större städer, däremot inte från de mindre kommunerna. Från Flen föreligger dock tidigare enkätresultat som berör dessa frågor.

Rapporten har också uppgifter om kommunala förebyggande åtgärder. De bygger på kommunens egna omdömen och är svårare att utvärdera.
Intressanta uppgifter föreligger om brandskydd, räddningstjänst och ambulanstransporter, som jag återkommer till efter bearbetning (Ovanstående diagram framställda i Apple Works, efter rapportens siffror).

Folkpartiets riksdagslista

Folkpartiets möte i Malmköping på måndagkvällen för att fastställa riksdaglistan avlöpte under angenäma former, med ett 50-tal delegater från länet. Nomineringslistan diskuterades och jämfördes med provvalsresultaten. Tyvärr hade ett 50-tal röster fallit bort, då ytterkuverten var anonyma och inte kunde prickas av. (Till nästa val har sekretariatet i uppdrag att namnmärka ytterkuverten.) Utanför provvalslistan hade nomineringskommittén på 4 plats satt in LUF-ordföranden, Sara Johansson, 21 år och studerande från Eskilstuna, detta för att aktivera unga väljare.

Att Liselott skulle stå på första plats, med sin erfarenhet och sina insatser både i riksdagen och i länet, diskuterades naturligtvis inte. Däremot blev det sluten omröstning om både plats 2 och 3, mellan Stefan Kjäll och Niclas Frykman samt 4 och 5 , mellan Sara Johansson och Fredrik Lundgren från Strängnäs.

Som vid nomineringen 2006 vann Stefan Kjäll (tror med 33/17) med sin bakgrund som jurist och internationellt engagerad, medan Niclas Frykman åberopade sin verksamhet som näst intill oppositionsråd (med 60 % ersättning) och sin tidigare tjänstgöring i rikspartiet och därmed bekantskap med folk i departementen.  Kjäll och Frykman fick alltså platserna 2 och 3.

Frykman anser sig få bättre gehör för sina ideer i rikspolitiken. (Vid landsmötet tillhörde Frykman de mest pådrivande för att behålla livstidsstraffet, ett förslag som vann över partiledningens att avskaffa det.) Han driver en energisk kampanj för ett riksdagsmandat, med hjälp av bloggande, fanklubb på Facebook och alla till buds stående medel. Detta kan antingen leda till så goda röstresultat att Stefan Kjäll kommer in i Riksdagen, eller också till att Frykman själv går förbi genom personröstning.

Det uppstod också en diskussion  kring platserna 4 och 5, mellan den hittills okända nya LUF-ordföranden Sara Johansson och Strängnäs-politikern Fredrik Hultgren. Här vann LUF med 34/17 över Strängnäs.
Diskussionen kom i första hand att gälla ålder contra lokalpolitik.  Helena Hallgarn, Strängnäs, framhöll i anslutning till de allmänna nomineringsdiskussionerna att det framför allt är viktigt att veta vilka frågor kandidaterna har för avsikt att driva.

Resten av nomineringslistan klubbades utan protester, frånsett att Katrineholm sköt in ett vackert utländskt klingande namn med förtjänstfulla meriter i slutet på listan. Som folkpartist i Flen kan man konstatera att listan i nuvarande skick med sina 25 namn bara upptar ett enda från Flen. (Vingåker t ex har fem) Om den lokala kopplingen har betydelse för valresultatet, vilket påstods under mötet, är detta att beklaga.

Missbrukarvård

Socialstyrelsen har publicerat en översikt över kommunernas missbrukarvård.  Sörmlands län har bland de flesta ärendena, 22  per 1000 invånare, fler än Uppsala, Östergöland, Örebro och Jönköping.. (Högst ligger Gästrikland med 27 ärenden per 1000 invånare. )
Inom Sörmland skiljer sig siffrorna, delvis på grund av demografiska olikheter. Flens siffror sammanfaller med länets medelvärde,  med 22 ärenden per 1000 invånare. Socialförvaltningen i Flen har enligt Dagens Samhälles referat under 2008 handlagt 350 ärenden enligt LMV-lagen  Kostnaderna framgår inte av referatet men varierar med vald vårdinstitution, se resultat  i Socialnämndens budgetredovisning.
Nedan diagram över de sörmländska kommunernas LMV-ärenden 2008.

Klimathot och konspirationsteori

Inför klimatmötet i Köpenhamn har det plötsligt uppstått en ny diskussion. Hackers har hittat misstänkta email hos en engelsk forskargrupp som tycks tyda på att forskningsresultat har undertryckts. Resultaten skulle eventuellt kunna peka på att koldioxidhotet är överdrivet,  vilket i sin tur tolkats som ett led i en jättekonspiration.

Är  vi utsatta för en politisk jättebluff? Ryska forskare är t ex helt övertygade om att dagens klimatförändringar är en del av en naturlig process  I SVT:s program Ställom intervjuades 23 .11 Folke Tersman. Han klassificeras i en av de många kommentarerna till den filmade intervjun som representant för "klimat-alarmismen". Hans svar på inledningsfrågan var diplomatiskt men ändå entydigt. Oavsett hotet från koldioxid och andra växthusgaser är mänskligheten på väg att förbruka oersättliga naturresurser. De genomgripande periodiska klimatförändringar som jordklotet är utsatt för kan med all säkerhet ytterligare förstärkas av växthuseffekten.

När det gäller risken för höjda havsnivåer borde man minnas  de stora förändringar som inträffade i samband med slutet på senaste istiden. Nordsjökontinenten sträckte sig långt ut i området mellan Danmark, England och Norge, Här strövade mammut och jättehjort på väldiga grässlätter, jagade av de människor vars underbara konst finns i grottor som Lascaux. Allt eftersom isen smälte steg vattnet. Idag på Doggers bankar 40 meter under havsytan återfinns rester av stenåldersboplatser. Temperaturen steg då flera grader över dagens nivå. Sedan dess har det i flera omgångar blivit kallare, och efter sista kriget spekulerades det om risken för en ny istid.

Mannaminnet är kort, och trygg tro rubbas inte så lätt. "Gud skapade människan till sin avbild, lät henne härska över naturen och befallde henne att uppfylla jorden, so what?" Många religiösa grupper, kristna och andra, har helt tagit avstånd från Darwins utvecklingslära och modern forsknings vetenskapliga belägg för jordklotets ganska skrämmande historia.

Glädjebetyg i gymnasiet?

Skolverket har granskat betygssättningen i landets 469 gymnasier . Att slutbetygen kraftigt avviker från provresultaten innebär en allvarlig rättsosäkerhet. Betyg är hårdvaluta vid ansökan till eftersökta utildningar.
I väntan på betygssiffrorna för Flens gymnasium kan det vara av intresse att granska Skolverkets redovisning av verksamheten i övrigt, publicerad i september 2009.

Gymnasiet tillkom med stöd från alla politiska partier för att "behålla ungdomen kvar". Bygget (som tyvärr har visat en del tekniska svagheter) kunde genomföras tack vara försäljningen av kommunens elverk.
Lokalkostnaderna visar sig enligt Skolverkets siffror vara särskilt höga i Flen med 25.000 kronor per elev, jämfört med kommungruppens 18.100 och rikets 18.700 kronor.


Under åren som gått har andelen Flenselever i det egna gymnasiet varit lågt, sällan mer än drygt 50 %. Återstoden har valt att pendla till Eskilstuna, Katrineholm eller Strängnäs. I gengäld har 14 % (2008) av gymnasiets elever tagits in från andra kommuner.

Enligt förra årets siffror (Skolverket, september 2009) låg årskostnaden i Flens eget gymnasium på 94.600 per Flenselev och på 83.000 för elever i andra gymnasier. Andelen kostnader utöver undervisning och lokaler (adminstration, skolhälsovård mm) tycks också vara högre i Flen men redovisas inte av Skolverket.

Själva undervisningen kostade 2008 mindre per elev  i Flen än i kommungruppen och riket, Flen hade däremot som framgår ovan ojämförligt högst lokalkostnader. År 2008 hade Flen flest anställda lärare, 9,9 per 100 elever, jämfört med kngruppens 9,3 och rikets 8.4.,Samtidigt hade man lägst andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, 69 %, (kngruppen 76% , riket 78%). Finns här något samband med redovisade sämre resultat?

Viktigt ur samhällssynpunkt är att se på utbildningsresultaten. Andel elever som fullföljt studierna inom 4 år var i Flen 73%, i kngruppen och i riket 76%. Bara 58 % av Flens 20-åringar har grundläggande behörighet till universitet och högskola, jämfört med kngruppens 63 och rikets 64 %.

Beror de sämre resultaten i Flen på själva gymnasiet eller bottnar de i inbyggda brister i grundskolan?

Framtidsvisioner

Flens kommundirektör sedan något år Lars Rådh har energiskt tagit tag i kommunens problem och vill nu genomdriva Färdplan Flen. Ett första mål är att få fram en vision, nästa är att långsiktigt följa upp och göra en utvärdering Han har föreslagit kommunfullmäktige att uppdra till till kommunstyrelsens arbetsutskott att utgöra en styrgrupp som skall tillsätta en arbetsgrupp som skall dra upp riktlinjer för arbetet.

Lars Rådh är övertygad om att ett långsiktigt arbete skall ge resultat, trots de många negativa faktorer som han räknar upp, och trots att han kan konstatera att tidigare visionsarbete har betraktats som bortkastat eller delvis glömts bort. Att arbetet för att ge resultat måste ske långsiktigt inskärps på många ställen i skrivelsen.

Resurser behövs för projektet , både tid och pengar. För nästa år föreslår Lars Rådh att 1,9 milj avsätts, även om man inte nu kan precisera hur pengarna skall användas. Resultaten bör årligen utvärderas, för att arbetet fortsätningsvis ska kunna prioriteras.
I förslaget ingår särskilda arbetsinsatser som kan driva det långsiktiga arbetet samt en årligen återkommande "varumärkesmässa. Färdplan Flen förutsätts engagera både medborgare och näringsliv och ge alla en mer positiv syn på framtiden.

Stenhammarskolan i strykklass?

Nyligen har Skolverket släppt sin statistik över resultaten i Sveriges alla klass 9.  Vi läste i förra veckan  (Ekuriren 23 nov) om Sörmlands dåliga resultat. Det visar sig emellertid att Flen tillsammans med Nyköping ligger bland de sämsta, medan  t ex Vingåker har betydligt bättre resultat.

Här intill en bild av fördelningen inom Sörmland, där Vingåker kommer på plats 47 med  93,3 % gymnasiebehöriga, medan Flen och Nyköping ligger på respektive plats 263 och 264 av Sveriges 290 kommuner (flen med endast 82,5 % behöriga). Problemen är som synes störst i  Katrineholm, Flen, Eskilstuna men också Nyköping visar dåliga värden.

När man sedan tiittar på de individuella skolorna i Flen är skillnaden anmärkningsvärd.  Stenhammarskolan har betydligt sämre resultat än Malma och Bruksskolan. Medan Bruksskolan ligger över medelvärdet i riket har Stenhammar värden långt under.

Stenhammar är Flens största skola, med 466 elever i klasserna 6-9. Det skall jämföras med Bruksskolan som i samtliga klasser 1-9 hade  237 elever, 130 i 6-9, samt Malmaskolan med totalt 282 elever, varav 142 i klass 6-9.

Stenhammarskolan är i själva verket en av de största skolorna i Sörmland. Här koncentreras elever i en besvärlig ålder, medan lokalerna lämnar en hel del övrigt att önska. Visserligen har man i år en något förhöjd lärartäthet, men brist på vikarier gör att det förekommer "lärarlösa lektioner" enligt uppgift t.o.m lärarfria dagar.

Stenhammarskolan uppfattas av många som kraftigt segregerad. Musikklasserna betraktas allmänt som en "gräddfil", där åtskilliga av tjänstemännens barn går. I övriga klasser samlas här så gott som samtliga barn med utländsk bakgrund, i avgångsklassen 27 st av totalt 130 elever. Lärarna för dessa klasser har en betydligt mer krävande inlärningssituation..

Stenhammarsskolans låga betygsvärden döljer i själva verket en segrerad verklighet, där goda resultat slagits ihop med de riktigt dåliga. Man måste då fråga sig hur dåliga de sämre klasserna i själva verket är, och vad som görs för att motverka kommande samhällsproblem?
Flickor har ju genomgående bättre resultat, men skillnaden pojkar/flickor är särskilt stor inom gruppen med utländsk bakgrund. Exakta siffror  bör ju finnas hos skolförvaltningen. Två tredjedelar av gruppen med utländsk bakgrund saknar idag gymnasiebehörighet enligt SiriS skolblad. Vilken framtid erbjuder vi dessa ungdomar?

Folkpartival

Valdiskussionen startar så smått med trevare på olika nivåer. Särskilt för den folkpartist som är engagerad i Gröna Liberaler är delar av Mp-programmet tilltalande. Lokalpolitiskt  finns tunga incitament till samarbete. Frågan om politiskt samarbete hörs också i olika sammanhang.  En av debattörerna är Johan Norberg med artiklar på Newsmill 23 och 24. nov.  (Han liksom Stureplanscenterns Fredrik Federley vill gärna kalla sig liberaler.) I diskussionen om eventuellt borgerligt samarbete med miljöpartiet kommenterar han Maria Wetterstrands förhållningssätt som en kombination av  "de sämsta ambitionerna från Kristdemokraterna och Socialdemokraternas kvinnoförbund i trendig ekoförpackning."
Folkpartiet med sin gammal-liberala uppfattning om frihet under ansvar står som åsnan mellan hötappar. Å ena sidan nyliberalistisk obegränsad individuell valfrihet, å den andra ett övervakningssamhälle med allt större detaljstyrning i social-liberal anda. Dagens rättssamhälle känns som en halvmesyr, med långtgående övervakning, men ineffektiv och oberäknelig vad gäller påföljder.

Om grisar, fläsk och vildsvinsjakt

I den upprörda diskussionen kring grisarnas elände lägger ATL (Lantbrukets Affärstidning) in ytterligare synpunkter. Branschen behöver  ett nytt certifieringssystem  De missförhållanden  som förekommer har ett direkt samband med livsmedelskedjornas prispress på svenskt griskött. Slimmade organisationer ger automatiskt sämre tillsyn. Svenska grisfabriker har låg lönsamhet och svårighet att konkurrera med danskt fläsk.

Det finns också en miljöaspekt på grisfabriker. Gödselproduktionen blir enorm och svårhanterlig. Mycket går ut till jordbruken, men gödsel måste spridas vid rätt tillfälle i växtföljden, oftast vårvintern, men utan  risk för vattenförorening. För några år sedan förekom utkörning av gödsel på tjälad mark ( f.ö just i Blacksta om jag minns rätt) som ledde till omfattande föroreningar av närmaste bäcklopp och också till åtal. Det har  dock påpekats  att de mellansvenska lerjordarna i sig är mer lämpade för spridning av svingödsel än danska genonsläppliga sandjordar.

Det fanns en tid då det var inne med utegrisar i trevliga små hus ute i landskapet. Borås tidning rapporterar från en mer idyllisk kravuppfödning i ganska liten skala. Där finns en filmsnutt om glada grisar som behövlig motvikt till Djurrättsalliansens ohyggligt sorgsna grisögon. Grisen är ju ett av våra högst stående djur, med en intelligens i klass med hunden, renlig och tillgiven. Vem känner inte ett hängbukssvin? Nog minns ni Emil och griseknoen?

I köttdisken tävlar billigt fläsk med kycklingfabrikernas massproduktion, till en orimligt låg kostnad  som är hälften eller tredjedelen av annat kött. Nog ville vi väl betala mer för lyckocertifierade grisar? Det har f.ö. blivit allt vanligare att hitta vildsvin, särkilt köttfärs, i frysdisken. Somliga hålls i trevliga hägn, andra har släppts i markerna, till förmån för storgodsjakten men till förfång för bönder och bilister. I Sörmland exploderar vildsvinsstammen och blir nu också ett hot mot granplanteringars känsliga rötter.

Tamgrisslakten är ett annat problem, med långa transporter till alltför få stora slakterier. Bristen på småslakterier på Sveriges landsbygd är ett stort problem, inte minst för fårbönderna. Kombinationen av stränga lagkrav på djurhållningen och otillräcklig tillsyn från ansvariga (länsstyrelsen) riskerar dessutom att leda till ojämlikhet inför lagen.

Jobb viktigare än lön...

Detta säger Maud Olofson i dagens DN efter en genomförd enkät, där många ungdomar kan tänka sig avstampsjob med lägre lön.


"Vi i Centerpartiet står på ungdomarnas sida. När Novus Opinion för vår räkning frågat 830 ungdomar i åldern 18–25 år om synen på arbete visar det sig tydligt att vi delar samma åsikter. Tre av fyra tycker det är mycket viktigt att kunna försörja sig själv. Ungdomar vill ha ett jobb att gå till."
 
"Men det krävs också flexiblare arbetsrätt och lägre ingångslöner, så kallade avstampsjobb, om unga ska kunna få in en fot på arbetsmarknaden. Vi måste se till att sänka trösklarna för alla de unga som har begåvningen, utbildningen och drivkraften men inte erfarenheten."
 
Skolverket har just redovisat att ett stort antal ungdomar går ut klass 9 med otillräckliga betyg. Som socialliberal kan man fråga sig vilken lösning som finns för  de ungdomar som inte har begåvning, utbildning eller drivkraft.

Svineri i Flen?

Efter den danska grisskandalen kommer nu en svensk. Djurrättsalliansen har besökt 100 svenska gårdar och dokumenterat missförhållanden som nu gjort att bl a  Blacksta i Flen kommit i rampljuset.  Lars Hulterström, ordf i Swedish Meat,  har särskilt utpekats och får inte längre leverera grisar till Scan. Också Folkpartiets Anita Brodén har reagerat kraftigt med ett inlägg på Folkpartiets hemsida där hon kräver Hulterströms avgång.

Som Flensbo och väl bekant med Blacksta sn kan man knappast uthärda att se Djurrättsalliansens bilder. Egendomligt är det då att läsa länsstyrelsens utlåtande, med endast svagt klander betr. fläktar och höbrist i ett par utrymmen. Idag onsdag har det varit stort pressuppåd kl 11.00 på Länsstyrelsen i Nyköping med Per Jonsson, länsveterinär, Monica Ängehult, djurskyddshandläggare, och Ulrika Lundberg, chef för landsbygdsenheten.
Vem har rätt?

Invandrarkurs?

Nyamko Sabunis förslag om medborgarkurs för invandrare blev nedröstat vad Fp:s landsförsamling. Det skulle med säkerhet varit till gagn för många,  kanske som ett inslag i svenska för invandrare.
Grundkunskap om lagar och förordningar, bl a vad gäller familjerätt, kan förmodligen minska risken för konflikter. Det finns också skäl att diskutera rättsuppfattningar, där det svenska samhället kan tänkas skilja sig en hel del från andra kulturområden.  Förmodligen ligger det ett ideologiskt patos bakom att föslaget föll. Många ivrar för ett "mångkulturellt samhälle", men förbiser att det samhälle vi lever i ställer praktiska krav på konfliktfri samlevnad.

Nyamko med sin bakgrund har en realistisk bild av de svårigheter som kan uppstå på grund av okunskap. Andra har vittnat om den besvärliga period man som inflyttad genomlever medan man försöker förstå umgängesreglerna omkring sig.  Säkert skulle en rad svårigheter och missförstånd kunna undvikas med en praktisk grundkurs i konsten att leva i Sverige.

Vi får hoppas att förslaget återkommer, kanske  i samband med en översyn av svenskkurserna.

Biblioteksseger

Stockholms Stadsbibliotek kommer troligen att bli byggnadsminnesmärke. Hotet från de vidlyftiga planerna på om- och tillbyggnad är därmed troligen undanröjt. Läs mer på SvD 23.11.
Behovet av ökat utrymme kvarstår dock, kanske kan det lösas med nytt huvudbibliotek,  vid Slussen, nära Odenplan eller annorstädes.

Nationell infrastruktur och Det nya Trafikverket

SKL har i sin bevakning av transporter och infrastruktur redovisat synpunkter på det nya  Trafikverket som startar sin verksamhet den 1 april 2010 . Trafikverkets organisation och placering i regioner framgår av regeringens hemsida.   

SKL:s har också avgivit yttrande om utredningen av höghastighetsbanor. Man ansluter sig helhjärtat ,med  hänvisning till de möjligheter denna långsiktiga investering skulle öppna ,inte minst genom att förbättra lokalt och regionalt utnyttjande av dagens stambanor. SKL kritiserar däremot  föreslagen omfattning av delfinansiering via kommunerna. Behovet av kompletterande resecentra för optimal kombination av olika trafikslag kommer i sig att kräva stora kommunala satsningar.

Erfarenhetsmässigt bör man kanske ur kommunal synpunkt peka på att satsningar på förbättrad nationell trafikstruktur mellan de tre heta storstadsregionerna tenderar att senarelägga eller omintetgöra  regionala satsningar. Risken finns att ytterligare förseningar av regionalt förbättrade trafiknät kommer att bidra till ännu snabbare urholkning av mellanbygderna.

Folkpartiet och miljön

Anita Broden i Gröna liberaler har kommit hem från landsmötet med en belåten suck över de fromma förhoppningar som antagna motioner uttrycker. Som tidigare inlägg på Gröna liberalers hemsida uttrycker är dock många motioner vaga och uddlösa. Inför valet kräver Anita B att mer natur skyddas för bevarad mångfald som buffert mot klimatförändringar, att t ex ytterligare naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar tillkommer.
Just nu finns många frågeställningar kring skogens olika roller som klimatfaktor. Kolfälla, utropar många. Energikälla hoppas andra. Snabba på tillväxten med gödning, dikning, markberedning säger skogsfolket. Läckage till vattendragen och risk för Östersjön påpekar somliga.  Avverkning = CO2-utsläpp säger andra, än värre blir det troligen med stubbrytning.  Kvicksilverhalten i insjöfisk ökar, skogsbruket boven?
Svensk skog täcker alltmer av landarealen. Det moderna skogsbruket har erövrat stora ytor som tidigare varit odlade eller betesmark. Just här finns omistliga delar av landskapets kulturarv: stenålderns boplatser, gravfälten från bronsålder och äldre järnålder, torpställen och åkerlyckor, tjärdalar, kolbottnar och kolarkojor. Modernt skogsbruk går hårt fram med det gamla kulturlandskapet, särskilt markberedningen är katastrofal.
De nya ropen på energiskog med krav på snabbare omsättning riskerar att leda till ökad utarmning av marken och brutalt minskad artrikedom i fauna och flora samtidigt som  viktiga delar av kulturarvet utplånas. Skogsbruket är sedan århundraden en av statens mest heliga kor som grund för exportinkomster, förr järn, numera  papper. En öppen miljödiskussion måste dock på allvar ställa frågan om dagens skogsbruk är långsiktigt hållbart! Mycket av den forskning som bedrivs har beställts för att öka avkastningen. Många frågor är ännu obesvarade.

Har vi en bra äldrevård i Flen?

Sveriges Kommuner och Landsting har just publicerat öppna jämförelser av kommunernas äldrevård och omsorg. Rapporten  bygger både på statistiska uppgifter och brukarenkäter. Det visar sig att Sörmland överlag har förhållandevis dåliga värden, oftast under uppmätt medelvärde. Detta gäller också Flen som delvis har sämre siffror än övriga Sö-kommuner.

Av de 29 faktorer som tas upp har ändå Flen på vissa punkter goda eller i varje fall medelmåttiga värden. Till de goda (d.v.s bättre än medelvärdet) kan räknas färre fallskador och att brukarna är tillfreds med kommunens åtgärder i samband med stroke.

På det ekonomiska området har Flens kommun liksom flertalet sörmländska bra värden  när det gäller att understiga standardkostnaderna. Visserligen har Flen Sörmlands högsta  omsorgskostnad för personer i ordinarie boende, men däremot lägsta för vård i särskilt boende. (Diagram 1). Flen har därmed sammantaget särskilt låg totalkostnad.

Diagram 1. Kostnad per person 65+.  Rött = särskilt boende, Blått = ordinarie boende

Brukarenkäterna tar upp faktorer som belyser synen på verksamheten. Inom äldreboendet ligger omdömet lågt för sociala aktiviter och för information. Här har Eskilstuna, Katrineholm och Trosa något bättre värden än övriga. På skalan över sociala aktiviteter har Flen en låg notering

Vad gäller hemtjänsten har Sörmland överlag låga siffror, med brister beträffande sociala aktiviteter och mathållning. För Flen är båda omdömena under medelvärdet, maten rankas särskilt lågt.

Flen  har alltså lägst andel personer  i äldreboende men störst andel med omsorg i ordinarie boende. Flen har också anmärkningsvärt hög andel personer över 80 med kommunal omsorg (Diagram 2). Beror detta på brukarnas önskemål eller på politiska beslut till förmån för lägre kostnader i samband med vård i ordinärt boende?

Diagram 2 Andel personer 80+ med någon form av omsorg (särskilt boende resp. hemtjänst)

Kultur vs kulturarv

Kultur är ett synnerligen luddigt begrepp. Enligt SKL:s definition är kultur = konst. Detta är på tok för snävt. Begreppet bildning måste ändå vara omistligt för en liberal kultursyn!


Cultura = odling, d.v.s i det här fallet andlig odling. Kultur har också kommit att betyda sedvänjor inom en viss grupp, ett folk, en landsdel, en arbetsplats. En del av detta kan förvisso betecknas som kulturarv. Andra viktiga delar av kulturarvet (se Ditt tidigare resonemang) är dock spåren av människans verksamhet i landskapet Detta är en gemensam tillgång, oavsett millennier av migration och oavsett vilka som lever här idag.

Landskapets kulturarv har fått ett alltmer försämrat skydd. Riksantikvarieämbetet är kraftigt försvagat, länsstyrelserna har inte fått tillräckliga resurser, ansvaret har till stor del vältrats över på kommunerna som oftast bedriver en kortsiktig markpolitik.

Landskapet beskogas, skog köps som spekulationsobjekt, skogsbruket förstör ostraffat tidigare kulturmarker. Jfr mina synpunkter under "Markberedning".

Stöd därför folkbildning, museer och länsstyrelser och, inte minst, bättre lagskydd!

den 5 november 2009 14:51

Replik till  C Nylander, fp

Migration

Veckans upplaga av Dagens samhälle redovisar kommunernas flyktingmottagning för år 2008. Flen tillhör de som gjort mest i flyktingfrågan och ligger på 7 plats med 111 personer som togs emot förra året (= 6.88 personer per 1000 inv), direkt efter Eskilstuna på plats 6 med 716 personer (7.55/1000). Leder gör Sorsele (18,5/1000), med en befolkning på drygt 2000! Siffrorna är hämtade från Migrationsverkets statistik.

Man måste konstatera att utan flyktinginvandring skulle Flens vikande befolkningssiffror slå betydligt hårdare.

Diagrammet visar antal samt från vilka
världsdelar de asylsökande kom 2008

Flyktingfrågor är aktuella, inte minst vad gäller ensamkommande flyktingbarn, där ju Flen har gjort en insats.  Den som är intresserad av dessa frågor bör besöka Migrationsverkets webbplats. Här finns en utförlig och lättillgånglig statistik som också omfattar första halvåret 2009.

 I statistiken framgår t ex att den största gruppen asylsökande 2008 var den irakiska (25 % 2008), medan andelen beviljade uppehållstillstånd första halvåret 2009 är förhållandevis lågt (667 beviljade, 2101 avslag). En annan stor grupp är den somaliska (14 % 2008), men med högre andel beviljade uppehållstillstånd 2009, 1439 beviljade mot 742 avslag.

En stor andel ärenden gäller bosättnngstillstånd vid familjeanknytning, 2009 bl.a. ca 8000 irakier och 3500 somalier. Skillnaden är stor mellan världsdelarna: Afrika har första halvåret 2009 1808 beviljade och 1593 avslag, Amerika 2 beviljade/103 avslag, Asien 1113 beviljade och 4492 avslag, slutligen Europa 139 beviljade och 1500 avslag..

Medborgarkontor i Flen?

Frågan om Medborgarkontor som jag tog upp i Kultur-och fritidsnämnden  2008 har nu aktualiserats genom den statliga utredning som just presenterats. Utredaren Lars Högdahl överlämnade i tisdags (17.11) sitt slutbetänkande Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92) till kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell på Kvalitetsmässan i Göteborg.

Pressreleasen sammanfattar: "Staten ska vara närvarande i alla kommuner. Kommunerna och de statliga myndigheter som har täta medborgarkontakter ska ha minst ett gemensamt, bemannat servicecentrum i varje kommun där medborgarna kan träffa en servicevägledare. Kommunerna kan inrätta fasta och mobila servicepunkter. Vi medborgare ska inte behöva finna oss i att bli hänvisade till telefonen och datorn när vi behöver personlig kontakt med en tjänsteman.
Myndigheterna satsar stort på att tillhandhålla service på webben eller via telefonen. Samtidigt stängs kontor och minskar bemanningen på de flesta håll i landet."-  "Men mer än 2 miljoner svenskar saknar möjlighet att använda datorn eller telefonen och långt ifrån alla våra ärenden till myndigheterna passar för det." -  "Förutom servicecentrum och servicepunkter, där man ska kunna sköta enklare ärenden, ska det enligt utredaren finnas s.k. resursgrupper med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens sociala förvaltningar och kanske rehabiliteringsansvariga, som tar sig an de personer som riskerar att hamna i utanförskap. Varje år kostar utanförskapet mångmiljardbelopp som kan minskas om myndigheter samordnar sina insatser till människor." -
"Utredaren anser att om regeringen menar allvar med uttalandena om likvärdig och tillgänglig offentlig service över hela landet, på medborgarnas villkor, så krävs fastare styrning av myndigheterna än hittills. Regeringen bör ålägga länsstyrelsen att leda och samordna de statliga myndigheternas serviceutveckling. Den myndighet som planerar att lämna en kommun ska anmäla det till länsstyrelsen som ska se till att alternativa servicelösningar övervägs i samråd med kommunen." - .
"På sikt ska kommunerna och de statliga myndigheterna alltid samverka. Regeringen kan styra sina myndigheter men inte kommunerna. Om kommunerna inte ställer upp frivilligt på att ordna servicen till medborgarna, så får regeringen överväga att förelägga riksdagen ett förslag om en lag om service i samverkan, där både de statliga myndigheterna och kommunerna omfattas.

Nalin Pekgul om religiös extremism

Nalin Pekgul    som aktiv socialdemokrat och troende muslim med kurdisk bakgrund ifrågasätter i onsdagens DN den religiösa extremism som förekommer. Hon tar som exempel upp ett fall från Rinkeby, där religöst grundat motstånd handgripligt stoppade en alkoholfri ungdomsfest. Det är viktigt att rättsövergrepp påtalas och förhindras; en öppen diskussion om dessa frågor är nödvändig.

Nalin Pekgul kan samtidigt konstatera att en sådan diskussion inleddes lokalt i våras. "Ett nytt forum för debatt uppstod trots allt våren 2009 när föreningen Tensta Träff inledde en samtalsserie om förutsättningarna för en europeisk islam. Gensvaret blev starkt. Det var uppenbart att det fanns ett stort behov av att prata om dessa frågor. Forskare, journalister och författare medverkade som inledare."

Rädslan att framstå som islamofob gör att samhället idag alltför gärna  blundar för fundalism och förtryck inom en folkgrupp. Sverige som rättsstat måste ställa upp för att försvara även mot fundamentalistiskt grundat förtryck. Debatt och dialog kring dessa frågor är nödvändiga i ett mångkulturellt samhälle som ändå måste hållas samman av en gemensam lagstiftning och rättsuppfattning.

LUF på landsmötet

 Möt Adam Cwejman, ordf i LUF som intervjuas inför landsmötet!

Avfall, bioenergi och industriell spillvärme

Konkurrensverkets  tog nyligen (15.10) i ett yttrande upp frågan om avfallshantering, där man i stor tillstyrker liggande förslag. Man uttrycker dock farhågor vad gäller kommuneernas dubbelroll som myndighet och avnämare. Problem kan förutses kring fjärrvärmeverkens roll och utnyttjandet av avfall för produktion av bioenergi. 

Man hänvisar också till behovet av översyn: "Av Regelutredningens betänkande (SOU 2005:4) framgår att behovet av tillsyn av liberaliserade marknader har underskattats. Utredningen pekade på att de reglerande och kontrollerande institutionerna inte har utvecklats i samma takt som marknader har blivit konkurrensutsatta. Vidare framhölls i betänkandet att starka, självständiga och oberoende regleringsmyndigheter är en förutsättning för en framgångsrik liberalisering."

Här bör pekas på den utredning kring industriell spillvärme som ännu inte är tillsatt, men vars resultat tänktes föreligga i april 2010. Värmeverken har idag monopol på sina nät, vilket i princip omöjliggör  att industriell spillvärme kan utnyttjas. Inför det stegrade behovet av bioenergi framstår det som onödigt slöseri att inte tillvarata industrins energiöverskott. Frågan har också tagits upp i riksdagen från skilda håll.

Budskap till Köpenhamn

Kungliga Vetenskapsakademin har efter den internationella konferensen Energy 2050 19-20 oktober 2009  lämnat ett entydigt budskap till Köpenhamns-mötet. Jordbruksmark bör inte tas i anspråk för framställning av bioenergi. I första hand bör satsas på el som energibärare, el framställd via förnyelsebar energi. Påverkan på land, luft, vatten och biologisk mångfald måste undvikas, global avskogning måste motverkas. Som källa för bioenergi framhålls tillvaratagande av biologiskt avfall.

Vetenskapsakademin har tidigare i höst i ett uttalande från energiutskottet  bl a påpekat problem kring en kraftigt utökad vindkraft. Vindkraft som symbol för aktivt miljömedvetande har blivit populärt i många kommuner, även där vindförhållandena är mindre gynnsamma. Nackdelar i form av miljöstörning och bristande effektivitet har i många fall förbisetts inför känslan av att göra en aktiv insats.

Svenska forskare har deltagit i en rapport om globala miljögränser som inte får överskrida. Rapporten presenterades i Nature i slutet av september.

kultur vs bildning

I sitt inlägg i Göteborgsposten häromsistens för Jasenko Selimovic kulturarbetarens talan snarare än kulturkonsumentens. Han kräver professionalism och finner dagens kulturbegrepp för "brett". För många betyder emellertid kultur snarare andlig odling än utövande konst vilket förutsätter en motsvarande bildning hos konsumenten.

Amatörismen är en nog så viktig väg mot bildning och ett led i arbetet med att skapa kulturkonsumenter. Skolans kulturverksamhet måste därför stödjas, även om den endast undantagsvis skulle leda till professionalism. Dagens viktigaste kulturkonsumenter är å ena sidan skolans elever, å den andra de facto pensionärerna, troligen fler äldre fruntimmer än arga unga män. På sitt sätt lika viktigt är bildningsförbundens arbete, oavsett om det gäller knyppling, matlagning, språkkurser eller konstcirklar.

Kultur ter sig naturligtvis annorlunda ute i landet än den gör för en kulturarbetare i storstad, där själva folkmängden skymmer sikten förbi den valda kretsen. Men också i storstaden är det ändå i stor utsträckning ideella krafter som håller kulturen under armarna, pensionärsföreningar, hembygdsföreningar, föreläsningsföreningar, kyrkokörer, folkdansgillen och bildningsförbund.

Selimovics krav på kvalitet måste i varje fall helhjärtat stödjas, t ex nationella scener med anställningstrygghet som tar vara på begåvningarna och fungerar som miljöer för individuell utveckling, parat med anslag som möjliggör  föreställningar utanför hemmascenen. Kulturkvalitet är f.ö. en huvudlinje i Ulf Lindes minnen "Från kart till fallfrukt".   I gamla Konstfack fanns devisen "Konst är att kunna". En ryckig kulturpolitik främjar snarare idolhysteri och stjärnskott än ett livslångt lärande.

Grundskoleranking Flen

Föräldraalliansen Sverige har kommit med årets ranking. Glädjande nog har Flens kommun stigit i graderna med 40 platser, från nr 286 år 2008 till plats 240 bland Sveriges 290 kommuner. Förra året var ett bottenläge, åren därförinnan obetydligt bättre, plats 277 respektive 279. Flen ligger dock ännu bland de lägsta inom sin kommungrupp.

Föräldraalliansen Sveriges kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex för grundskolan i respektive kommun. Kommunerna rangordnas sedan från 1 till 290. Grundskoleindexet beräknades första gången 2006. De kvalitetsområden som används är
- Måluppfyllelse
- Pedagogisk personal
- Övriga hälso- och studiefrämjande resurser
- Fritidshemmen

Förbättringen ligger främst i något ökad andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. Enligt skolverkets kommundata för 2009 har dock Flen fortfarande låga värden på denna punkt. Samtidigt kan konstateras att Flen endast till hälften utnyttjat bidragsmöjligheterna i Lärarlyftet. I Sörmland är det bara Katrineholm som tagit ut mindre andel.  Mats Gerdau  (m) konstaterar i en debattartikel i Dagens Samhälle (29.10) att socialdemokratiskt styrda kommuner genomgående har ett lägre utnyttjande av bidragsmöjligheterna i Lärarlyftet....

Strandskyddslagen missbrukas

Debatt 

Kortsiktig kommunal politik offrar miljön, på grund av felriktad tjänstvillighet, eller kanske snarare i brist på långsiktig planering. Sommarställen i lyxklass ger inte kommunala skatteintäkter på sikt, men blockerar annan användning av mark och område. Kommunala politiker tycks dock vara fullt beredda att "sälja sin förstfödslorätt för en grynvälling".

Strandskydd

Bilden hämtad från SNF:s artikel om strandskydd.








Strandskyddet är en het fråga, av många kommuner betraktat som en obekväm hämsko på möjlighet till befolkningsökning. Den nya lagen medger dispenser i mycket större utsträckning än tidigare, trots att de instanser som skall granska rimligheten inte har fått de resurser som krävs för att ingripa. Kommunpolitiken är beklagligt kortsiktig. Man tror sig kunna motverka den oundvikliga urbaniseringen och utflyttning genom att offra en enstaka strandbit här eller där.

I många fall biter man sig i tummen, påkostade strandställen blir alltför ofta sommarställen för människor med adresser och skatteplikt utanför kommunen. På sikt är dispenserna förödande och förhindrar framtida ekonomiskt och angeläget utnyttjande av strandtillgångar. Blockering av en strand och tillstånd att anlägga brygga kan i ett känsligt område låsa kilometervis av naturtillgångar.

Avfolkningsområden med tillgång till vildmark och naturskönhet är allt mer beroende av turistnäringen. Ett skräckexempel på felaktig strandskyddspolitik är Flens kommuns hantering av strandskyddet kring Båven.

Markberedning

Om markberedning tycker jag inte. Skälen är flera.
Att börja med ser jag som arkeolog och kulturhistoriker markberedning som hot mot kulturarvet, mot de kulturhistoriska minnen som idag göms i skog. I de moränsluttningar där jordbruket en gång startade och som senare användes som betesmark ligger förhistoriska gravar och spåren av den äldre bygden. Här ligger dold information från stenålder, bronsålder och tidig järnålder. Just dessa marker har i stor utsträckning tagits i anspråk för intensivt modernt  skogsbruk.

Skogsbrukets hårdhänta metoder hotar nu att utplåna viktiga delar av vår äldsta historia. I skogsmark ligger stora delar av den äldsta bebyggelsen, som är sämre känd, ofta sämre inventerad och nu mycket dåligt skyddad. Här finns också de många torpen och spåren av äldre näringsliv, kolarkojor, kolbottnar och tjärdalar, ett område där många hembygdsföreningar kämpar för att rädda minnet av det förflutna.

Dagens bebyggelse ansluter däremot till den bygd som tog lermarkerna i besittning under yngre järnålder - vikingatid. Här ligger gravfälten synliga, är kända sedan länge och är därmed bättre skyddade.

Ett ytterligare skäl att misstro markberedningen är dess långsiktiga effekter på miljön genom snabbare utarmning av markens mineralämnen och dess negativa inverkan på markvegetation och därmed på fauna. Skogsstyrelsens pågående forskning kring behovet av askåterföring för återställande av mineralbalansen är en pekpinne i sammanhanget. Att återställa en gynnsam mineralbalans kan bli både besvärligt och kostsamt. Kommer de markägare som köpt skog som spekulation och inte bor inom området att bry sig?